Till innehåll på sidan

Verktyget som visar pandemins spridning

NYHET

Publicerad 2014-06-09

KTH-forskaren Lars Skog har utvecklat en metod för att med hjälp av ett geografiskt informationssystem visualisera hur stora epidemier spider sig. Hittills har han studerat historiska pandemier som digerdöden, svininfluensan, ryska snuvan, asiaten men också olika utbrott av salmonella. Enligt Lars Skog finns det inga hinder att använda hans forskningsresultat för att även studera hur nya sjukdomar i framtiden kan komma att sprida sig.

Så här spred sig influensan Asiaten 1957. Över en miljon svenskar beräknas ha insjuknat. Bild: Lars Skog.

Det var i samband med det senaste utbrottet av fågelinfluensan som Lars Skog förstod att det är viktigt att kunna studera pandemiers spridning och hur viktig förståelse för detta ämne är för samhället.

Det var då han på nytt tog upp sina doktorandstudier vid KTH efter en längre tids paus.

Resultatet blev en metod som exempelvis läkare kan använda sig av för att förstå så väl gamla pandemier som nya.

– Min forskning visar att det inte behöver vara så krångligt för doktorer och epidemiologer att använda teknik för visualisera sjukdomars geografiska spridning över en tidsperiod, säger Lars Skog.

Forskningen har bedrivits vid avdelningen för Geodesi och geoinformatik vid KTH och han har jobbat med geografisk informationsteknik (GIT) hela sitt yrkesverksamma liv. I och med att Lars Skog sedan ett antal år är anställd vid Esri har det varit naturligt att använda Esris GIS-verktyg för att kunna genomföra sina studier.

Lars Skog, forskare vid KTH.

Kan då hans forskningsresultat användas i framtiden, till exempel till att förutse spridning av en pandemi?!

– Ja, absolut. Till exempel går det att ta reda på om man ska skicka ut antivirala mediciner, och var man ska sätta in vacciner först för bästa effekt. Man kan också se var det kan behövas en insats för att hålla folk isolerade. Det vill säga om en epidemi är så pass farlig att detta verkligen behövs, säger Lars Skog.

Han tillägger att studier av tidigare pandemier utgör en av hörnstenarna i sådana förutsägelser.

– Genom att studera historiska epidemier så får vi ökad förståelse för hur kommande kan se ut. Mitt forskningsresultat och metod kan också användas till att redovisa det aktuella läget i en eventuell pandemi, eller förutse hur omfattande spridningen kommer att bli. Samt var sjukdomen kommer att slå till härnäst, säger Lars Skog.

Allt datamaterial han använt sig av är svenskt, och bland de viktigaste resultaten återfinns enhetliga beskrivningar av tre pandemiers utbredning i tid och rum över Sverige. De observerade gemensamma dragen öppnar för vidare studier, både egna och andras.

– Modelleringen av Digerdödens explosiva utbredning i Sverige år 1350 är också ett viktigt bidrag av mitt arbete. I all avsaknad av samtida medicinska rapporter har vi ändå kunnat presentera högst rimliga scenarier, bland annat i form av animerade kartsekvenser. Då drabbades ett i dagens mått mätt tämligen primitivt samhälle med enorm kraft. Hur det skulle se ut om 30 procent av dagens befolkning utraderades under några månader är det svårt att i dag föreställa sig.  De epidemier vi haft under senare år har ju varit av betydligt beskedligare art, men det betyder inte att faran är över för dagens globalt kontaktintensiva samhälle, säger Lars Skog.

Han tillägger att det inte är någon nyhet för honom att nästan all information är knutet till ett geografiskt område.

– Att så många nu har förstått värdet av att presentera viktig information i form av kartor har varit mycket uppmuntrande, tillägger Lars Skog.

Lars Skogs avhandling består av två huvuddelar.

Den första handlar om spatiotemporal spridning av pandemier och där har han särskilt studerat Ryska snuvan 1889-1890, Asiaten 1957-1958 och A(H1N1)pdm09 (svininfluensan). Till denna del av avhandlingen hör också en studie över salmonellaspridning i svenska husdjursbesättningar under åren 1993-2010.

Den andra delen av avhandlingen handlar om närmiljöns inverkan på människors välbefinnande. Finns det kopplingar mellan socioekonomisk status och tillgång till olika slags varor och tjänster i närområdet och är fysisk aktivitet och benägenhet att promenera avhängigt sättet vi bygger våra städer?

För närvarande jobbar Lars Skog med studera hur människor och utrustning rör sig på sjukhus för att bättra på förståelsen för spridning av smittor där.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Lars Skog på 073 - 988 55 50 eller larsskog@kth.se.