Glädjen i att förmedla kunskap

Forskare måste bli bättre på att förklara varför de gör saker, inte bara vad de gör. Den inställningen har drivit Anders Karlsson till att efter forskarkarriär och professur vid KTH bli vetenskapsdiplomat och därefter vice vd för akademiska relationer hos Elsevier i Tokyo där han nu arbetar.

- Jag upptäckte hur kul det var att skriva när det fanns ett berättande stråk. Att förklara saker så andra förstår och tycker det är intressant är en utmaning och en glädje när man lyckas.

Forskningsevangelist, populärvetenskapare och vetenskapsdiplomat är beteckningar som passar åtminstone några av de många sidorna i Anders Karlssons yrkesprofil. Teknikintresserad sedan barnsben kom han efter gymnasiet in på elektroteknik på KTH och hoppade efter ett år över till Teknisk Fysik. Där tog han examen 1987, doktorerade i elektroteknik 1992 och var mellan 2001 och 2011 professor i kvantfotonik vid KTH i Kista.

 - Institutionen för Mikrovågsteknik och fiberoptik hade en intressant koppling till Japan och jag blev gästforskare vid Japans telekomföretag NTTs Basic Research Laboratory. Jag kom sedan tillbaks till KTH, var en kort tid på Stanford Unversity och undervisade på Ecole Polytechnique i Paris. Forskarkarriären kändes just då som ganska självklar.

När han år 2001 blev en av mottagarna av Stiftelsen för Strategisk Forsknings (SSF), INGVAR-anslag (Individual Grants for Advancement of Research Leaders), innebar det en tändning av annat slag. Mediaträning och mentorprogram ingick i anslaget och de andra forskarna som fick bidraget var ofta aktiva i populärvetenskapliga sammanhang. Anders Karlsson fick mer inspiration till att börja skriva populärt, bland annat i Forskning och Framsteg. Med anslaget följde även ett ledarskapsprogram, där en tvåveckors resa till Japan ingick.

År 2007 tog han tjänstledigt från KTH och lämnade Kista för att bli chef för svenska Tokyoambassadens tekniska attachékontor idag tillhörande myndigheten Tillväxtanalys. I arbeten ingick även diplomatfunktionen som ambassadens Counsellor för Science and Innovation, eller på svenska: vetenskaps- och innovationsråd.

- Arbetet var roligt och mycket lärorikt. Förutom att göra analyser åt svenska myndigheter kring forskning, innovation, IT-policies, energi eller andra aspekter där det fanns lärdomar för Sverige, handlade det om att representera svenska intressen och att i vårt kontors regi eller tillsammans med UD leda besöksdelegationer.

Om Anders:

Namn: Anders Karlsson

Ålder: 49 år

Bor: Tokyo

Gör på fritiden: renoverar ett fritidshus i prefekturen Nagano, umgås med familjen, läser.

Lärt sig på KTH: teknikerns verktygslåda vad den innehåller, och inte innehåller.

Tänker bäst: tidigt på morgonen innan natten och gårdagens mail pockar på uppmärksamhet.

Bästa tekniska prylen: iPad

Dröm för mänskligheten: Att alla skall ges en möjlighet att utveckla sin talang och att vi tar vara på vår jord - rymden är stor och kall. Receptet är utbildning och beslut tagna på faktagrund.

På eftermiddagen den 11 mars 2011 satt Anders Karlsson i ett möte på japanska utrikesdepartementet i Tokyo som plötsligt avbröts av att rummet började skaka rejält – stor jordbävning! När de första rapporterna kom om att kärnkraftverket i Fukushima tappat all kylning och drabbats av vätgasexplosioner hoppade han och en kollega in i UDs lokala kristeam och stödde rapporteringen kring Fukushima till svenska myndigheter.

- Min bakgrund från Teknisk Fysik och intresset för forskningskommunikation hjälpte enormt.

Ett betydligt roligare minne var att under en vecka resa runt i Japan med KTH alumnen Christer Fuglesang och besöka olika japanska rymdanläggningar.

- Ett annat är när dåvarande utbildningsministern Lars Leijonborg var på besök och tyckte ”du borde undervisa för ungdomar”, efter att jag förklarat hur lasrar används inom IT.

Anders Karlssons nuvarande arbete är att ansvara för förlagskoncernen Elseviers icke-kommersiella forskar- och myndighetskontakter i regionen Asia-Pacific.

- Arbetet är intressant - Elsevier  har inte bara en fin portfölj av vetenskapliga publikationer som Cell Press och Lancet, utan vi arbetar mer och mer med affärsintelligens kring forskning, via databaser, analysverktyg och olika konsulttjänster. Eftersom vi arbetar i dialog med forskarsamhället, så är givetvis min forskarbakgrund avgörande i mitt nuvarande arbete. Minst lika nyttigt är även mina erfarenheter från policyarbete från Tokyoambassaden.

Hur man går från forskning till innovation, alltså att idéer nyttiggörs i samhället är en fråga Anders Karlsson är "superintresserad" av.

 - Nyfikenhet är den viktigaste drivkraften, men forskare är givetvis intresserade även av upptäckter kommer till praktisk användning.

De svenska framgångarna bygger mycket på att vi är duktiga på att koppla ihop teknik med tjänster, konstaterar han. Och en slutsats av detta vad gäller utbildning är att inte bara slå vakt om djup utan även bredd.

- När jag arbetade med en civilingenjörsutbildning i KTH Kista behövde vi ibland övertyga vissa professorer att släppa på djupkurser. Det visade sig svårare att få in bredd än att få in djup. Man kan nog kompromissa bort någon riktig djupkurs mot lite fler breddkurser. Och ”varför”-element borde ingå i alla kurser.

Han har enbart goda minnen från tiden vid KTH och håller fortfarande kontakt med många kurskamrater och fd. kollegor.

- Kanske ångrar jag lite att jag gick in väl mycket i studierna och inte mer tog tillvara på att vara mer aktiv i kårlivet. Att via en postdoc få komma till Japan, och sen även arbeta i USA, Frankrike, en kort vistelse i Kina, och nu under en längre tid igen i Japan, har givetvis format hela min världsbild.
 

Idag har han främst kontakt med KTH ifall någon besökare kommer till Japan.

- Ser jag intressanta saker här brukar jag ta kontakt med KTHs ledning, internationella enheten, eller direkt med de forskare jag känner. Alumniverksamheten är väldigt viktig. Alla svenska universitet borde ta mera hand om sina alumner, lära av USA, Japan, Korea, där man är mer aktiv inom alumniverksamheten. Det är dock roligt att den verkar komma igång mer på KTH.

Den utbildning i kritisk tänkande som en ingenjörsutbildning ger och djupet en forskarutbildning ger har varit oerhört betydelsefull för hans karriär, konstaterar han.

 Ur ett svenskt perspektiv är KTH ett starkt varumärke som borgar för kvalitet. När på möten i Asien förklarar att jag har examen från ”KTH - Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden”, och märker att det åtminstone inte är ett helt okänt universitet - ibland även ett väldigt känt - blir jag mycket glad.

Text: Mats Thorén