Remissvar: Patent och innovationer för tillväxt och välfärd

KTH:s synpunkter på betänkandet Patent och innovationer för tillväxt och välfärd, SOU 2006:80
- N2007/3671/MK

Dnr: V-2007-0481 | Dossnr: 22 | 2007-08-14
Sänt till: Näringsdepartementet, 103 33 Stockholm

Övergripande synpunkter

Universiteten har en viktig och mångsidig roll i diskussionen om hur man når en ökad grad av ”IP Awareness”. Följande tre områden och uppgifter framstår som särskilt viktiga:

1. Öka IP-kompetensen i företag och näringsliv. Universitetens roll blir här att utöka och utveckla sitt kursutbud inom IP och affärsutveckling, att erbjuda kvalitativa studier inom området och på så sätt höja kunskaper hos studenter som sedan slussas ut i näringslivet. KTH vill i de sammanhanget betona vikten av att patent- och IP-frågorna sätts in i sitt sammanhang. Vi vill särskilt framhålla vikten av att IP-frågorna kopplas till innovationsutveckling och entreprenörskap. För KTH är det viktigt att våra utbildningar blir en syntes av teknikutveckling, innovationer och IP.

2. Hantera kommersialisering av forskningsresultat på ett effektivt och värdeskapande sätt. Universitetens roll blir att skaffa sig förmågor och att utveckla strategier för att kunna tillvarata universitetens och forskarnas intressen på bästa sätt. Här blir en ökning av den juridiska kompetensen på universiteten samt en ökad ”IP Awareness” på alla ledningsnivåer viktig.

3. Hantera en ökad konkurrens på utbildningsmarknaden. En utmaning för universiteten är att på ledningsnivå utarbeta policys och IP-strategier som syftar till att behålla/ta marknadsandelar och bygga upp sitt varumärke och sin goodwill i en ökad konkurrens både regionalt, nationellt och globalt. Det blir allt viktigare att införa tanken på ägaransvar; ansvaret för en genomtänkt strategi hur universitetets intellektuella tillgångar, t.ex. olika former av läromedel, ska värderas och hanteras på olika nivåer av värdeskapande vid universiteten. Ett led i detta blir att ta fram modeller för hantering och skydd av intellektuella tillgångar så att det enskilda universitetet kan öka sin konkurrenskraft. Detta tredje område behandlas begränsat i utredningen. KTH anser att detta är en viktig strategisk framtidsfråga på en allt mer konkurrensutsatt internationell utbildningsmarknad.

Remissvar enligt särskild ordning

Disposition av remissvaret: Remissinstanserna anmodas svara på utredningens rekommendationer enligt en särskild ordning. (Promemoria från Näringsdepartementet 2007-03-29). Svaren ges här i den ordningen, vissa rekommendationer lämnas utan kommentarer.
Svaren hänför sig i huvudsak till punkterna 1-2 ovan. Möjligheter till samarbete och samordning etc. blir mer begränsade i punkt 3. Ökad konkurrens bland universitet gör att det blir en fråga för varje enskilt universitet att utveckla egna IP-strategier och positionera sig på marknaden.

1 a) Stärk det nordiska samarbetet inom området för IP och affärsutveckling

Det finns många och viktiga insatser som kan göras vad gäller samordnade utbildningsinsatser mellan universitet, både mellan svenska och nordiska. Sådant arbete bedrivs redan i viss mån. Man kan dra lärdom av de erfarenheter som finns av detta arbete, t.ex. av Chalmers/CIP, Helsingfors Tekniska högskola m.fl. Det är viktigt att dra lärdom av både aktörer som bedriver forskning och utbildning inom IP och av expertis i länder som har erfarenhet av avveckling av deras motsvarigheter till lärarundantaget.

Ett nordiskt samarbete angående IP-finansiering och affärsutveckling är motiverat p.g.a. vissa gemensamma ekonomiska intressen, marknader, produkter, etc. Även ett stärkt samarbete mellan de nordiska patentverken får anses vara viktigt.

1 b-f) Utveckla/harmonisera internationellt/europeiskt patentsystem etc.

