Remissvar: Åtgärder för effektivare Holdingbolagsstruktur

Remissvar: Åtgärder för en effektivare Holdingbolagsstruktur - Dnr U2006/8271/UH

Dnr: V-2007-0192 | Dossnr: 22 | 2007-05-14
Sänt till: Utbildnings- och samhällsbyggnadsdepartementet, 103 33 Stockholm

Inledning

Sammanfattningsvis anser KTH att de lämnade utredningsdirektiven utgått från en alltför enkel bild av holdingbolagens roll för samverkan och nyttiggörande av universitetens forskning. Holdingbolagen har av universiteten tilldelats mycket olika uppgifter och inriktningar. Flera holdingbolag är i dag viktiga instrument för universitetens utveckling av samverkansuppgiften och nyttiggörande av forskningsresultat. Kommersialisering och nyttiggörande av forskningsresultat kan ske på många olika sätt. Det kan exempelvis ske genom att uppfinningar patenteras och licensieras ut till befintliga företag eller genom start av nya företag, som söker exploatera ny teknik. Det kan ske genom att universitetsforskning bedrivs i nära samarbete med forskningsinstitut och företag eller genom att nya forskningsresultat sprids till yrkesverksamma personer i näringslivet via konferenser och utbildningar av olika slag. Ytterligare exempel är att universitetsforskare engageras i olika former av uppdragsforskning eller konsultliknande verksamhet.

KTH vill särskilt framhålla att innovationssystemen och kommersialiseringsprocesserna kring större universitet, som bedriver forskning inom många olika teknikområden i dynamiska storstadsmiljöer, är mycket komplexa.

Vid flera universitet med egna holdingbolag har holdingbolagen successivt utvecklats till viktiga instrument för att utveckla och understödja kommersialiseringsprocessen vid de aktuella universiteten.

Vissa holdingbolag söker i första hand understödja kommersialisering genom att inta en aktiv ägarroll vid start av nya, forskningsbaserade företag. Dessa holdingbolag går, mot att erhålla ägarandelar, in med tidigt såddkapital i avknoppade företag och holdingbolagets personal påtar sig i tidiga skeden ett aktivt managementansvar i portföljbolagen. Andra holdingbolag avstår från att engagera sig styrelsemässigt i nystartade bolag i tidigt skede. Dessa holdingbolag kan ändå ha deltagit i såddfinansiering. Några av dem har dock valt en annan offensiv huvudinriktning och startat helägda, verksamhetsdrivande, dotterbolag. Det kan vara bolag som medverkar till förbättrad samverkan med näringslivet och nyttiggörande av forskning via konkurrenskraftig utbildning och konsultverksamhet. KTH Holding AB tillhör den senare kategorin.

KTH Holding AB tilldelades i mitten av 1990-talet ett initialt kapital på 7 MSEK. Därefter har Innovationsbron tillskjutit ytterligare investeringskapital på 5 MSEK. Holdingbolaget investeringskapital utnyttjades initialt för direktinvesteringar av såddkaraktär. Av förklarliga skäl var det fråga om små summor och små ägarandelar. Holdingbolaget har även fått mindre ägarandelar som gåva av forskare som velat ge tillbaka till sin alter mater. Holdingbolaget har aldrig påtagit sig ett ägaransvar eller drivit utvecklingen i något av portföljbolagen. Under senare år har KTH Holding delvis bytt investeringsstrategi. För att få hävstångseffekt på sina små medel har KTH Holding gått in som komplementär i större fonder. Den strategin avses också att tillämpas i framtiden.

Investeringsfonden KTH Seed Capital bildades oktober 2002 av en grupp svenska institutionella investerare och KTH Holding. Fonden förvaltar 127 Mkr, varav KTH Holding investerat 1,9 MSEK. En ny fond, KTH Chalmers Capital, som likaledes förvaltar 127 MSEK, bildades 2007. Med ett totalt investeringskapital på drygt 250 MSEK, driftstöd från Innovationsbron Sverige, har det därigenom varit möjligt att anställa tre Investment managers. Avsikten är att KTH Chalmers Capital ska vara en av Sveriges ledande investerare i tidiga faser för kommersiellt genomförbara entreprenörprojekt baserade på unik teknologi. Sting Capital AB är ett under 2005 startat riskkapitalbolag som kombinerar resurser från investerarnätverket Kista Investment Network, KTH Holding, Innovationsbron Stockholm, ALMI och supportsystemet Stockolm Innovation and Growth (Sting). Sting Capital ska investera i mycket tidiga skeden och i teknikföretag med en unik produkt och stor tillväxtpotential. Sting Capital är tänkt att ofta vara den första externa investeraren i bolagen och investera mellan 0,5 och 1,5 MSEK per bolag. Fonden uppgår till 40 MSEK, varav KTH Holding investerat drygt 300 kSEK. Sting Capital är nära kopplat till Sting, som med stöd från bl.a. KTH driver två inkubatorer på KTHs Campus i Kista och på Valhallavägen. Sting har fem deltidsengagerade affärscoacher.

KTH Holding AB har också fyra helägda, rörelsedrivande dotterbolag: KTH Executive School AB, KTH International Education and Management AB, KTH Advisory Services AB och KTHs Institut för tillämpad ekonomi och finans i Norrtälje AB (KAFI). Bolagen har verksamt bidragit till ökad samverkan och till genomförande av kvalificerade utbildningsuppdrag i näringslivet. Bolagen är en viktig språngbräda om KTH ska lyckas expandera sin uppdragsutbildning, som hittills varit av förhållandevis blygsam omfattning. KTHs bedömning är att det finns en betydande potential genom de till KTH knutna utbildningsbolagen för att stödja KTHs lärare och forskare att utveckla, marknadsföra och genomföra uppdragsutbildning.

Synpunkter på utredningsdirektiven och utredningens förslag

Klargör holdingbolagens ställning

Utredningsdirektivets tanke att skapa en effektivare struktur genom att bilda regionala holdingbolag för flera universitet och högskolor är i grunden felaktig. Holdingbolagen är viktiga strategiska instrument för respektive universitet. De är respektive lärosätes verktyg för att på kommersiella villkor verka i gränsytan mellan forskning och samhälle. Varje enskilt holdingbolag måste därför vara nära knutet till endast ett lärosäte.

Utredningen föreslår att holdingbolagens regelverk ska förtydligas. Detta är mycket viktigt. Det är av största vikt att det klargörs och fastslås att det är det enskilda universitetet som har rätt till de eventuella överskott som genereras i det egna holdingbolaget.

Entreprenörsaktiviteter är snarare universitetens än holdingbolagens uppgift

KTH anser att det är av stor vikt att stimulera aktiviteter som bidrar till ökad innovationskraft och entreprenörskap inom universiteten. KTH instämmer även i utredarens uppfattning att vissa aktiviteter är underkritiskt finansierade. KTH anser dock att entreprenörsaktiviteter av olika slag snarare är universitetens än holdingbolagens uppgift. Eventuell finansiering bör således styras till universiteten – inte till holdingbolagen.

KTH har under senare år aktivt verkat för att öka entreprenörskapet inom fakulteten. Projektet ”Den entreprenöriella fakulteten” var också startpunkten för en bred satsning inom KTH. Innovation och entreprenörskap är viktiga ingredienser i stora delar av vår undervisning. Ett nystartat program ”Product Innovation Engineering Program (PIE-P) har också en tydlig inriktning mot innovation och entreprenörskap. I KTHs ordinarie kursutbud finns även en bred flora av kurser i exempelvis entreprenörskap, innovationsverksamhet, internationellt företagande och immaterialrätt. Det åvilar anställda i fakulteten att även aktivt verka för att mer praktiskt inriktat entreprenörskap får utrymme i teknologernas grundutbildning liksom att kommersialiseringsaspekter ges utrymme i forskarutbildningen. Det är viktigt att universitetet engagerar sig i att skapa förutsättningar för ett ökat intresse för entreprenörskap, vilket kan ske på olika sätt, t.ex. genom ökade inslag av konferenser, kurser, tävlingar m.m.

Även kommersiell rådgivning är organiserad inom universitetet. På KTH profileras avdelningen KTH Innovation inom enheten för Näringslivssamverkan som Single Point of Contact för studenter och forskare med innovationsfrågor. KTH Innovation bygger inte upp egen specialistkompetens men ska kunna erbjuda djupare rådgivning med specialister, exempelvis jurister. KTH Innovation bedriver uppsökande verksamhet inom KTH samt utvecklar kompetens och kontakter inom skilda teknikområden, idétyper (produkter och tjänster) och applikationsområden. KTH Innovation måste också se alternativa vägar till kommersialisering. Särskilt viktigt är det att inte se eget nyföretagande som enda möjligheten till kommersialisering. KTH Innovation ska inte medverka till att framstående forskare blir misslyckade företagare. KTH Innovation har även nära samarbete rörande innovationsforskning och innovationsutbildning inom fakulteten.

