Kategoriarkiv: Tillbakablickar

Throwback till tackfest

Bilden här ovan är från mitt första år på KTH, när jag tillsammans med några andra i ettan arrangerade en tackfest för alla de äldre som varit med och arrangerat mottagningen. Vid just det här tillfället höll vi på att spela in en film för att använda till ett spex (en sorts teaterföreställning) som vi skulle spela upp innan middagen. Vi slet häcken av oss i en vecka för att få ihop slutresultatet och blev tvungna att ta ikapp plugget som vi missat efteråt. Även om vi i vissa stunder var riktigt trötta och less på hela projektet så var det ok på det stora hela när vi gick all-in tillsammans. Det var det första av många härligt orimliga men ambitiösa upptåg och projekt som jag sedermera skulle vara del av inom studentlivet.

Något jag verkligen tar med mig från KTH är glädjen av att arbeta tillsammans med andra mot ett gemensamt mål, och alla läxor jag har lärt mig om gruppdynamik, ledarskap och inte minst om mig själv som person. Jag skulle nog säga att det allra mesta (men inte allt) jag lärt mig inom just det området kommer från studentlivet snarare än själva studierna. Det finns så sjukt mycket att vara delaktig i på den här skolan (om man vill och känner för det) oavsett vad man är intresserad av. Sådan kunskap, som jag tror kommer vara till stor nytta i arbetslivet, går knappast att läsa sig till.

Sjungom studentens lyckliga dar

Stort grattis till dig som tar studenten nu i dagarna! Jäklar vilken härlig (och hisnande) känsla det är att springa ut i friheten och vuxenlivet. Jag kommer ihåg att det för mig var lite som att ge sig ut på öppet hav; det fanns inte längre något fast land i horisonten. Jag tycker dock inte att man ska oroa sig alltför mycket över det, utan låta vinden och ens inre kompass leda vägen. Så länge en gör något som leder i en riktning som känns rätt så brukar det inte bli helt tokigt iallafall, även om man inte vet exakt till vilken slutdestination man är på väg. Det är det som är spännande; oftast hamnar man inte alls där man hade tänkt sig! Så stort grattis än en gång, och försök göra det bästa av färden genom såväl stormar som soliga dagar. Du kommer garanterat stöta på både och.

Älskade campus

Jäklarimej vilken kärlek jag känner till KTHs campus på Valhallavägen. Här har jag spenderat större delen av min vakna tid de senaste fem åren. Knallat över kullerstenen på Osquars backe i sommarsol och snömodd. Kutat upp över Borggården i soluppgången till morgonföreläsning och lunkat tillbaka ner förbi Adafontänen från fest i sektionslokalen långt efter solnedgång. Känt tentaångest och mottagningseufori. Fått F på tentor. Fått A på tentor. Varit på härligt orimliga upptåg med sektionskamrater. Slitit mitt hår över labbar och high-fiveat labbpartners när bitarna äntligen fallit på plats. Fikat. Lärt känna nya vänner. Återsett gamla vänner efter utbytesstudier. Skrattat. Gråtit. Förundrats.

Mina fem år på KTH har definitivt format mig som person, och det sitter många starka minnen i de röda tegelväggarna. Jag har hört andra äldre studenter prata om att den där behagliga, trygga känslan infinner sig så fort man kliver upp ur tunnelbanan och vandrar upp mot det gyllene emblemet på E-huset. Nu när träden blommar ut och sveper in campus i en prunkande sommarskrud får jag mer separationsångest än någonsin. Jag kommer alltid längta tillbaka hit.