Realiserandet av ett europeiskt gemenskapspatent är väsentligt i sammanhanget. Ett gemenskapspatent är en naturlig följd av harmoniseringen av den inre marknaden och borttagande av handelshinder inom EU. Etableringen av ett europeiskt gemenskapspatent gör också att det faller sig naturligt att inrätta ett europeiskt domstolsförfarande för patenttvister och intrångsmål. Viktiga inslag i ett sådant förfarande, för att kunna konkurrera med USA/Japan, kan vara att höja skadestånden i intrångsmål och i övrigt skapa grunder för en utveckling där patent blir högre värderade och därmed mer lönsamma och viktiga tillgångar. Vid etablering av ett europeiskt patentdomstolsförfarande bör det svenska patentdomstolsförfarandet följa den utvecklingen, för de fall ett europeiskt patentmål väcks i en svensk patentdomstol. Rimligen bör det målet kunna överklagas på europeisk nivå, varför det är viktigt att väsentligen samma principer tillämpas i de båda domstolsförfarandena.

1 g-h) Höj krav på uppfinningshöjd och omformulera kravet på teknisk karaktär

Kravet på teknisk karaktär bör förändras. Kravet blir allt svårare att motivera ur såväl ett samhällsekonomiskt, forskningsmässigt som konkurrensmässigt perspektiv. Begreppet teknisk karaktär är främst en konsekvens av utveckling av praxis i patentmål, en praxis som om man jämför med främst USA, framstår som något förlegad. Man måste alltså bredda ”the patentable subject matter”, d.v.s. vad som kan utgöra föremål för patent. Detta för att svenska patent ska kunna konkurrera på en internationell marknad samt för att möjliggöra beviljanden av samhällsnyttiga patent.

Samtidigt bör kravet på uppfinningshöjd stärkas för att stoppa en utveckling där alltför många svaga patent går igenom - vilket snarare hindrar konkurrens än stimulerar den. Ett höjt krav på uppfinningshöjd motverkar en ”patentdjungel”. Det är främst industrin som i förekommande fall lägger ut dessa ”patentmattor” – universiteten har i jämförelse avsevärt mindre förmåga att patentera. En utveckling mot färre och starkare patent vore därför positivt för svenska universitet och universitetsanställda. Universiteten bör också, även med gällande lärarundantag, ha en IP-strategi och, i det fall det uppstår en skyldighet/möjlighet för universiteten att äga patent, en förmåga att hantera dessa.

1 i) Utarbeta principer för patentering av terapeutiska metoder inom etiska ramar

Utarbetande av etiska regler för t.ex. patentering av terapeutiska metoder med potentiellt stor efterfrågan i tredje världen är angeläget. Höjer man skadestånd för patentintrång samt lägger större resurser på att skydda starka patent utesluter man potentiellt en användning i de områden där behovet är stort men de ekonomiska resurserna små. Utan möjlighet till patentering (med förutsättningen att kravet på teknisk karaktär förändras) finns däremot inget ekonomiskt incitament för att sprida information om metoderna till allmänheten. Speciella villkor för patent på terapeutiska metoder som tar hänsyn till etiska principer skulle kunna vara en balansåtgärd.

1 k) Tillskapa en interministeriell strategibehandling för IP och innovationer

Utredningen visar på ett behov av ”IP Awareness” även på departementsnivå. Därför bör Näringsdepartementet i enlighet med utredningens rekommendation förstärkas med IP-kompetens, dels för att dessa frågor ska få nödvändig legitimitet och också för att effektivt sätta upp riktlinjer för och leda en utveckling mot ökad ”IP Awareness”. Storleksordningen på insatsen kan dock ifrågasättas.

IP-frågorna är dock, som utredningen påpekar, horisontella till sin karaktär och berör flera departement. Vi vill från KTH:s sida också betona att IP-frågorna inte endast – eller ens i första hand – handlar om patent. IP-frågor kommer att få ökad strategisk betydelse i universiteten i takt med att konkurrensen på utbildningsmarknaden ökar.

2 a) Bygg upp en nationell kultur för IP och affärsutveckling/entreprenörskap

Nationella kampanjer för att öka ”IP Awareness” i kulturbyggande syfte kan vara lämpligt. Från KTH:s sida vill vi dock betona vikten av att dessa inte inskränks till frågor om patent, utan omfattar IP-frågor i vidare bemärkelse. Det är också viktigt att kampanjerna inte urartar till nationella samordningssträvanden som i själva verket motverkar det ursprungliga syftet, dvs. minskar varje aktörs egna ”IP Awareness” i stället för att öka den.

Att inventera och koordinera insatser kan vara lämpligt, men sett utifrån ett universitetsperspektiv där konkurrenskraften blir allt viktigare för ett universitets överlevnad, är det centralt för varje enskilt universitet att främst se över egna IP-strategier och behov av IP-resurser.

