Till innehåll på sidan

”Utsläppen av skadliga läkemedelskemikalier måste stoppas”

Publicerad 2011-11-16

Antibiotikaresistens, njurskador och infertilitet. Det är några av de hälsofaror som enligt forskarrön kan orsakas av läkemedelsutsläpp i naturen.
– Tack vare nya anslag kan vi nu fortsätta vår forskning för bättre riskbedömning och en effektivare vattenreningsprocess, säger Christina Rudén, chef för KTH:s centrum MistraPharma.

Fortfarande saknas mycket kunskaper om miljöriskerna med läkemedel.

Åtta forskargrupper inom MistraPharma kan fortsätta arbeta för att minska mängden medicinrester i vatten, när stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra nu beviljat anslag på 52 miljoner kronor.

Läkemedelsrester från människan går i dagsläget direkt ut i naturen via avlopp och toaletter. Det handlar om högvolym-ämnen som inte lätt bryts ner i naturen, och som dessutom är biologiskt aktiva.

– Framför allt är vi oroliga för utsläpp av antibiotika, som kan resultera i antibiotikaresistens, säger Christina Rudén, läkare och toxikolog på KTH, samt centrumföreståndare på MistraPharma.

– Antibiotika ska döda alla sorters bakterier. När mänskliga bakterier släpps ut i marken genom avloppet, och konfronteras med antibiotikan i naturen, befarar vi att de successivt blir resistenta. Problemet kan bli enormt.

Dessutom är risken för antibiotikaresistens global, eftersom bakterier numera snabbt sprids över hela jorden genom resor och internationell handel.

Tidigare resultat från forskningsprogrammet visar att syntetiska hormoner som liknar progesteron passerar svenska kommunala reningsverk, och riskerar att påverka groddjurs och fiskars fortplantning.

Andra forskarrön visar också att antiinflammatoriska ämnen som diclofenac (som exempelvis ingår i Voltaren), kan vara skadliga för njurarna hos fåglar och fiskar.

– Ett av målen med MistraPharmas forskningsprogram, som nu går in i sin andra fas, är att förbättra metoderna för identifiering av läkemedel som kan ha negativa miljöeffekter, säger Christina Rudén.

-Vi tittar också närmare på nya reningstekniker. KTH Bioprocessteknologi kommer att utvärdera två tekniker som kan bli extrasteg i reningsprocessen, och som vi vet kan ta bort rester av mediciner i vattnet.

Forskarna inom MistraPharma ska ta med den nya tekniken till olika svenska reningsverk, för att testa den i större skala med målet att ta den ett steg närmare implementering.

– Det är viktigt att den nya reningstekniken både är effektiv i att ta bort de skadligaste molekylerna samtidigt som den måste vara ekonomiskt och praktiskt genomförbar för reningsverk i Sverige, säger Christina Rudén.

Christina Rudén, chef för KTH-Centrum MistraPharma.

Fortfarande saknas mycket kunskaper om miljöriskerna med läkemedel.

– Vi måste först och främst identifiera de farliga ämnena, och vi har satt samman en lista över ämnen som vi ska titta närmare på inom MistraPharma. Den är inte officiell än, säger Christina Rudén.

Risken för människors hälsa bedöms dock som mycket låg. Läkemedel är noggrant testade för att vara säkra för människor.

– Koncentrationerna av läkemedel i dricksvatten är mycket låga och vi ser inte detta som en hälsorisk. Det är skillnad för fiskar som lever i och ”andas” vattnet via gälarna, påpekar Christina Rudén.

Frågan är också uppe i Miljömålsberedningen, där Christina Rudén är aktiv. Hon leder en expertgrupp om läkemedel i miljön inom beredningen. Arbetet innebär att ta fram underlag för regeringens strategi för en Giftfri Miljö.

– Exempel på åtgärder som diskuteras är hur man kan minska utsläpp av läkemedel från produktionsanläggningar och hur man kan stärka den europeiska lagstiftningen på området, säger hon.

Förutom två institutioner på KTH är följande lärosäten involverade i MistraPharma: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, Umeå Universitet, Uppsala Universitet, Stockholms Universitet, Brunel University och Chalmers Tekniska Högskola.

För mer information kontakta Christina Rudén på 08-790 95 87, eller cr@abe.kth.se

Katarina Ahlfort

Läs mer om MistraPharma.