Till innehåll på sidan

”Vatten är en av ödesfrågorna för mänskligheten”

Kranvatten hälls upp i ett glas
Publicerad 2021-01-31

Spara vatten, spåra virus, odla mat i havet och lokalisera läckor i vattenledningar. Det är några av KTH Vattencentrums projekt som ska säkra samhällets framtida vattentillgång.
– Vi verkar för att samhället ska ta hand om vattenresurserna på bästa möjliga sätt, säger David Nilsson, centrumföreståndare.

Brist på rent sötvatten är en av framtidens avgörande samhällsutmaningar. Under torkan år 2018 rapporterade en tredjedel av Sveriges kommuner att de upplevde en bristande försörjning av dricksvatten.
– Sannolikt kommer liknande situationer att uppstå framöver, och vi vill driva utvecklingen mot en minskad vattenförbrukning i stort, inte minst i våra hushåll, säger David Nilsson.

David Nilsson porträttbild
– Alla på jorden är beroende av vatten. Tillgången till vatten är en av ödesfrågorna för mänskligheten, som hänger tätt samman med politik, ekonomi och klimatförändringar, säger David Nilsson, föreståndare för KTH Vattencentrum.

Målsättningen för KTH Vattencentrum är att hjälpa forskargrupper i samhället att hitta varandra och mobilisera sin samlade kunskap i olika vattenprojekt.
– Vi har bland annat hjälpt till att starta taktiska anläggningar för vattenåtervinning på skärgårdsöar , där man testar åtgärder som att använda regnvatten eller renat avloppsvatten för att spola toaletterna. I Sverige slösar vi med resurser genom att spola i toan med rent dricksvatten, det vill vi ändra på, säger David Nilsson.
– Vi vill hitta praktiska processer för vattenbesparing som även kan användas i stadsmiljöer i framtiden.

I ett annat av KTH Vattencentrums projekt kartläggs risker för läckage i vattenledningsrör  i storstadsregioner. Mätningar visar att stora mängder vatten försvinner ur vattensystemen – över 20 procent av vattnet i Stockholm kommer enligt David Nilsson inte fram till slutanvändaren.
– Det kan handla om felkopplingar, trasiga ventiler, gamla rör… de äldsta rören i drift i Stockholm är över 150 år gamla. Tillsammans med Stockholms Vatten och Avfall utvecklar vi digitala verktyg som kan användas för att förklara och förutse risker för läckage.

Havsvatten är en resurs att räkna med för att få mat att räcka till för jordens växande befolkning.
I samarbete med Kristinebergs marina forskningscentrum driver forskare vid KTH Vattencentrum bland annat algodlingsprojekt för livsmedelproduktion .

I ytterligare ett projekt engageras forskare inom energiteknik för att analysera värmeinnehållet i städers vattensystem, och utröna vad som händer om befintlig vattenvärme börjar återanvändas i samhället.

På den experimentella vattenreningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk , som KTH äger och driver tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet, utvecklas nya tekniker som gör det möjligt att förvandla renat avloppsvatten till näringsämnen, energi och vatten.

Avloppsvatten kan förutspå virusutbrott

Avloppsvatten har också visat sig vara en potentiellt värdefull tillgång för att kartlägga virusspridning i samhället i samband med epidemier och pandemier. Sedan i mars 2020 arbetar forskare löpande med analyser av avloppsvatten för att mäta halterna av coronavirus .

– Tack vare vårt utvecklade samarbete med Region Stockholm kan vi fortsätta med covid-projektet fram till sommaren 2021. Om virusmätningarna visar sig fungera kan det innebära att vi i framtiden inte behöver provta en miljon människor och hantera miljontals prover för att kunna kartlägga smitta i samhället, säger David Nilsson.
– Då kommer man också att kunna se när smittspridning avtar, och därmed kunna lätta på restriktioner och rekommendationer vid rätt tidpunkt.

David Nilsson har varit föreståndare för KTH Vattencentrum sedan starten 2017, och har arbetat praktiskt med vatten- och miljöforskning i drygt 25 år, varav 10 år utomlands för Sida.
– Vi kan lära oss mycket av länder som har mer ont om vatten och sämre förutsättningar, som Uganda, Kenya och Indien, där stadsmiljöer växer fram snabbt. Där skapas en otrolig massa små, lokala innovationer  inom vattenteknik, mycket tack vare att man inte sitter fast i samhällets standardlösningar.

Katarina Ahlfort
Foto: Unsplash, KTH

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-01-31