2 b) Stärk det statliga entreprenörskapssystemet

Regering och riksdag kan påverka universiteten positivt genom tydligare direktiv och ökade krav eller förändrade möjligheter avseende hantering och skydd av intellektuella tillgångar som skapas genom både forskning och utbildning. Innovationssystemen på universitet skulle kunna utvecklas mycket positivt genom bl.a. översyn av otydligt formulerade regelverk som sätter upp ramar och begränsningar för verksamheten samt ökade resurser för hantering av IP.

3 a) Åtgärder för ökning av patentmedvetande och rådgivning.

1. Det är av vikt att man vid universitet och högskolor vidtar åtgärder som säkrar tillräcklig IP- och licenskompetens vid FoU-program och FoU-samarbeten med statlig och/eller europeisk finansiering men även vid uppdragsforskning och uppdragsutbildning. Metoderna för detta är mindre viktiga.

I utvecklingen mot en ökad ”IP Awareness” är det också viktigt att kunskaper om immaterialrätt och affärsutveckling integreras i relevanta högskole- och universitetsutbildningar. Att se frågor och strategier kring IP som en integrerad del i studierna är viktigt för att kunna tillgodogöra sig värdet av IP-kunskaperna på rätt sätt. Vad som är värdeskapande intellektuella tillgångar och vad som är lämpliga strategier för dessa är intimt sammankopplat med det aktuella vetenskapliga området, varför dessa frågor måste studeras i viss mån parallellt.

2,3. Olika metoder för att främja ”IP Awareness”, t ex prisutdelningar eller ett IP-år (snarare än ett Patent-år) är önskvärda.

Medvetandehöjning:

4. Vid högskolor och universitet bör juridisk kompetens säkras för att stärka patentmedvetenheten och rättssäkerheten vid högskolan eller universitetet. Denna typ av kompetens bör integreras i den övergripande planeringen av universitetets hantering av intellektuella tillgångar och värdeskapande processer. Juridisk kompetens bör finnas tillgänglig centralt på ett lärosäte.

3 b) Åtgärder för ökad patentförståelse

1. Kurser i IP och patenträtt finns redan på vissa universitet. Att ta utgångspunkt i eventuella befintliga resurser och utveckla dessa framstår som lämpligt. De universitet som inte har ett sådant utbud kan dra lärdom och samarbeta med lärosäten där utbudet finns tillgängligt. Detta skulle kunna utgöra ett viktigt led i ökat nationellt samarbete på IP-området.

5. Utbildning av patentspecialister med EPO-certifiering är väsentligt för att Sverige inte i en avsevärd grad ska hamna långt bakom övriga medlemsländer i EU. Samarbeten mellan universitet med juridiska fakulteter och tekniska universitet kan lyfta sådana utbildningar till tillräckligt avancerad nivå.

De åtgärder för medvetandehöjning som föreslås av utredningen är följande:

1. Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling med utbildning, rådgivning och forskning
2. Inrätta nya professurer för uppbyggnad och ledning av utbildning, rådgivning och forskning vid högskolor och universitet.
3. Utveckla ett certifieringssystem för IP-kompetens

Det poängteras att det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör ligga på Utbildningsdepartementet i nära samarbete med Näringsdepartementet. Dessa åtgärder förordas av KTH. Högskoleverket skulle kunna utfärda rekommendationer och svara för kvalitetsuppföljning av hur universiteten hanterar sin IP.

3 c ) Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling

Rekommendationen angående inrättande av 3-4 kompetenscentra på universitet/högskolor där den IP- och innovationsrelaterade tillväxtpotentialen är stor stöds av KTH.

Vi vill från KTH dock betona att behovet av IP-kompetens och konkreta IP-strategier ser mycket olika ut beroende på område. Väsentliga sådana skillnader finns t.ex. för IP-hantering i samband med utveckling av läkemedel, industrivaror, programvaror och tjänster. Om avsikten är att bygga upp IP-kompetens regionalt framstår KTH som det lämpligaste värduniversitet på grund av vår bredd i både teknik- och applikationsområden.

Ansvaret för att finansiera dylik verksamhet bör helt eller delvis ligga hos Utbildnings- och Näringsdepartementen.

3 d) Inrätta professurer i IP- och innovationsekonomi

Professurer i IP- och innovationsekonomi framstår som särskilt lämpade att inrättas på tekniska universitet, då en naturlig och nödvändig anknytning finns mellan främst IP- och patentfrågor samt de olika tekniska vetenskapsområdena.

KTH:s svar har utarbetats av Therese Wiksten och David Spangenberg, jurister vid Enheten för forskningsfinansiering samt Eric Giertz, vicerektor för Samverkansuppgiften.

Anders Eriksson

Innehållsansvarig:Seija Natri
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2008-03-20