månadsarkiv: december 2016

Icke-materialister är gladare

En god nyhet: antalet fall av malaria har minskat med 21 procent mellan 2010 och 2015. Eftersom det beräknas vara 212 miljoner fall under 2015 så är det många människor som påverkas.

Så här i jultider tycker jag att det är intressant att människors lycka påverkas av hur man använder sina pengar. Mer specifikt så rapporterar människor som spenderar pengar på andra mer lycka än människor som spenderar pengar på sig själva.

Det ligger väl i linje med att människor som lägger högre vikt vid materialistiska värderingar konsumerar mer, är mer skuldsatta, har lägre kvalitet på mänskliga relationer, agerar mer miljöförstörande, har sämre arbets- och studie-motivation och rapporterar sämre personligt och fysiskt välbefinnande.

Människors handlingar beror av de värderingar som man har. Men det omvända gäller också, människors handlingar skapar värderingar. Effekterna av människors handlingar är dock ännu större än själva handlingens effekter. Detta eftersom människor har en tendens att behandla andra så som man blir behandlad av andra. Det finns alltså tydliga positiva spiraler som man kan vandra i.

Malaria är en sjukdom som är möjlig att diagnosticera, behandla och förebygga. Det är huvudsakligen resursbrist som bromsar en ännu snabbare minskning av malariafall.

Nu blir det jullov och jag tar ett uppehåll med bloggen. Hoppas alla får trevliga helger!

Veckan tips: På hemsidan Give well finns info och länkar till en massa olika välgörenhetsorganisationer. Man kan till exempel köpa några malarianät i julklapp.

Transporter och Arktis

Arktis fortsätter att smälta. Enligt en färsk studie i Science motsvarar ett ton koldioxid en i praktiken irreversibel förlust på cirka 3 kvadratmeter av istäcket i september.

Transporterna står för en stor del av utsläppen av växthusgaser. I Sverige står inrikes transporter för en tredjedel av de inhemska utsläppen, cirka 18 miljoner ton. Utsläppen har minskat med 9 procent sedan 1990, men varit i stort sett oförändrade de senaste åren. Utsläppen från utrikes transporter har ökat med 132 procent sedan 1990. Detta är trender som behöver brytas.

Sverige kommer att ha en fossilfri fordonsflotta. Det innebär att de studenter vi utbildar idag kommer att utveckla och använda nya typer av fordon, motorer, bränslen och transportsystem. Det är en enorm utveckling som ligger framför oss och det gäller att vi utrustar våra studenter för att arbeta med dessa frågor. Även flygsektorn kommer att förändras radikalt.

Förutom att minska utsläppen av växthusgaser så kan förändrade transportsystem också bidra till ökad trafiksäkerhet, minskade restider, ökad sammanhållning i samhället och förbättrad hälsa. På KTH bedrivs massor med forskning om framtidens transporter och vi har unika möjligheter att tillsammans med världsledande fordonstillverkare utveckla hållbara transportsystem.

Men på KTH bör vi också arbeta med våra egna transporter. KTH har tre hållbarhetsmål för perioden 2016-2020 direkt kopplade till transporter:

  • Till, från, inom och mellan våra campus ska resor och transporter i större utsträckning ske på ett hållbart sätt. (I första hand kollektivtrafik, gång och cykel).
  • Koldioxidutsläpp från KTH:s resor ska minska med 20 procent per årsarbetskraft. (År 2015 var utsläppen från flygresor 1.17 ton per årsarbetskraft. Eftersom utsläppen på hög höjd ger extra effekt motsvarar det ungefär 6 kvadratmeter förlorad is på Arktis per årsarbetskraft).
  • KTH ska öka kunskap om och skapa förutsättningar för IT-lösningar som möjliggör resfria möten.

Som en del av arbetet med hållbarhetsmålen gör vi nu en resvanundersökning. Vi vill gärna ha hjälp av alla anställda på KTH genom att fylla i denna enkät på svenska eller engelska senast fredagen den 15/12 2016 kl 16.00. Baserat på resultaten kommer vi sedan att utveckla kostnadseffektiva förslag på hur KTH kan nå målen.

Veckans tips (1): ”Forskare i upprop: Sluta manipulera vetenskapen”

Veckans tips (2): Webutställning Acclimatize på Moderna Museet.

Dubbelkommando på väg mot hållbart transportsystem

Sverige har kommit en bit på vägen mot hållbara transportlösningar. Samtidigt görs investeringar som försvårar och till och med motverkar ett hållbart transportsystem. Det gör resan längre och svårare.

I onsdags var jag på invigning av en ny linje för en elhybridbuss med trådlös laddning i Södertälje. Det är en test- och demonstrationsanläggning och ett intressant exempel på hur innovationsutvecklingen behöver drivas. Grundläggande forskning behövs, men också stöd för att få ut nya system till marknaden. I den här processen finns lärdomar som kommer hela samhället till del, och då är det också viktigt att samhället är med och stöttar. Annars blir det färre innovationer än vad som är samhällsekonomiskt lönsamt och därmed mindre förändring än vad som behövs. I ett sådant system är demonstrationsanläggningar ett viktigt steg men det behövs också fortsatta steg för att få in nya lösningar i ordinarie verksamhet.

Samverkan är viktigt för den här typen av projekt. Det är också intressant att den trådlösa elhybridbussen som testas bland annat bygger på grundläggande forskning som gjordes för kanske 20 år sedan. Det visar hur avgörande långsiktig, grundläggande forskning är för att lösa hållbarhetsutmaningar.

Elbussar är intressanta för elektrifiering är en central del av den omställning till ett hållbart transportsystem som nu är på väg. Andra viktiga delar är:

  • ökad användning av kollektivtrafik
  • förnybara bränslen
  • energieffektiviseringar
  • ökad cykel och gång
  • underhåll av existerande infrastruktur
  • samhällsplanering och infrastruktur för överflyttning av gods och resenärer från vägar till järnvägar
  • minskat resande med bil och lastbil .

I Sverige gör vi mycket av detta. Ett problem är dock att det också görs investeringar som motverkar målen. En del av de infrastrukturinvesteringar som är på gång och planeras, leder tvärtom till minskad andel kollektivtrafik och ökade utsläpp av växthusgaser. I Stockholm gäller det exempelvis Förbifart Stockholm och den östliga förbindelse som nu planeras men inte är beslutad.

Veckans grattis: I veckan kom beskedet att Vinnova, Energimyndigheten och Formas satsar på ett strategiskt innovationsområde inom Smarta Hållbara Städer som ska ledas från KTH. Stort grattis till alla som arbetat med detta i tre års tid!

Hållbarhet prioriteras i forskningspropositionen

Forskningspropositionen som kom i veckan har en tydlig utgångspunkt i de globala målen för hållbar utveckling. Det är också tydliga signaler om vad man vill satsa på i fortsättning.

I propositionen skriver regeringen att man tänker utveckla 10-åriga forskningsprogram inom ett antal områden för att möte samhällsutmaningar. Dessa är alla mer eller mindre tydligt kopplade till de globala målen för hållbar utveckling. Det blir olika forskningsråd som får i uppdrag att utveckla dessa program och det blir också ekonomiska satsningar som man planerar att trappa upp de närmaste åren. Satsningarna är (med forskningsråd och planerad ökad nivå år 2020):

  • Klimat (Formas, 130 Mkr)
  • Tillämpad välfärdsforskning (Forte, 100 Mkr)
  • Hållbart samhällsbyggande (Formas, 75 Mkr)
  • Social bostadspolitik och tillgänglighetsdesign (Formas och Vinnova, 65 Mkr)
  • Arbetslivsvetenskap (Forte, 65 Mkr)
  • Migration och integration (Vetenskapsrådet, 30 Mkr)
  • Antibiotikaresistans (Vetenskapsrådet, 25 Mkr)

Regeringen vill också öka satsningen på strategiska innovationsområden med en finansiering som ska trappas upp med 500 Mkr till år 2020. Man vill att de ska kopplas till de prioriteringar som görs inom regeringens samverkansprogram för forskning och innovation:

  • Nästa generations resor och transporter
  • Smarta städer
  • Cirkulär och biobaserad ekonomi
  • Life Science
  • Uppkopplad industri och nya material

I propositionen lyfter man fram de hållbarhetsutmaningar som finns inom dessa områden för att t.ex. nå hållbara transportsystem och hållbara (och inte bara smarta) städer.

Jag tycker det är bra att regeringen tar en så tydlig utgångspunkt i globala utmaningar som de är formulerade i Agenda 2030. Det i sin tur är en viktig utgångspunkt när vi på KTH ska arbeta fram en ny utvecklingsplan under det kommande året. Det ligger också väl i linje med en del av de satsningar som KTH gjort med myndighetskapital inom bland annat cirkulär ekonomi och hållbar stadsutveckling.

Veckans tips. Artikel på DNDebatt: ”Beskatta flyget som bilen för att nå klimatmålen”.