Utan samverkan stannar samhällsbygget

Vilka förväntningar finns på universiteten att göra världen bättre och hur påverkar detta universitetens sätt att arbeta, bygga nätverk, forska och samarbeta? Det är några frågor som undersöks i ett forskningsprojekt i samarbete mellan KTH och Ekonomihögskolan i Lund, som leds av Mats Benner , gästprofessor vid KTH:s avdelning för historia.

Fokus är på universitetens roll som samhällsbyggare – en roll som stegvis har förändrats. Den traditionella föreställningen att forskning och utbildning ska bidra till ekonomisk tillväxt, genom företagande och patent har bitvis ersatts av behovet att möta stora och komplicerade samhällsutmaningar med global räckvidd, påpekar Mats Benner.

– Det innebär att gränsytorna mot samhället ändras och att synen på hur universiteten ska arbeta – inom och mellan ämnen till exempel, eller genom samverkan med samhällsaktörer – sätts under tryck. Hur universiteten agerar och reagerar på detta tryck är avgörande för möjligheten till påverkan.

Komplexa problem

Han vill se ett utvidgat samarbete med aktörer och organisationer utanför akademin i syfte att främja en hållbar samhällsutveckling, förbättra sociala förhållanden och säkra sysselsättning och tillväxt.

Frågan om hur universiteten kan bidra är inte minst viktig i tider av ifrågasättande av fakta och vetenskap:

– När komplexa problem möts med enkla svar är forskningen och utbildningen kritiska faktorer om vi ska undvika just dessa enkla lösningar och istället söka förnuftiga och långsiktigt uthålliga svar.

Hållbarhet och klimat, den typiska samverkansfrågan med många ingredienser, får extra uppmärksamhet inom projektet. Den handlar både om kunskap och hantering av negativa miljöeffekter, praktiker och modeller för hur vi ska leva hållbart och sociala och politiska förväntningar och styrformer.

Smala rör

– Alla dessa aspekter går in i varandra och detta påverkar forskningens villkor i väldigt stor utsträckning. Det är hur dessa samverkansmönster ser ut och hur de utvecklats inom olika samhällsområden – bland annat klimat och hållbarhet – som vi forskar om. 

Vad är din uppfattning om universitetens påverkansroll i dag – är den tillräckligt stark eller i bakvattnet?
– Den är på en och samma gång för stor och för liten, i min mening. Den är väldigt stor, kanske för stor, när forskningen lyfts fram som lösningen med stort L på en mängd olika samhällsfrågor. Vetenskaplig kunskap är viktig i samhällsförändring men det handlar också om en mängd andra faktorer.

– Samtidigt känns den ibland som för liten, forskningen bedrivs inte sällan i ganska smala rör och skulle sannolikt må bra av att verka med stora och fundamentala samhällsprocesser som ram och fond för verksamheten. 

Text: Christer Gummeson

Forskningsprojektet ”Universitetet som samhällsbyggare” är fortsättningen på ett projekt som startade 2016 och består av två forskargrupper från Lunds universitet och KTH. Vinnova finansierar med 20 miljoner för perioden år 2019–2023.