Elbilar – frälsning och klimatbov

Elbilarnas klimatpåverkan har varit i fokus senast tiden med bland annat flera artiklar i Ny teknik och inslag i Aktuellt . Det är bra att elbilarnas klimatpåverkan uppmärksammas. I den allmänna debatten kan elbilarna ibland framstå som problemfria: om alla köper elbilar så är transportsektorns miljöproblem lösta och vi kan fortsätta som förut. Men så är det ju inte, och det sätter dagens debatt fokus på.

Bland problemen med elbilar finns:
* Miljöpåverkan vid tillverkning av bilar. För traditionella fossil-bilar står tillverkningen av bilarna för kanske 15 procent av klimatpåverkan sett över bilens livscykel. För en elbil blir klimatpåverkan större, på grund av batteriet. Ju större batteriet är, desto större blir påverkan.
* Förutom klimatutsläpp så leder utvinning och produktion av olika metaller och material till både miljömässiga och sociala effekter.
* Produktionen av el för användningen. Om den är fossilbaserad, kan vinsten med elbilar minska kraftigt.
* Elbilar tar lika mycket plats som fossilbilar. Trängsel och användning av mark är ju ett av trafikens problem och det löses inte med elbilar.

Elbilar löser alltså inte alla transportsektorns problem. Men lika viktigt att komma ihåg är att elektrifiering är en central del av ett hållbart transportsystem. Det finns många studier som tittat just på hur ett hållbart transportsystem kan se ut i Sverige och gemensamt för resultaten är att det behövs en ökad användning av elbilar, en ökad användning av biobränslen och minskade transportvolymer. Eftersom det tar tid att ställa om ett transportsystem, så behöver olika aktörer börja i tid. I takt med att elbilsanvändningen ökar kommer olika aktörer att lära sig att bli mer effektiva. Då kommer också priser och miljöpåverkan att minska. Därför är det viktigt att satsa på ny teknik så att den får en chans att utvecklas.

Debatten om elbilar kommer säkert att fortsätta. Inte minst för att de traditionella fossilbilsindustrierna har investerat stora summor i gammal teknik och förbud av dieselbilar hotar deras strategi. Men samhället kommer att behöva flera olika sorters bilar och flera olika sorters bränslen i framtiden och det är viktigt att alla komponenter i transportsystemen utvecklas.

Veckans tips: En två år gammal krönika av Jonas Åkerman beskriver vårt cykliska förhållningssätt till ny teknik inom transportsektorn. Ligger det långt bort så ser allt oproblematiskt ut, när det börjar få en bred användning så lyfts kritiken. http://www.aktuellhallbarhet.se/kronika-hall-dina-gamla-foralskelser-vid-liv/

Veckans tips 2: Sommarlov. Själv är jag på väg mot sommarlov och planerar att återkomma med bloggar i augusti. Trevlig sommar!

Flera hållbarhetssatsningar på KTH

I förra veckan blev det klart att forskningsstiftelsen Mistra placerar sitt nya program om Hållbar konsumtion på KTH. Det är Karin Bradley och Åsa Svenfelt som ska leda satsningen. Programmet handlar om hur man kan skala upp hållbara konsumtionsmönster så att de blir mer vanliga bland stora befolkningsgrupper. Förutom KTH deltar flera andra universitet och samhällspartner inklusive industri (bland annat IKEA) och handel (ICA).

KTH tar för sig vad gäller flera andra hållbarhetssatsningar och centrumbildningar. Av Mistras fem senaste större program så har tre placerats på KTH. Förutom Hållbar konsumtion så är det ett program om Smarta material och ett om Hållbar mobilitet. Bland andra stora satsningar under det senaste året med hållbarhetsprofil kan också nämnas det Strategiska innovationsprogrammet om Smarta och hållbara städer och Centrum-bildningen ECO2 om fordonsdesign med Vinnova-finansiering.

