Publicera annat digitalt material från din forskning
För andra typer av metodik och digitala objekt, som exempelvis källkod, modeller, visualiseringar eller mjukvara finns inte lika etablerade sätt att publicera dessa som akademiska resultat. Här kan du lära dig mer om olika sätt att publicera annat digitalt forskningsmaterial.
En generell rekommendation är att länka mellan olika digitala objekt som skapats i forskningen så att alla digitala objekt som hör till publicerade resultat kan hittas och bli en del av den vetenskapliga diskursen. Alla plattformar där sådana digitala objekt delas garanterar inte heller att objekten finns kvar där en längre tid. Det kan orsaka problem ifall någon vill granska din forskning vid senare tillfälle.
I repositorier där ett digitalt objekt tilldelas en permanent identifierare som exempelvis en DOI, har organisationen som står bakom repositoriet åtagit sig att arkivera det digitala objektet.
Använd gärna KTH Data Repository tidigt i forskningsprocessen om du vill dokumentera de digitala objekt du använder/skapar i din forskning. För digitala objekt som är mer interaktiva kan du upprätta en metadata-post (eventuellt med källkod) med en länk till det interaktiva digitala objektet.
För att göra det möjligt att återanvända digitala objekt i framtida forskning rekommenderar vi att du följer principerna om FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). Det finns även en rad olika etiska principer som är vägledande beroende på forskningskontexten.
Publicering av källkod eller mjukvara
Före publicering av källkod eller mjukvara rekommenderar vi att du bekantar dig med FAIR4RS, FAIR Principles for Research Software. Läs en sammanfattning i artikeln Introducing the FAIR Principles for research software
Det finns många olika plattformar att publicera applikationer eller mjukvara på – det kan vara bra att reflektera över följande frågor innan du väljer var du publicerar din mjukvara:
- Om mjukvaran tagits fram inom ramen för projektfinansiering, vad händer med koden när projektet avslutas?
- På vilka plattformar har ni tänkt tillgängliggöra applikationen?
- Finns etiska och juridiska ställningstaganden att ta hänsyn till vid tillgängliggörandet via dessa plattformar?
- Behöver ni ta hänsyn till informationssäkerhets-aspekter vid utveckling och tillgängliggörande och hur ser eventuella användarvillkor ut?
- Är det här ett värdefullt forskningsresultat ("research outcome")?
Då bör mjukvaran (specifika releaser av dess källkod) arkiveras – använd med fördel KTH Data Repository eller eller KTH Community på Zenodo - Ska källkoden arkiveras publikt? Vill du att koden ska vara citerbar eller refererar du hellre till en tillhörande artikel? Varför?
En fördel med att publicera digitala objekt på en akademisk plattform som tilldelar de digitala objekten en beständig identifierare (DOI) är att det gör ditt digitala forskningsresultat delaktigt i det akademiska citeringssystemet.
För att publicera applikationer och "machine learning"-modeller kan vi tipsa om
SciLifeLabs Serve-plattform
som är tillgänglig för alla forskare på KTH.
Läs mer om nationella rekommendationer för att publicera vetenskaplig källkod
Koppla DOI för mjukvaru-release
Har du ett kodrepository på GitHub kan du få en DOI för en release genom integration med antingen Zenodo eller KTH Data Repository . Om du dessutom kopplar ditt ORCID-id till ditt GitHub konto så blir det ännu smidigare att publicera citerbar kod.
Välj licens
Redan när du startar ett projekt bör du fundera på vilken licens du vill använda. Lagen om upphovsrätt ger den som skapat källkod eller mjukvara upphovsrätt vilket innebär en exklusiv rätt att förfoga över verket.
Genom ditt val av licens kan du bestämma i vilken utsträckning andra får använda ditt verk. Om du inte gör något val av licens finns det en risk att de ursprungliga upphovsrättshavarna förlorar möjligheten att fritt förfoga över mjukvaran i framtiden.
Det finns många olika licenser att välja mellan, men inom de öppna licenserna går den stora skiljelinjen går mellan så kallade copyleft licenser och tillåtande licenser.
- En copyleft-licens kräver att den som sprider verket måste göra detta under samma upphovsrättsliga villkor. GNU General Public-licensen är ett typiskt exempel.
- En tillåtande licens ställer inga sådana krav, utan tillåter andra att sprida verket även under mindre öppna (eller till och med helt stängda) villkor. MIT-licensen är ett vanligt exempel.
Sajten choosealicense.com är god hjälp om du känner dig osäker på vilken licens som passar dig och ditt verk. Du är också alltid välkommen att fråga KTH Forskningsdata om råd.
Läs mer om att välja licens för vetenskapliga verk
Hjälp andra att hitta och citera ditt verk
Det främsta sättet du kan hjälpa andra forskare att hitta din källkod eller mjukvara och sedan citera den korrekt är genom att dokumentera verkets metadata. Vilken sorts metadata som förväntas och hur detaljerat kan variera beroende på dina behov och på praxis inom ditt forskningsfält, men en god idé är att utgå från den etablerade standarden CodeMeta, gärna i kombination med en CITATION fil .
För att dokumentera metadata kan du använda CodeMeta-terminologin för att skapa en codemeta.json fil i ditt projekt och dela det i rotkatalogen för din källkod.
Det finns tillgängliga verktyg för att hjälpa dig skapa en codemeta.json fil, till exempel:
- det "officiella" webb-verktyget CodeMeta Generator
- för dig som kodar i R, paketet codemetar
- SOMEF kommandorads-verktyg för att extrahera metadata från din README fil
- lista på fler verktyg
CodeMeta är en "community standard" och stöds av många olika repositorier och plattformardäribland Zenodo, Figshare, Invenio, Software Heritage och Github.
Läs mer om metadata för vetenskaplig kod:
