Till innehåll på sidan

”Vi ska dubbla antalet affärsidéer”

Nya miljoner ökar takten för kommersialiseringar

Lisa Ericsson
Lisa Ericsson, avdelningschef på KTH Innovation, ökar takten i innovationsarbetet. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2010-11-26

Nu blir det lättare för forskarna att göra affärer av sina forskningsidéer. Med 20 nya miljoner och en starkare organisation i ryggen ska affärscoacherna på KTH Innovation fördubbla antalet innovationer som når marknaden.

Lisa Ericsson, avdelningschef på KTH Innovation, ökar takten i kommersialiseringsarbetet på KTH. Hon har fått nya miljoner, ett nytt nätverk, nya coacher och en ny internorganisation att ta avstamp i.

– Vi har bra vind i seglen just nu. Vi kommer att kunna öka både kvaliteten och omfattningen i vårt stöd till forskarna . Jag siktar på att vi ska fördubbla antalet KTH-innovationer som når den kommersiella marknaden, säger hon.

På några års tid har Lisa Ericsson byggt upp ett kvalificerat team med affärscoacher på sin avdelning. Teamets sammanlagda kompetens är nu tillräckligt brett för att matcha alla stora forskningsområden inom KTH.

I somras landade dessutom de nya medlen från utbildningsdepartementet för universitetens arbete med innovationer. Det är första gången staten öronmärker pengar för innovationsutvecklingen på lärosäten.

Det totala stödet, 21 miljoner kronor över tre år, ger även tillgång till ett nytt regionalt nätverk. KTH får resurserna för att driva ett så kallat Innovationskontor som ska samarbeta med Stockholms universitet, Mälardalens högskola och Uppsala universitet.

– Vi kan nu erbjuda forskarna ett mycket bredare paket än tidigare. På tre år har vi ökat från 3 till snart 8 anställda, lokalt på KTH. Räknar man även in våra samarbetspartners inom de tre högskolorna så är vi över 20 personer säger Lisa Ericsson.

Drygt 100 idéer varje år

I dagsläget kommer det årligen in över hundra affärsidéer in till KTH Innovation. Många av dem blir inte mycket mer än idéer, men förra året lyckades avdelningen ”examinera” 14 projekt, det vill säga lotsa dem vidare ut på affärsmarknaden.´

Och de idéer som faller bort i under resans gång ses inte som misslyckande utan som ett lärande för de inblandade, betonar Lisa Ericsson.

Varje affärsidé genomgår först ett antal granskningar: Vilket som är det bästa sättet att ta idén vidare? Går den att skydda via patent och hur marknaden ut inom teknikområdet? Den här granskningsprocessen får ett lyft genom KTH Innovations nya samarbete med Uppsalas universitet och dess forskarpatentbolag.

– Bolagets experter hör till landets främsta inom patentstrategi och patentering av höginnovativ teknik. Forskarna från KTH får genom oss tillgång till detta på samma villkor som forskare från Uppsala, säger Lisa Ericsson.

På listan över de senaste lyckosamma projekten som från KTH Innovation finns bland annat en varningssensor för isbildning på vägbanor, etisk granskning av bilder på internet, energisnåla elmotorer och effektiv etanolframställning.

– KTH ligger långt fram inom innovationsområdet. Vi hör till landets bästa universitet och kan även mäta oss med framgångsrika amerikanska universitet när det gäller antal patenterade innovationer.

Bättre kreativt klimat

Ungefär 60 procent av affärsidéerna kommer från forskare, resten från studenter. Bland forskarna är fyra av tio en professor.

– KTH är en jättestor källa att ösa ur för oss. Men alla idéer kommer inte hit. Vi hoppas att ännu fler ska ta del av vårt stöd.

När KTH:s företagssamverkan fick en ny organisation under hösten flyttade KTH Innovation till förvaltningen med en direkt rapportering till Eva Malmström Jonsson, prorektor. En förändring som välkomnas av Lisa Ericsson.

– Vi har fått en tätare koppling till KTH:s ledning, det gynnar utvecklingen av innovationsstödet, säger hon.

KTH Innovation har en öppen attityd till dem som vill ha hjälp med en affärsidé och erbjuder gratis granskning av samtliga projekt som kommer in. Det är en del av KTH Innovations lärandeuppdrag vilket också gynnar det kreativa klimatet, menar Lisa Ericsson.

– De som får ”hemläxa” på sina idéer kommer ofta tillbaka med nya projekt som har högre kvalitet och når då längre fram, ibland ända in i mål.


Text: Christer Gummeson

Läs mer om KTH Innovations tjänster