Dessa fem centrum-liknande satsningar visar på spännvidden i KTH:s hållbarhetsforskning. De täcker ett brett område från teknikvetenskap inom transporter, material och informationsteknik till samhällsplanering och beteendevetenskaplig forskning kombinerat med kunskap om hållbarhetsfrågor. De är också hemmahörande på tre av KTH:s skolor.

Det är också kul att sex av de sju personer som leder dessa satsningar är kvinnor. Det är också intressant att fyra av de sju har anställningar som forskare vilket visar på betydelsen denna personalkategori har för att driva KTH:s utveckling. De här programmen kan påverka utvecklingen under en lång tid. Mistras program är på fyra år med möjligheter till förlängning i ytterligare fyra år. Satsningen på smarta och hållbara städer är på tolv år.

 

 

 

 

 

Svenska hållbarhetsutmaningar

Hur ligger Sverige till när det gäller de 17 globala hållbarhetsmålen? Vad bör vi prioritera för att nå dem? Det är frågor som Agenda 2030-delegationen arbetar med.

I sin senaste rapport så ger Agenda 2030-delegationen en nulägesbeskrivning. Det är en värdefull kartläggning där man mål för mål beskriver hur Sverige ligger till och vilka utmaningar vi har. För alla som vill allmänbilda sig inom området är det en värdefull genomgång.

Man konstaterar att i en internationell jämförelse ligger Sverige bra till med avseende på de flesta av målen, men att det finns utmaningar kopplat till alla mål. Baserat på denna genomgång så identifierar man sex prioriterade områden som går på tvärs. Dessa är:

  • Ett jämlikt och jämställt samhälle.
  • Hållbara städer
  • En samhällsnyttig och cirkulär ekonomi
  • Ett starkt näringsliv med hållbara affärsmodeller
  • Hållbara och hälsosamma livsmedel
  • Stärkt kunskap och innovation

Det här är bra prioriteringar, men jag saknar en central åtgärd: Avveckla användningen av fossila bränslen. Det är en stor förändring som påverkar industri, transporter, byggande och jordbruk och det ska ske inom 30 år. Det bör synas tydligare.

I rapporten ges också förslag på ett antal åtgärder som regeringen bör göra för att driva på utvecklingen. Det handlar bland annat om att arbeta mer med välfärdsmått som komplement till BNP, hållbara investeringar av pensionsfonder, företag och mänskliga rättigheter, översiktplanering och utbildning för hållbar utveckling. Man föreslår också att man utifrån existerande svenska mål, ska analysera vad som behöver utvecklas och förstärkas för att de globala hållbarhetsmålen ska anpassas till ett svenskt sammanhang. Bland annat föreslår man att de svenska miljökvalitetsmålen ska behållas och vässas för att matcha de globala målen. Man förslår också att statliga utredningar ska analysera effekter på hållbarhetsmålen.

Flera av åtgärdsförslagen är bra. Det dock viktigt att vi inte tappar tempo med att diskutera nationella mål alltför länge. Sverige har redan åtagit sig att arbeta med de globala hållbarhetsmålen och har nationella mål inom flera områden. Det finns åtgärdsförslag, nu är det dags att leverera. En parlamentarisk beredning riskerar att bli en process som bromsar genomförande av åtgärder som kan göras nu.

Veckans tips: Hård kritik mot Trumps klimatsiffor.

En bredare klimatforskning behövs

Utsläppen av växthusgaser behöver minska kraftigt och det ganska snabbt. Målsättningen är att Sverige ska vara klimatneutralt år 2045. Utsläppsminskningar behöver ske inom en rad olika områden. Transporter och energi är två sektorer med stora utsläpp som behöver minska kraftigt. Dessutom finns ett antal andra problematiska områden där vi idag ser ett långsiktigt behov av forskning och utveckling för att minska utsläppen. Här är några exempel:

  • Ett klimatneutralt flyg. Detta är ett problematiskt område bland annat för att det inte räcker med att byta till förnybara bränslen eftersom höghöjdsutsläpp av bland annat vattenånga bidrar till uppvärmning.
  • En klimatneutral livsmedelsproduktion. Växthusgaser uppstår bland annat från idisslare. Det kan behövas utveckling av nya proteinkällor och metoder att bereda marken.
  • Ett klimatneutralt byggande. I takt med att miljöpåverkan från användning av byggnader minskar, så kommer själva byggandet och byggnadsmaterialen mer i fokus. Produktion av stål, cement och asfalt ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Här behöver byggbranschen utveckla strategier för att uppnå ett klimatneutralt byggande.
  • Klimatneutral materialproduktion. Vid produktion av bland annat metaller, cement och plast så uppstår utsläpp som delvis är processrelaterade. För att få en klimatneutral produktion räcker det därför inte med marginella förändringar. Det kan behövas nya processer.
  • Digitaliseringens roll i en omställning till ett klimatneutralt samhälle. Digitaliseringen förändrar samhället och kan ha både positiva och negativa effekter på klimatet.
  • Utvecklade kolsänkor. För att bromsa klimatförändringarna kan det förutom att minska utsläppen även behövas negativa utsläpp, dvs att koldioxid tas upp från atmosfären och lagras. Kol lagras naturligt i biologiska system som skog och mark och tekniska lager kan skapas. Detta är ett område som behöver vidareutvecklas.

Det här är exempel på forskningsområden som innebär stora ingenjörsmässiga utmaningar. Det kommer att krävas både teknik- och systemutveckling. I det senare ingår förändrade konsumtionsvanor och beteenden. Det är områden som alla kräver långsiktig forskning och innovationer.

Veckans tips: Nina Wormbs: Det räcker inte med kunskap om klimatet i DN

Nolltolerans mot dålig luft

Tusentals människor dör i Sverige på grund av dålig luft. Det beror i många fall på utsläpp från transportsystemet. Sverige behöver en nollvision för det också.

Forskare på IVL och Umeå universitet har uppskattat att 5 500 människor dör en förtida död på grund av luftföroreningar . Till det kommer sjukdomar och kroniska effekter på barns hälsa. Av dödsfallen så beror cirka 1 300 på lokala källor kopplat till avgaser från trafiken. Ytterligare 200 uppskattas bero på vägdamm. Cirka 1 000 dödsfall uppkommer på grund av lokal vedeldning. Resterande, cirka 3 000 dödsfall, kommer från icke-lokala källor. Det handlar om luftföreningar som transporteras regionalt, bland annat från el- och värmeproduktion och från trafik.

På europeisk nivå har EU-kommissionen uppskattat att dålig luftkvalitet orsakade mer är 400 000 förtida dödsfall i Europa under 2010. Det innebär att mer än 8 procent av alla dödsfall i Europa orsakades av dålig luft. Det är ungefär 10 gånger så många som omkommer i trafikolyckor. Dessa dödsfall motsvarar en förlust på cirka 4 miljoner år av människoliv. Förutom dödsfall och sjukdomar, så leder detta också till ekonomiska förluster genom att folk helt enkelt är sjuka i stället för att jobba. I krasst ekonomiska termer lönar det sig att minska utsläppen.

Hälsoeffekterna orsakas av små partiklar, kväveoxider, svaveloxider och andra luftföroreningar. De kan transporteras långt och de kan omvandlas till varandra (små partiklar kan bildas av kväve- och svaveloxider). Det är därför hälsoeffekter kan uppstå långt från källorna.

De åtgärder som behövs för att förbättra luftkvaliteten är i stor utsträckning desamma som för att minska utsläpp av växthusgaser. Det handlar om att minska användningen av fossila bränslen, använda mer vind- och solbaserad elproduktion, att gå över till eldrivna fordon och byta från bil till kollektivtrafik, gång och cykel.

Vi har en nollvision för dödade i trafikolyckor. Den känner alla som jobbar med transportfrågor till och många jobbar med den. På samma sätt borde vi i Sverige ha en nollvision för luftföroreningar. Ingen borde dö av dålig luft.

Veckan tips: Seminarium den 22/5 med Emma Strömberg: Hållbar utveckling i utbildningen – investering för framtiden.