Rune Jonasson – teknisk fysiker, läkare och mannen bakom en av de största donationerna i KTH:s historia

På senvåren 2011 tisslades och tasslades det i korridorerna på KTH. En privatperson hade donerat 70 miljoner till KTH. Pengar som skulle gå till forskningssamverkan inom medicinsk teknik mellan KTH, Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset – och med Sydkorea. Bakom donationen står Rune Jonasson, teknisk fysiker från KTH, och hans hustru Kerstin.

Yrke: Pensionerad teknisk fysiker och läkare
Ålder: 85 år
Motto: "I shall pass through this world but once. Any good, therefore, that I can show to any human being, let me do it now. Let me not defer nor neglect it, for I shall not pass this way again." [1]
Förebild: Albert Schweitzer [2]
Familj: Hustrun Kerstin
Intressen: Läser en hel del memoarer, biografier och historia. Aktiv i en är tillsammans med hustrun med i en pensionärsförening på Östermalm där äldre hjälper äldre och medlem i KTH X.

Rune Jonasson är född och uppvuxen i Ludvika. När Rune gick i skolan, på 1930-talet, kretsade det mesta kring Asea och det var mer eller mindre uttalat att man skulle börja jobba där så fort som möjligt. Men i Runes fall tyckte både föräldrarna och lärarna att det kanske vore en idé att han studerade vidare.

-          På den tiden räknades Örebro som det finaste tekniska gymnasiet, så jag sökte dit och lyckades komma in, berättar Rune.

Tanken var att gymnasiestudierna skulle leda till ett yrke. Ett vanligt gymnasium var inte tänkbart eftersom man måste börja tjäna pengar så fort som möjligt. Men pengar tjänade Rune på somrarna när han praktiserade vid ett löpande band på Asea för 25 öre timmen.

Studierna i Örebro gick bra för Rune och sakta väcktes tanken på att fortsätta studera trots allt. Rune bestämde sig för att försöka komma in på Teknis och valde den erkänt svåraste av alla utbildningarna – både när det gäller antagning och studier – teknisk fysik.

– Det var väl lite tävlingsinstinkt som gjorde att man sökte där det var svårast, förklarar han.

De flesta som gick på Teknis på den tiden kom från andra orter än Stockholm. I Runes klass var de tolv stycken, varav endast två stockholmare. Det fanns inga studielån så tanken på en egen lägenhet fanns inte. Alla var inneboende hos familjer och Rune själv bodde hos en gammal dam.

– Det ökade sammanhållningen i kursen. Vi gick ut och åt söndagsluncher tillsammans, minns han.

Efter examen arbetade Rune i många år med försvarsforskning på FOA och det som då låg i den tekniska framkanten – servotekniken.

-          Det förstår ingen nu som sitter och kör en bil att man har servostyrning i den. Det stora problemet man hade att brottas med då var de självsvängningar som uppstod i servon under vissa omständigheter. Allt det där löstes ju förstås av digitaltekniken och transistorn när den kom. Det jag sysslade med på FOA var att se till att kanonerna riktades mot målet, även om stridsvagnen eller båten gungade. Med hjälp av ett gyro kunde man styra kanonen, berättar han.

Så småningom kände dock Rune att han ville jobba med något som gav honom lite mer mening. Han ville ändra inriktningen ”från att skjuta ner fiender till att ta hand om människor” och bestämde sig för att läsa medicin på Karolinska Institutet.

Sagt och gjort, Rune fullföljde sina läkarstudier och hamnade sedan på Thoraxkliniken på Karolinska Sjukhuset där han var verksam tills han gick i pension. Som teknisk fysiker stod det nära till hands att söka sig till den mest tekniska delen av medicinen, klinisk fysiologi. Det tekniska intresset har Rune hela tiden burit med sig. Hans engagemang när ultraljudet kom är bara ett exempel. Under ett Öppet hus på Karolinska Sjukhuset i slutet av 1970-talet fick Rune till uppgift att berätta om hjärtat och visa hur den nya tekniken fungerade.

– Och det höll han på med i fem timmar och sedan hade han ingen röst kvar på en hel vecka.
Folk strömmade till, de tyckte att det var fantastiskt att se hur blodet forsade genom de olika hjärtrummen, berättar Runes hustru Kerstin.

Runes beslutsamhet och målinriktning har han burit med sig från barnsben. Redan som 13-åring började Rune handla med aktier. Det började med Volvo 1938 och under åren har aktieportföljen vuxit till en förmögenhet. Det är innehavet i den aktieportföljen som nu donerats till KTH.

Upprinnelsen till donationenvar en tidningsnotis om att universitetssjukhuset i Lund som enda instans i Sverige skulle köpa in en supermagnet, en MR-kamera som var så dyr att den bara skulle kunna finnas där. Rune tog kontakt med Lars-Åke Brodin, tidigare kollega på Thorax och professor i medicinsk teknik, och frågade om även på KTH hade behov av dyrare apparatur för användning inom medicinsk teknik.


– Vi hade ju lite pengar och vi har inga barn, så vi har funderat mycket på hur vi skulle disponera pengarna, säger Rune.

Lars-Åke blev intresserad och hörde sig för internt på KTH om hur det skulle kunna gå till.


Man bestämde att en speciell fond skulle upprättas”Kerstin och Rune Jonassons fond för medicinsk teknik”. För Rune var det viktigt att både hans och hustrun Kerstins namn fanns med.
– Hon är den som har sett till att det här verkligen har blivit av och hon har hjälpt mig under alla år, berättar Rune.

Det var också via Kerstin som Sydkorea kom in i bilden. Hon var verksam som sjuksköterska under Koreakriget och ser den del av donationen som går till Sydkorea som ett sätt att återgälda den generositet och tacksamhet landet har visat för de insatser som gjordes där.

– De glömmer inte! Varje år får vi inbjudningar till deras olika nationaldagar och andra evenemang, försvarets dag, och liknande, berättar hon.

Huvuddelen av donationen ska dock gå till medicinsk, teknik och dyrbar apparatur, och till att skapa förutsättningar för att apparaturen ska komma till användning. Den blir också ett kraftfullt verktyg för att hitta ytterligare finansiering på medicintekniksidan. Lars-Åke Brodin har redan framskridna planer på att förstärka sin institution med en nyprofessur.

En beredningsgrupp kring donationsfonden har bildats där Rune och Kerstin är med som adjungerade så att de kan följa hur pengarna används.

– Kanske vi även får komma med en och annan idé, säger Rune.

Många år har gått sedan Rune lämnade studierna på KTH och karriären som ingenjör. Men intresset för teknik har hela tiden funnits där och han är sedan länge medlem i alumniföreningen KTHX.


– Föreningen är en viktig kontaktyta och fyller en social funktion för mig som jag är mycket tacksam över, avslutar Rune.


Håkan Soold

En längre artikel med Rune Jonasson kommer i nästa nummer av KTH & Co

[1] Stephen Grellet, kväkare och missionär under 1700-talets senare hälft och första halvan av 1800-talet, livvakt till Frankrikes Kung Louis XVI.

[2] Tysk musiker, filosof och läkare som bland annat startade ett sjukhus i Afrika – en stor förebild för många idealister.