Inget land är hållbart i dagsläget

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Nature Sustainability gör en grupp engelska forskare en analys av 150 länder i världen och konstaterar att inget av dem kan klassas som hållbart.

Utgångspunkten för analysen är en klassisk definition av hållbar utveckling: att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov och samtidigt göra det inom de begränsningar som ekosystemen ger. Man har definierat elva sociala indikatorer som bland annat inkluderar tillgång till mat, sanitet, energi, utbildning, inkomst, demokrati och jämlikhet. De ekologiska indikatorerna innehåller bland annat utsläpp av koldioxid, användning av vatten, biologisk primärproduktion och materialanvändning.

För Sverige är resultatet ganska typiskt för rikare länder. Vi når nästan alla de sociala målen, enda undantaget är den något för höga arbetslösheten. Däremot når vi inte de ekologiska målen med undantag för vattenanvändning som ligger under den globala gränsen. För några fattigare länder gäller det omvända, man överskrider inte de ekologiska gränserna, men klarar inte de sociala behoven. En del länder klarar i dagsläget varken sociala eller ekologiska gränser.

Analysen i artikeln beskriver dagens situation (eller egentligen så som det var 2011 som data gäller för). Även om det inte finns något land som i dag uppnår alla kriterier så är det intressant att det för de flesta sociala kriterier finns något land som når det och samtidigt håller sig inom de ekologiska gränserna, vilket pekar på möjligheterna redan idag. Med fortsatt utveckling av teknologi och social organisation så är stora framsteg möjliga.

Veckans tips: Modiga mål som drivkraft för näringslivets miljöarbete. En konferens som ordnas av NMC Nätverket för hållbart näringsliv och KTH den 22/3. Mer info här.

 

Så kan byggnader nå klimatmål

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Futures har KTH-forskarna Nicolas Francart, Tove Malmqvist och Pernilla Hagbert byggt scenarier för hur klimatpåverkan från Sveriges byggnader skulle kunna minska med mer än 90 procent till år 2050. Man har tittat på utsläpp från elanvändning och uppvärmning av byggnaderna, men också från byggande och renovering i fyra olika scenarier. De olika scenarierna ska alla nå hållbarhetsmål, men skiljer sig bland annat med avseende på grad av urbanisering, automatisering, resvanor och konsumtionsmönster vilket illustrerar att det kan finnas olika sätt att nå klimatmålen.

Analysen illustrerar att det finns fyra strategier som alla behövs:
* Öka byggnaders energieffektivitet.
* Avveckla användning av fossila bränslen i energimixen.
* Optimera och minska ytanvändningen.
* Minska utsläppen från byggande och renovering.

De två första strategierna har bygg- och energisektorerna diskuterat länge och man vet mycket om hur det ska åstakommas. Det samhället behöver göra är bland annat att se till att den kunskap som finns kommer till användning och att öka takten i omställningen. De två andra strategierna har diskuterats betydligt mindre. Ofta ställer man krav på energianvändning per kvadratmeter, men alldeles för sällan diskuteras hur många kvadratmeter som används. Här finns antagligen mycket att göra och mycket forskning behövs för att studera hur vi bättre kan använda de ytor som finns.

Effektivare ytanvändning kan också minska behovet av nyproduktion och därmed utsläppen från byggande. För det byggande och renovering som likväl måste ske är det framför allt utsläppen från tillverkning av byggnadsmaterial som behöver minska. Här har alla materialproducenter en resa framför sig för att utveckla klimatneutrala byggnadsmaterial. Men redan nu kan byggbolagen halvera utsläppen från byggnadsmaterialen genom smartare val. Här behöver beställarna ställa bättre krav.

En byggd miljö som når klimatmål kräver nyinvesteringar. Det handlar om energisystem, renoveringar och nya byggnader. I artikeln har man också tittat på utsläppen från dessa fram till år 2050 för att se hur det påverkar målen. Slutsatsen är att de är signifikanta men inte gör det omöjligt att nå målen om man samtidigt yteffektiviserar.

Veckans tips: Åk tåg. Jag var på möte i Prag förra veckan och åkte tåg både fram och tillbaka. Det gick som tåget ska. Jag sov gott på nattåg genom Sverige på nervägen och genom Tyskland på hemresan.

