Friends are the family we choose for ourselves

Har redan skrivit ett liknande inlägg tidigare, men jag kör igen. Hur funkar det egentligen det här med vänner på KTH? Blickar jag tillbaka under mina första dagar på KTH var min tanke att jag skulle köra mina tre år själv. Jag hade inga planer på att skapa närmare relationer med någon eftersom jag hade ju alla mina vänner hemma i Nynäs? Ensam är stark osv. Men så blev inte fallet.

Under mottagningen är det en bra möjlighet att finna nya vänner, men också när skolan drar igång på riktigt så brukar sådant oftast falla naturligt. Det är också vanligt att man hoppar runt lite bland olika umgängeskretsar för att testa sig fram, för att sedan veta vilka människor som passar en bäst.

Min allra första riktiga vän på KTH var Erika. Det beror väl främst på att vi brukade mötas på t-centralen på morgnarna innan vi tog tunnelbanan vidare mot skolan. Sedan dess har vi varit med om mycket tillsammans, och jag är så glad att vi idag jobbar på samma jobb, samma byggnad och samma våning haha. Dannielle och Fannie umgicks vi också mycket med, och sedan kom även Jonna och Lili in i bilden. Inte nog med det, så har man också hunnit lära känna många andra människor i andra årskurser och även från andra program. Så det här med att vara ensam på KTH och köra sitt egna race är med andra ord väldigt svårt. 😉

This entry was posted in KTH.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.