Vetenskap, konst & ingenjörer

Publicerad 2012-05-28

På KTH:s emblem står det ”vetenskap och konst”, vad betyder det egentligen? Hur hänger dessa ord och fenomen ihop? Och varifrån kommer ingenjören?

Två sidor av samma människa?
En ingenjör betraktas många gånger vara väl orienterad inom naturvetenskapliga områden, ha egenskaper som att vara logisk och rationell, vara någon som bygger sina slutsatser på fakta.. ja, helt enkelt en lite fyrkantig typ av person.

En konstnär betraktas å andra sidan ofta som någon med mycket kreativitet, egensinniga idéer, med en intuitiv känsla för färg och form, och som ofta drar sina slutsatser utifrån magkänslan.. ja, med andra ord en lite mer frigjord typ av person.

Hur många människor har förutsättningar att utveckla båda dessa sidor till dess fulla potential? Leonardo da Vinci som anses vara en av världshistoriens mest lysande vetenskapsmän och konstnärer – ett geni i ordets fulla bemärkelse – var han en särdeles unik genetisk fullträff? Hur har betydelsen av och perspektivet på vetenskap och konst förändrats under människans historia?

Även stenåldersmänniskan
Dessa två fenomen och begrepp, ”vetenskap” och ”konst”, som till synes kan verka stå i ett motsatsförhållande till varandra, har följts åt sedan urminnes tider. Stenåldersmänniskan tillverkade verktyg för att skaffa sig föda. Även om det inte råder någon tvekan om att majoriteten av dessa redskap hade ett specifikt funktionellt ändamål så visar gravfynd att många verktyg utsmyckades med välarbetade detaljer. Även verktygets grundform förändrades och förfinades. Var detta ett resultat av tidsfördriv? Var det för att imponera på andra? Eller innebar det bättre jaktframgångar?

Praktisk konst och teoretisk vetenskap
Ordet ”konst” var till en början starkt sammanlänkat med begrepp som kunskap, förmåga och teknik. Teknik i sin tur associerades med praktisk färdighet och hantverk. Ta bara ett ord som till exempel ”konstruktion”. Det associerar många idag till vetenskap och ingenjörsyrket. Tittar man närmare på ordet ser man däremot att det innehåller ordet ”konst”…

Hur är det då med ordet ”vetenskap”? Vad har det för historia? Långt tillbaka i tiden verkar även detta ord beskriva en företeelse av praktisk natur. Under antiken verkar det emellertid som att begreppets innebörd började ta en annan riktning. I takt med att filosofin utvecklades, genom filosofer så som Aristoteles och Platon, kom vetenskap att betraktas som en alltmer teoretisk aktivitet. Dessa filosofer skiljde på ”naturliga” och ”onaturliga” rörelser. Ett exempel på onaturlig rörelse var att arbeta med händerna och att konstruera olika verktyg för att på så sätt styra naturens krafter. Sådan icke-intellektuell verksamhet var inget en filosof skulle ägna sig åt.

Förenande ingenjör
Människor har under många tidsperioder haft olika förhållningssätt till vetenskap och konst. Sedan antiken utgjorde länge teoretiska vetenskapsmän och praktiska hantverkare olika sociala grupper. Under 1800-talet öppnades dock en dörr som förbättrade förutsättningarna för dessa att mötas; högskolor började nämligen att utbilda ingenjörer. Ingenjören fick en gedigen teoretisk och vetenskaplig utbildning som sedan omsattes praktiskt i form av olika tekniska konstruktioner.

Militär och civil
Ordet ”ingenjör” har en äldre historia än den högskoleutbildning för ingenjörer som utvecklades under 1800-talet. Ingenjör har sitt ursprung i ord som latinets ”ingenium”, i betydelsen maskin eller sinnrikt verktyg, och i engelskans ”engine”, i betydelsen krigsmaskin. Ordet började användas i Sverige under senmedeltiden som benämning för dem som konstruerade och byggde krigsmaterial. Vid Högre Artilleriläroverket på Marieberg utbildades militära byggmästare och krigsmaskiner tillverkades för att tillgodose arméns behov. När Artilleriläroverket startade undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst infördes titeln civilingenjör för att kunna skilja dessa nya ingenjörer från dem som jobbade inom det militära.

Frågan om ett reglerat system för användningen av titeln civilingenjör debatterades flitigt inom tekniska läroverk, studentkårer och Svenska Teknologföreningen under början av 1900-talet. Idag är titeln en skyddad benämning för en yrkesexamen som erhålls inom ett antal olika tekniska utbildningar motsvarande fem års heltidsstudier.

En del av KTH sedan 1827
KTH = vetenskap + konst? I vilket fall som helst är detta en ständigt aktuell ekvation, både för KTH och för samhället i stort. Vetenskap och konst lade en grund för vår mänskliga utveckling och fortsätter att driva oss framåt mot framtida innovationer. Ordet ”ingenjörskonst” får en mäktig innebörd efter en stunds närmare eftertanke. Överallt runt omkring oss finns otaliga mängder produkter av vetenskap och konst i samverkan. Den inneboende kraften i denna förening är enorm. Vetenskap och konst är ett oslagbart radarpar. Och tillsammans utgör de en outsinlig källa för nya oprövade kombinationsmöjligheter.

För KTH:s del har devisen ”vetenskap och konst” varit en del av skolans emblem sedan 1827. Det nybildade Teknologiska Institutet, som senare blev Kungliga Tekniska högskolan, behövde ett kännetecken. Framförallt behövde institutets bibliotek ett ”ex libris”, en stämpel, för att kunna märka det stora antalet böcker som det hade tagit över från en rad andra samtida institutioner. Teknologiska Institutets organisationskommitté fastställde både emblem och devis. Emblemet med krona, eklövskrans och devis har varit sig tämligen lik genom åren. Devisen har betraktats som ledord och programförklaring sedan institutets start.

Anna Klöfver

Till sidans topp