 

42 goda exempel

Universitet över hela världen arbetar med att integrera de globala hållbarhetsmålen i sin undervisning, forskning, samverkan och campusaktiviteter. I en rapport som presenterades på World Economic Forum i Davos så presenterades en rad goda exempel. Några av dessa är:

* Hong Kong University of Science and Technology arbetar med erfarenhetsbaserat lärande där studenterna möter verkliga utmaningar kopplade till de globala hållbarhetsmålen.
* MIT i USA arbetar med klimatförändringar i undervisning och forskning. Kopplat till deras campus arbetar de bland annat med anpassningsåtgärder då det finns risk för översvämningar till följd av havsnivåhöjningar.
* Tekniska Universitetet i Madrid utvecklar tillsammans med UNHCR och andra NGO:s lösningar för att förse flyktingläger med el.
* TU Delft i Nederländerna arbetar tillsammans med bland annat universitet i Durban, Sydafrika, med att utveckla hållbara lösningar för utmaningar i stadsmiljö kopplat till avfall, energi, transporter och vatten med mera.
* University of British Columbia i Kanada har lyft hälsa och välbefinnande som ett område de arbetar systematiskt med avseende planering och aktiviteter på campus samt i undervisning.
* University of California, Berkeley har startat ett program där man studerar  påtvingad migration som ett resultat av krig, kolonialism, miljöförstöring osv.
* Nanyang Technical University i Singapore arbetar med byggnader på campus för att illustrera hållbar stadsutveckling.
* EPFL i Schweiz utvecklar utbildning och forskning kring teknologi för utveckling.
* University of Cambridge har utvecklat ett mastersprogram med fokus på hållbar utveckling för ingenjörer med  arbetslivserfarenhet som  vill vidarutbilda sig för de utmaningar som de globala hållbarhetsmålen innebär.
* Yale University i USA har gått igenom hela sin fakultet (mer än 4000 personer) för att se vilka som kopplar till vilka hållbarhetsmål. Många (men inte alla) har kopplingar till de globala hållbarhetsmålen och på alla skolor finns det åtminstone några aktiviteter som kopplar till minst ett hållbarhetsmål. Därmed finns en stor potential för tvärvetenskapligt arbete.
* KTH:s bidrag är en beskrivning av Global Development Hub som en plattform för utmaningsdrivet lärande med de globala hållbarhetsmålen som utgångspunkt.

I rapporten finns många fler exempel från en rad ytterligare lärosäten inklusive ETH, Aalto, Chalmers, Göteborgs universitet, Oxford, São Paulo och National University of Singapore. Totalt är det 42 exempel från 23 länder och fyra kontinenter som presenteras i rapporten som är producerad av International Sustainable Campus Network (ISCN) tillsammans med Global University Leaders Forum (GULF) of the World Economic Forum. Rapporten är en inspiration för forskare, lärare och administratörer som är intresserade av hållbar utveckling på universitet.

Veckan tips: Prenumerera på vårt externa nyhetsbrev om hållbar utveckling. Klicka här.

Europeiska forskningsprioriteringar

Just nu pågår diskussioner om vad EU:s kommande forskningsprogram, FP 9, ska prioritera. Här är några av de saker jag skulle vilja se ett fokus på:

Ett klimatneutralt Europa. I linje med Paris-överenskommelsen så behöver Europa bli klimatneutralt runt mitten på det här århundradet. Inom en del områden så vet man ungefär hur det skulle kunna gå till, men inom många områden så behövs det grundläggande och tillämpad forskning för att nå målet. Några av dessa områden är:

  • Klimatneutral produktion av material såsom stål, andra metaller, cement och plast. Inom vissa av dessa områden har det påbörjats forskning men det finns mycket att göra.
  • Klimatneutralt flyg är nog knappast möjligt i stor skala de närmaste decennierna, men desto viktigare är det att arbeta med teknikutvecklingen. Det behövs också ändrade resvanor.
  • Förstärkta naturliga och tekniska kolsänkor. Att minska utsläppen är inte det enda som krävs, vi behöver också öka upptaget och lagringen av kol i skog, mark och tekniska system.
  • Matproduktion och -konsumtion i ett klimatneutralt samhälle. För att nå detta behövs både teknisk utveckling och ändrade matvanor.
  • Digitaliseringens roll i ett klimatneutralt samhälle. Alla smarta prylar kräver energi och resurser, men viktigare är hur de smarta systemen kan användas för att underlätta eller försvåra omställningen.

