Till innehåll på sidan

Vattenånga upptäckt på Jupiters måne Ganymedes

En infraröd bild på Jupiters måne Ganymedes
En infraröd bild på Jupiters måne Ganymede. Foto: NASA/JPL-Caltech/SwRI/ASI/INAF/JIRAM
Publicerad 2021-08-23

En av årets större rymdupptäckter står KTH-forskarna Lorenz Roth och Nickolay Ivchenko för. De har funnit bevis för vattenånga i Jupiters måne Ganymedes atmosfär.

Det är i en nyligen publicerad vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Astronomy som de båda forskarna och deras gemensamma grupp utgår från ny och gammal data från rymdteleskopet Hubble. Det handlar om både bilder och spektrogram.

Forskningsresultatet bidrar till en bättre förståelse för planeten Jupiter och dess månsystem ur ett historisk perspektiv. Från himlakropparnas födelse till en möjlig, framtida etablering av en eller flera av dem som potentiella livsmiljöer.

porträttfoto på Lorenz Roth
Lorenz Roth, forskare vid KTH.

Mer vatten än i världshaven

Forskarna har länge haft en hypotes om att Ganymedes innehåller en del vatten, djupt ner under månskorpan. Förmodligen mer vatten än vad som finns i vårt eget jordklots världshav. Vattenångan som forskarna upptäckt kommer emellertid inte från dessa underjordiska hav. Det har istället genererats av ett stenhårt islager på månens yta.

Forskarnas upptäckt är ett resultat av deras arbete med att mäta mängden atomärt syre (O till skillnad från O2 som benämns molekylärt syre) i Ganymedes atmosfär. Denna observation ingick i en större studie under NASA Juno-expedition 2018.

Vattenmolekyler som förångas

Från början var forskarnas hypotes att den höga koncentrationen av atomärt syre förklarade de ultravioletta, spektrala bilderna av månen norrsken som Hubbleteleskopet tog 1998. När Lorenz Roth och Nickolay Ivchenko tog sig en närmare titt på bilderna kunde de dock konstatera att det knappt fanns något atomärt syre i atmosfären. De så kallade spektrala linjerna i ett högupplöst spektrogram försvann inte när månen gled in i Jupiters skugga. Efter ytterligare undersökningar kunde forskarna slå fast att linjerna uppstod som ett resultat av vattenmolekyler som förångas från Ganymedes isiga yta.

Porträttfoto på Nickolay Ivchenko
Nickolay Ivchenko, universitetslektor på KTH.

– Fram till den tidpunkten hade bara molekylärt syre i Ganymedes atmosfär observerats. Detta syre skapas när elektriskt laddade partiklar nöter ner månens isiga yta. Vattenångan som vi mätt kommer från isen när den förångats, säger Lorenz Roth.

Forskarnas upptäckt gör att spänningen växer inför den kommande ESA-rymdexpeditionen JUICE, som går ut på att skicka ett en rymdsond till Jupiter. Väl på plats ska sonden inhämta data och göra detaljerade observationer av planetens tre största månar, speciellt med fokus på Ganymedes och månens potentiella livsmiljö.

David Callahan

För mer information, kontakta Lorenz Roth på 08 - 790 76 91 eller lorenzr@kth.se.

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-08-23