Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Forskarfredagar: ”Vi hjälper forskarna med det vi är bra på”

Publicerad 2021-10-08
Anders Wändahl
Anders Wändahl

Hej Anders Wändahl på KTH:s bibliotek, vad innebär ”Forskarfredag” som finns i er kalender på fredagarna i höst?

– Med bibliotekets Forskarfredag vill vi skapa ett forum där vi under avslappnade former hjälper forskarna med det som vi är bra på. Men vi vill också lyssna efter sånt som biblioteket ännu inte har i sitt utbud - och naturligtvis vill lära oss mer om forskarnas situation! I höst har vi valt ett antal teman som vi tror är intressanta: bibliometri, forskningsdata, publicering och registrering i DiVA. Om andra behov och förslag dyker upp under våra diskussioner kommer vi naturligtvis försöka lägga till dessa ämnen framöver.

Det första temat var ”Publiceringar”, vad bör en doktorand ha koll på där?

– Publicering är viktig för alla forskare. Eftersom man inte kan skicka in samma manuskript till flera tidskrifter, och det ofta kan ta ett bra tag innan en forskare får reda på om det inskickade manuskriptet blir accepterat eller ej, är det viktigt att undersöka vilken tidskrift som är bäst. Den ”bästa tidskriften” är i sin tur beroende på ett antal faktorer som artikeltyp, målgrupp, ranking, databastäckning, open access etc. Vi på biblioteket är inte huvudsakligen forskare, men vi har erfarenhet av att diskutera tidskriftsval och har koll på ett antal verktyg som kan vara bra att använda. Såväl bibliotekets forskarfredag (med tema publicering) och de workshops vi ger i ämnet handlar om att forskaren ska skaffa sig fakta för att sedan kunna göra en god bedömning och ett välinformerat val av tidskrift.

Vad är ”rovdjursförlag”, är det något man kan prata med er om?

– Javisst kan man det! Så kallade ”rovdjursförlag” är per definition ett oseriöst förlag (eller en enstaka oseriös tidskrift) som publicerar utan att genomföra en grundlig peer-review-process – och dessutom mot en kostnad. Problemet med att publicera sig i en oseriös tidskrift är att meritvärdet går förlorat och att artikeln inte går att hitta i vetenskapliga databaser som Web of Science, Scopus exempelvis. Jag tycker personligen inte att forskarna ska fokusera på att undvika att publicera sig hos ett ”rovdjur” utan i stället hitta positiva skäl till att välja en ”bra” tidskrift. Tänker man så kommer aldrig en ”rovdjurstidskrift” in i diskussionen.

Vad betyder en högrankad tidskrift för en forskares karriär?

– Oj, det är en svår fråga. Egentligen behöver inte tidskriften säga något om den enskilda artikelns kvalitet, även om det naturligtvis är svårare att bli accepterad av en riktigt bra tidskrift som avvisar 95 procent av alla manuskript. Men i praktiken betyder det sannolikt en hel del att hamna i en högrankad tidskrift. Forskningsfinansiärerna och deras expertgrupper bländas med all säkerhet av en artikel i en högrankad tidskrift. Men det finns ju fler mått på kvalitet. Ett rimligare mått är hur många citeringar en publikation fått. Andra mått som spelar mindre roll idag, men som kan ha betydelse i framtiden är ”öppenhet”: om det finns en transparent beskrivning av metod, underliggande data, och eventuell källkod. Och även lärosätets policy för befordran och tjänstetillsättning betyder ju en hel del för forskarens karriär. Därifrån styrs publiceringen, så att säga.

Den 8/10 är temat DiVA – ge en teaser?

– KTH har ambitionen att det ska finnas metadata (titel/författare/tidskrift etc.) för alla publikationer som är skrivna av forskare vid KTH i vår publikationsdatabas DiVA. Det mesta som skrivs på KTH registerar vi på biblioteket automatiskt – forskaren behöver inte göra något – men vi vill - faktiskt kräver - att forskarna registerar de KTH-publikationer som av någon anledning inte vi kan hitta i de större databaserna. Att registrera publikationer i DiVA är inte svårt men ändå något som kan upplevas krångligt vid första påseende. Under den Forskarfredag med tema DiVA försöker vi avdramatisera denna registrering och ge tips och råd för hur man kan ladda upp en lista med publikationer istället för att skriva in dem en och en. Att ha alla sina publikationer i DiVA gör att du kan lägga ut din publikationslista på profilsidan på KTH – ett bra skyltfönster för din forskning.

Berättat för: Anna Gullers, ITM