Splittra inte småpengar till underkritiska verksamheter

Om tanken är att holdingbolagen ska spela en aktiv roll vid såddfinansiering och ledning av forskningsbaserade bolag i tidiga faser är holdingbolagen extremt underkritiska. KTH anser att det tilltänkta engångsbeloppet om 65 MSEK till 14 existerande bolag är en droppe i havet, som inte skulle föranleda en ändrad strategi från KTHs eller KTH Holdings sida. Det fordras avsevärt större investeringskapital samt finansiella möjligheter att bygga upp managementkompetens för att på ett professionellt åstadkomma detta. Den uppfattningen förefaller även utredaren dela. Det lagda förslaget innebär i princip att det tilltänkta såddkapitalet föreslås gå till andra ändamål.

Bildande av ytterligare holdingbolag

KTH anser att det finns uppenbara fördelar för ett universitet eller en högskola att driva vissa kommersiella verksamheter i bolagsform. Vi delar därför utredarens uppfattning att alla högskolor som ansöker om att bilda holdingbolag bör tillåtas göra detta. Framför allt bör alla högskolor ges möjligheter att driva kommersiell utbildning på lika villkor. Vi ser dock ingen anledning att avsätta 10 MSEK av det tilltänkta såddkapitalet för detta ändamål. Samtidigt tar vi bestämt avstånd till tanken att upprätta affärsrådgivning för holdingbolag på en central myndighet. Risken är att verksamheterna i dessa nybildade kommersiella bolag då kommer att likriktas.

De föreslagna noderna för resurser kan inte fungera

Kompetensen i ett specifikt holdingbolag är anpassad till den specifika verksamhet som drivs i det aktuella lärosätet. Ett holdingbolag som är inriktat på kommersialisering av läkemedelskandidater har knappast expertis på kommersialisering av programvara. Den problematiken är en orsak till att ett universitet inte kan fungera som avropsaktör till alla andra närstående universitet som saknar holdingbolag.

En annan orsak är att holdingbolagen skall tänka, verka och prioritera utifrån kommersiella utgångspunkter. En allmän resursförstärkning till några noder kommer inte att klara ut frågor kring incitament, prioriteringar, köbildningar, leveransplikt och liknande. Det framlagda förslaget förefaller mycket bristfälligt genomtänkt. Varken tilltänkta kunder eller leverantörer i systemet lär acceptera den tilltänkta lösningen.

Behov av specialisering och erfarenhetsutbyte men inte av ”Forskarpatent Sverige AB”

KTH delar utredarens uppfattning att det finns ett stort behov av erfarenhetsutbyte och samverkan mellan universitet, forskargrupper, holdingbolag och inkubatorer, som har stora forskningsvolymer och stort behov av kompetens inom immaterialrättsliga frågor. Betydande samarbete finns redan och specialiserad expertis inom olika teknik- och applikationsområden har utvecklats kring olika lärosäten. De fungerande nätverken är i vissa fall regionala, i andra fall nationella och i ytterligare andra sammanhang internationella. KTH menar att det vore kontraproduktivt att skapa en ny stel struktur i form av ett nytt bolag ”Forskarpatent Sverige AB”.

Analysera de verkliga innovationssystemen runt de svenska universiteten

KTH instämmer i att det behövs en kartläggning av innovationssystemen runt de svenska universiteten. Vi vill dock kraftfullt understryka vikten av att en sådan analys tar sin utgångspunkt i en kartläggning av de faktiska förhållandena kring framgångsrik kommersialisering. Det sker oerhört mycket framgångsrik kommersialisering runt universitet av KTHs typ och KTH har stor betydelse för sysselsättningen och tillväxten i Stockholm och i Sverige. Många väl fungerande innovationssystem, speciellt i storstädernas dynamiska miljöer, är dock i princip helt fristående från många av de offentliga aktörer som tillskapats för att understödja utvecklingen av innovationssystem runt universiteten. Analysen får således inte ta sin utgångspunkt i att endast följa upp effekterna av offentliga satsningar eller av satsningar som styrs och kontrolleras av offentliga aktörer. En förutsättning är samtidigt att kritisk granskning görs av de offentliga initiativ som tagits för att på olika sätt stärka innovationskraften lokalt, regionalt och nationellt.

KTHs svar har utarbetats av vicerektor Eric Giertz, enheten för näringslivssamverkan.

Anders Flodström

Innehållsansvarig:Seija Natri
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2008-03-20