Värdera information

Den digitala utvecklingen och allt snabbare informationsflöden ger fantastiska möjligheter till att snabbt skaffa sig information. En baksida är att även falska påståenden, s.k. missinformation kan spridas snabbt. Då mängden information ökat enormt, blir det en allt svårare utmaning att värdera vilken information som är pålitlig.

En bra början är att tänka på vem som är avsändare av informationen, och om det är rimligt att den som producerat informationen har den sakkunskap som krävs för att få fram en rättvisande bild av det som framställs som information. Att leta information på ett mer systematiskt sätt för att hitta flera olika, oberoende källor gör det också lättare att värdera sanningshalten. Material som hänvisar till ursprungskällor ger dig möjlighet att spåra vart informationen kommer från så du själv kan bilda dig en uppfattning om informationens riktighet. Genom att utbilda dig får du också sakkunskap som gör det lättare för dig att värdera information inom ditt eget sakområde. Men det är alltid bra att vara medveten om hur lätt det är att producera och sprida falskt material. Det gäller inte bara i text, utan också bilder och filmklipp är lätt att manipulera med dagens teknik, och sensationella påståenden sprids lätt i sociala medier.

Vetenskaplig information

Som student är du en del av akademin vilket innebär att du kommer att vara delaktig i vetenskaplig kommunikation både som läsare och skribent. För att själv kunna producera vetenskaplig information behöver du lära dig att självständigt söka, kritiskt värdera och använda information av olika slag.

Generellt utmärkande för vetenskaplig information är att den är skriven av forskare som presenterar nya resultat främst riktade till forskare inom samma ämnesområde. Teoretiska utgångspunkter, metodologiska tillvägagångssätt och resultat presenteras ofta enligt en viss struktur på ett neutralt sätt och med en terminologi som är typisk för det specifika forskningsområdet. Vetenskapliga texter har också referenser till källor för att markera gränsen mellan tidigare forskning eller andra typer av källor och forskarens egna resultat.

Vetenskaplig artikel

Inom naturvetenskap och teknik publicerar forskare vanligen sina senaste forskningsresultat i form av vetenskapliga artiklar. Artiklar som skickas in till den vetenskapliga tidskriften bedöms av en redaktion och många vetenskapliga tidskrifter använder också peer review vilket innebär att artiklarna granskas anonymt av ett antal externa forskare inom samma ämnesområde. På Umeå universitetsbibliotek kan du läsa mer om peer review .

Populärvetenskaplig artikel

Populärvetenskaplig information riktar sig huvudsakligen till läsare som inte är experter inom ett forskningsområde. Texterna i populärvetenskapliga tidskrifter präglas vanligen inte av ett vetenskapligt språk och är sällan detaljerade på det sätt som är utmärkande för vetenskapliga texter. Artiklarna tar avstamp i tidigare forskning men refererar inte nödvändigtvis explicit till andra källor. Exempel på populärvetenskapliga tidskrifter är New Scientist, Illustrerad Vetenskap och Detail.

Kommersiell information

Kommersiell information som reklam, facktidskrifter eller produktkataloger kan ges ut av företag som riktar sig till kunder med information om nya produkter eller uppdateringar av produkter. Information om produkter kan till skillnad mot vetenskaplig information vara partisk eftersom den riktar sig till potentiella konsumenter. Inom ingenjörsvetenskapen eller arkitekturen kan det vara viktigt att ta del av information om olika produkters egenskaper och kvalitet för att en byggnadskonstruktion ska kunna hålla så hög kvalitet som möjligt.

Doktorsavhandling

Forskarutbildningen avslutas med att forskaren offentligt försvarar sin doktorsavhandling. Inom naturvetenskap är det vanligt med sammanläggningsavhandlingar i form av vetenskapliga artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Inom humaniora och samhällsvetenskap är det vanligt att doktorsavhandlingar publiceras i form av monografier. Doktorsavhandlingen kan presentera ett mer omfattande forskningsprojekt än vad den vetenskaliga artikeln kan som är kortare till omfånget.

Konferensbidrag och rapport

Forskning som presenteras under en konferens publiceras ofta i form av abstract eller vetenskaplig artikel i ett konferenstryck. I vissa fall är konferensbidragen vetenskapligt granskade. Vetenskapliga artiklar som inte genomgått peer review kategoriseras ofta som övrigt vetenskapligt material. En rapport presenterar resultat av ett projekt eller undersökning som tas fram av till exempel en myndighet, ett företag eller forskningsskolor/-institutioner.

Innehållsansvarig:biblioteket@kth.se
Tillhör: KTH Biblioteket
Senast ändrad: 2019-08-13