Välkommen till seminarieserien om demokrati och akademisk frihet, ett samarbete mellan KTH:s fakultetsråd och KTH Biblioteket. Under 2025–2026 belyser vi hur dessa grundläggande värden utmanas globalt.
Varför är detta viktigt?
Den akademiska friheten är en hörnsten i en fungerande demokrati. Universitetens uppgift är inte bara att förmedla kunskap, utan också att främja kritiskt tänkande, ifrågasätta etablerade sanningar och bidra till en öppen, faktabaserad offentlig debatt. När denna frihet hotas – av politisk styrning, kommersiella intressen eller självcensur – riskerar inte bara forskningen att förlora sin trovärdighet, utan också samhället i stort att bli mer sårbart för desinformation och extremism.
Vi ställer oss frågor såsom exempelvis:
Hur kan vi försvara den akademiska friheten i vår egen kontext?
Vilka tendenser ser vi i Europa och Sverige?
Vad är universitetens roll i att främja demokratiska värderingar?
Kommande tillfällen
Seminarieserien kommer att fortsätta under våren 2026.
Tidigare seminarier
2026
Inspelning av seminariet: Free to Think 2025
Free to Think är en årlig rapport från Scholars at Risk’s
Academic Freedom Monitoring Project
. Rapporten belyser oroande trender av attacker mot högre utbildningsmiljöer runt om i världen, med målet att öka medvetenheten och uppmana olika statliga och icke‑statliga aktörer att delta i arbetet för att skydda och främja akademisk frihet. Under senare år har det skett en oroande ökning av attacker mot högre utbildning även i historiskt liberala och demokratiska sammanhang, ofta genom liknande åtgärder såsom hot om eller indragning av finansiering, förbud mot känsliga ämnen samt trakasserier eller avsked av enskilda akademiker eller studenter på grund av vad de undervisar, studerar eller uttrycker.
Amy Kapit
presenterar i detta seminarium resultaten från Free to Think 2025, beskriver aktuella trender i angrepp på högre utbildning, det globala läget för akademisk frihet och de avgörande sambanden mellan akademisk frihet och demokrati.
Inspelning av seminariet: Om Dawit Isaak-biblioteket och förbjuden litteratur
Dawit Isaak-biblioteket
är ett bibliotek med böcker från hela världen som någon gång, någonstans och av någon anledning censurerats, förbjudits eller varit kontroversiella. Med utgångspunkt i samlingen utforskar bibliotekarierna Ulrika Ahlberg och Jens Zingmark yttrandefrihetens villkor och gränser i Sverige och världen. Dawit Isaak-biblioteket finns i Malmö och öppnade i september 2020.
Både framväxande och stabila demokratier har de senaste decennierna erfarit en demokratisk tillbakagång. Forskare och universitet hamnar allt oftare i skottgluggen och civilsamhällets utrymme krymper när auktoritära krafter förstärks. Med exempel från Sydostasien visar Eva Hansson hur inskränkningar av akademisk frihet kan undergräva demokratin. Hur kan vi tänka omkring akademiskt samarbete i en allt mer komplicerad internationell kontext?
Eva Hansson är vice föreståndare vid
Stockholm Center for Global Asia
, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Hon har en lång erfarenhet av forskning i och samarbeten med forskare och lärosäten i flera sydostasiatiska länder.
Medverkande är ävenNina Wormbs, prodekanus, ochMaria Haglund, överbibliotekarie, som introducerar seminarieserien och diskuterar varför det är viktigt att tala om akademisk frihet som en fråga med direkt relevans för oss här och nu.
Seminariet spelades inte in.
Inspelning av seminariet: Data Rescue in 2025
I den här presentationen av Lynda Kellam får vi följa utvecklingen av
Data Rescue Project
– från dess rötter i det bredare ekosystemet för offentlig data till dess roll idag. Vi blickar också framåt och utforskar möjliga vägar för framtida datainfrastruktur i USA och andra länder.
När federala statistikmyndigheter i USA monterades ner och datamängder togs bort gick en koalition av organisationer samman. Genom att samarbeta över olika initiativ har de stöttat datarescue-evenemang och utvecklat verktyg för att bevara och spåra hotad data.
Lynda Kellam är en engagerad forskningsfokuserad bibliotekarie med djup akademisk kompetens och kärnroll inom Data Rescue Project. Hon är navet i koordinering, kommunikation och mobilisering av volontärer och institutionella samarbeten för att säkerställa tillgång till värdefull, offentlig data.
Medverkande är ävenNina Wormbs, prodekanus, ochMaria Haglund, överbibliotekarie, som introducerar seminarieserien och diskuterar varför det är viktigt att tala om akademisk frihet som en fråga med direkt relevans för oss här och nu.
Inspelning av seminariet: Det amerikanska universitetssystemet
Flera av världens främsta universitet ligger i USA. De är mycket framgångsrika, kammar hem nobelpris och attraherar utländska forskare och studenter. Men det har inte alltid varit så. Vid detta fjärde tillfälle i seminarieserien kommer
Dag Blanck
, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet och talar om det amerikanska universitetssystem och dess framväxt.
Medverkande är även Nina Wormbs, prodekanus, och Maria Haglund, överbibliotekarie, som introducerar seminarieserien och diskuterar varför det är viktigt att tala om akademisk frihet som en fråga med direkt relevans för oss här och nu.
Inspelning av seminariet: Biblioteken, demokratin och den akademiska friheten
Bibliotekens uppdrag är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Fri tillgång till kunskap och yttrandefrihet är grundläggande komponenter i den akademiska friheten. Hur kan biblioteken säkerställa sin integritet som demokratiska bildningsinstitutioner när vindarna blåser för en starkare reglering på basis av politiska värderingar?
Detta är det tredje tillfället i seminarieserien Demokrati och akademisk frihet, med riksbibliotekarie Karin Grönvall.
Medverkande är även Nina Wormbs, prodekanus, och Maria Haglund, överbibliotekarie, som introducerar seminarieserien och diskuterar varför det är viktigt att tala om akademisk frihet som en fråga med direkt relevans för oss här och nu.
Inspelning av seminariet: Offentlighetens utmaningar och universitetens ansvar
I en alltmer polariserad offentlighet har nu också frågor om universitetens styrning och institutionella integritet kommit i fokus. Utvecklingen i andra länder, till exempel USA och Ungern, formar diskussionen i Sverige. Men hur har förhållandet mellan kunskap och politik utvecklats över tid? Hur skiljer sig situationen i Sverige från den i USA? Vilka tendenser utmärker just nu svensk forskningspolitik? Och vilket ansvar har universiteten för de demokratiska institutionernas autonomi?
Vid detta seminarium möter vi Anders Ekström, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, som har forskat brett om offentlighetens förändringar och universitetens roll i samhället. Med utgångspunkt i aktuell forskning diskuterar han hur högre utbildning och forskning kan värna öppenhet och kritiskt tänkande – och vilket ansvar lärosätena har när det offentliga samtalet utmanas.
Medverkande är även Nina Wormbs, prodekanus, och Maria Haglund, överbibliotekarie, som introducerar seminarieserien och diskuterar varför det är viktigt att tala om akademisk frihet som en fråga med direkt relevans för oss här och nu.
Inspelning av seminariet: Intryck från USA
Vad innebär det när forskare inte längre fritt kan formulera sina frågor? När vissa perspektiv förbjuds i undervisningen? När universiteten hamnar i politiska korseldar?
I det inledande seminariet delar rektorAnders Söderholm och Anna Kiefer, rektors rådgivare i internationella frågor, med sig av sina erfarenheter från två studieresor till USA i mars.
Medverkande är även Nina Wormbs, prodekanus, och Maria Haglund, överbibliotekarie, som introducerar seminarieserien och diskuterar varför det är viktigt att tala om akademisk frihet som en fråga med direkt relevans för oss här och nu.