Remissvar: Delbetänkande Översvämningshot

Remissvar: Delbetänkande Översvämningshot – Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94) – Fö2006/2979/CIV

Dnr: V-2007-0248 | Dossnr: 22 | 2007-05-28
Sänt till: Försvarsdepartementet, 103 33 Stockholm

Kungliga Tekniska högskolan, KTH, överlämnar härmed synpunkter på rubricerade remiss.

Syftet med utredningen var att kartlägga samhällets sårbarhet för globala klimatförändringar och de regionala och lokala konsekvenserna av dessa förändringar, med särskild fokus på de tre stora svenska sjöarna.

Hydrologisk modellering av vattenflöden och vattennivåer är central för utredningen, som också bygger på ett par olika möjliga klimatscenarier från andra studier, vilka i sin tur leder till mer eller mindre sannolika framtida ändringar i temperatur och nederbörd. Den hydrologiska modelleringen har utredarna beställt från SMHI, som använt sitt standard hydrologiska modelleringsverktyg, den
s k HBV-modellen. Vi har tre huvudkommentarer på detta:

- Analysen bygger på antaganden om komplexa framtida klimatscenarier och deras hydrologiska effekter, med potentiellt stora konsekvenser för samhället och med flera och stora osäkerhetskällor, t ex i klimatscenarierna, såväl som i hydrologisk ingångsdata och i den hydrologiska modelleringen. Den osäkerheten måste redovisas och även räknas med i analysen på ett systematiskt och vetenskapligt grundat sätt. Utredningen saknar dock ett seriöst osäkerhetsperspektiv. Resultaten från SMHIs hydrologiska modellering med HBV-modellen presenteras som en absolut "sanning" trots de stora osäkerheter som alltid är förknippade med hydrologiska förutsägelser (många aktuella vetenskapliga referenser finns för detta), inte minst i samband med också osäkra framtida scenarier för klimatförändringar. Den hydrologiska vetenskapen och forskningen betonar nödvändigheten av att i olika hydrologiska tillämpningar, vari denna utrednings tillämpning är ett central exempel, hantera och redovisa dessa osäkerheter och har utvecklat metoder för att rationellt och systematiskt göra detta. Utredningen borde ha använt sådana metoder och refererat till den vetenskapliga ställningen i osäkerhetsfrågan.

- Den här typen av analyser, som är av flera skäl viktiga för samhället och vilkas hantering samtidigt också ligger i forskningsfronten, måste genomföras på ett öppet och transparent sätt, med avseende på både ingångsdata och modelleringsverktyg. Med andra ord, är det viktigt att också andra intressenter och oberoende forskare ska kunna reproducera resultaten av denna typ av analys, som omfattar scenario- och modelleringsantaganden för osäker tolkning av begränsade ingångsdata med

syfte att hitta svar på komplexa frågeställningar. Det står inte klart i utredningen i vilken utsträckning alla ingående data och tolkningsverktyg är öppet och allmänt tillgängliga; vår erfarenhet med SMHIs och andra ingångsdata och modelleringsverktyg, som utgör det centrala underlaget för utredningens resultat och slutsatser, är att så är normalt inte fallet. I och med publiceringen av denna utredning bör alla ingångsdata och modellverktyg göras öppet och lätt tillgängliga för att möjliggöra oberoende granskning och resultatreproduktion av olika intressenter och forskare.

- Med hänsyn till utredningsämnets intresse och betydelse för samhället är det också viktigt att samhället engagerar alla krafter med state-of-the-art kompetens att undersöka sådana här komplexa frågeställningar och säkerställa att deras analys håller tillräckligt hög internationell vetenskaplig kvalitet. Som del av den här utredningen skulle man t ex ha önskat se också ytterligare någon SMHI-oberoende analys, exempelvis av någon sammansatt forskargrupp från olika universitet med ledande kompetens inom utredningens centrala vetenskapsområden (som hydrologi, vattenbyggnadsteknik, klimatologi), som kontroll för och för att stärka trovärdigheten i utredningens analysmetoder, resultat och dragna slutsatser.

Sammanfattningsvis, kan man konstatera att trots en omfattande och i många avseende detaljerad analys, saknar rapporten riktig vetenskaplig trovärdighet, framför allt därför att resultatens osäkerheter inte verkar ha hanterats och inte redovisas på ett seriöst sätt. Eftersom den här typen av komplexa framtidsutvecklings- och effektutredningar kan bli än mer aktuella och återkommande i framtiden skulle vi vilja uppmuntra regeringen att inte ensidigt och blint använda endast sina myndighetsaktörer (i det här fallet främst SMHI) i utredningarna, men för oberoende kontroll och kvalitetssäkring också involvera andra relevanta experter med state-of-the-art vetenskaplig kompetens inom universitetsvärlden.

KTHs svar har utarbetats av professor Vladimir Cvetkovic, skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, avd vattenvårdsteknik.

Anders Flodström

Innehållsansvarig:Seija Natri
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2008-03-20