Hållbara europeiska städer 2050. De flesta européer bor i städer. I städer samlas också många av hållbarhetsutmaningarna som Europa brottas med idag och på sikt. Några av de viktiga frågorna är:

  • Ökade inkomstskillnader och social exkludering. Inkomstskillander skapar hälsoproblem och social oro.
  • Tillgång på bostäder, utbildning, sjukvård och försörjning till alla. De grundläggande systemen måste finnas och finansieras.
  • Fysisk säkerhet i hemmen, på arbetsplatser, i skolor och på gator för både män och kvinnor.
  • Luftkvalitet. 400 000 människor dör årligen på grund av dålig luftkvalitet inom EU. Till det kommer en mängd olika sjukdomar. Det är huvudsakligen regionalt transporterade föroreningar som orsakar detta och det krävs därför europeiska lösningar.
  • Konsumtion i städer ger ekologisk och social påverkan utanför städerna och delvis på andra kontinenter. Denna påverkan kan vara positiv och negativ. För att nå de globala hållbarhetsmålen behöver konsumtionsmönster förändras.

Hållbar försörjning av ekosystemtjänster i Europa. Tekniska och ekonomiska system är beroende av produkter och tjänster från fungerande ekosystem. På grund av bland annat ökad efterfrågan och klimatförändringar så ökar pressen på dessa. Det behövs en integrerad ansats inom flera områden för att upprätthålla ett hållbart jordbruk, ett hållbart skogsbruk, marina system i balans och en säker tillgång på färskvatten.

Veckans tips: KTH-forskare på radion. Göran Cars om Kiruna-flytten, Anna Pernestål Brenden om självkörande bussar och Annika Carlsson Kanyama och Rebecka Milestad om mat.

Naturen – till vår tjänst?

Om man funderar ett tag så är det uppenbart att samhället och de tekniska och ekonomiska systemen är beroende av fungerande ekosystem. Det finns massor av saker som samhället får gratis från naturen utan att vi tänker jättemycket på det. Ofta är det först när naturen inte utför de tjänster vi förväntar oss, och de kanske måste ersättas, som vi börjar reflektera över det.

Ekosystemtjänster är nyttor, tjänster och produkter som människor får från ekosystem. De brukar delas in i fyra grupper.

Försörjningstjänster är produkter som människor får direkt från fungerande ekosystem. Några exempel är mat, material, energi och rent vatten.

Regleringstjänster handlar bland annat om klimatreglering, rening av vatten och luft, nedbrytning av avfall och mycket annat som ofta fungerar utan att man tänker så mycket på det.

Hälsa och välbefinnande. Alla som uppskattar fågelsång, en park, ett bad eller friluftsliv vet att fungerande ekosystem ger oss värdefulla upplevelser.

Stödjande tjänster handlar om de funktioner som är förutsättningar för övriga tjänster, exempelvis upprätthållande av vattencykler, jordbildning, fotosyntes och cirkulation av näringsämnen.

Miljöproblem uppstår när ekosystemtjänster inte riktigt finns där som man medvetet eller kanske omedvetet trodde. Ett exempel är nedbrytning av organiskt material och avfall. Så länge vi släpper ut lätt nedbrytbara organiska material i rimliga mängder så bryts de ner av naturen. Men om det blir för mycket uppstår övergödning och syrebrist i sjöar och vattendrag. Det blir också problem om vi släpper ut material som är svåra att bryta ned, exempelvis tungmetaller, vissa organiska ämnen och plaster, som naturen har svårt att hantera. Då upptäcker vi efter ett tag att de finns kvar, sprids i näringskedjor och kommer tillbaka till oss människor via bland annat mat och vatten.

Miljöproblem uppstår också när naturen inte får utrymme att fungera då vi stressar ekosystemen eller helt enkelt förstör dem. Ett konkret exempel på det senare är att parker och lokala grönområden kan bidra med bullerdämpning, luftrening, vattenreglering, skugga, vindskydd och annan lokal klimatreglering samt rekreation. Om sådana områden tas bort, så minskar dessa tjänster. På många ställen arbetar man med gröna lösningar för att i viss mån återställa dem.

Ett exempel på hur samhället stressar ekosystemen är genom klimatförändringar. Det blir varmare vilket också leder till att de reglerande och stödjande ekosystemtjänsterna börjar fungera på andra sätt vilket i sin tur leder till att de försörjande och kulturella ekosystemtjänsterna förändras. Ett konkret exempel är Östersjön som förväntas bli varmare och sötare och med högre vattennivå. Det kommer att påverka artsammansättning, fiske, badvatten, huspriser och mycket annat.

Veckans tips: Alla seminarier från Campus 100 år. En guldgruva!