Det finns möjligheter att ge ett positivt nettobidrag till en hållbar utveckling. Istället för att bara titta på hur man kan minska sin påverkan kan man också fokusera på vad man kan bidra med som gagnar såväl social som ekologisk hållbarhet. Det är kärnan i tankarna bakom ”regenerativ hållbarhet” som kan tjäna som en ny vision.

På miljösidan har diskussioner om hållbar utveckling ofta handlat om att minska påverkan, minska utsläpp och skydda natur. Genom att prata om regenerativ hållbarhet öppnas också för diskussioner om möjligheter att bidra till ökat välbefinnande, hälsa, jämställdhet och väl fungerande ekosystem. Begreppet ”regenerativ hållbarhet” är också besläktat med ”regenerativ design” som också understryker möjligheterna att inte bara minska skador utan också vara netto-positiva.

Det finns några skillnader mellan regenerativ hållbarhet och en mer traditionell hållbarhetsdiskussion:

• En är att den senare lätt (om än inte alltid rätt) associeras med gränser och offer vilket kan vara begränsande och oinspirerande. Om man har regenerativ hållbarhet som mål så öppnar det för diskussioner om hur vi kan bidra.
• En annan skillnad är att en diskussion om begränsningar och skademinskningar inte alltid går tillräckligt långt för att bromsa ohållbara trender. Graden av ohållbarhet inom vissa områden är så stor att det till exempel inte räcker med att minska utsläpp och ingrepp, det finns också behov av att ta bort föroreningar och återskapa förstörda system. Ett exempel är att det kan behövas metoder för att ta bort koldioxid ur atmosfären för att nå uppsatta klimatmål.
• En tredje skillnad kan vara att regenerativ hållbarhet kanske lättare banar väg för diskussioner också om sociala hållbarhetsfrågor. Begreppet hållbar utveckling utvecklades för att markera integrationen av sociala och miljömässiga faktorer och deras beroende av varandra.
• En fjärde skillnad kan vara att man förutom att diskutera ekologiska gränser (vilket baseras på naturvetenskap) också öppnar för diskussioner om vad vi människor vill och kan bidra med. Det ger plats för delaktighet och egna erfarenheter.

Regenerativ hållbarhet kan vara intressant som vision för många organisationer däribland KTH. Genom vår utbildning och forskning och i samverkan med andra, vill vi ge positiva bidrag till en hållbar utveckling. De globala hållbarhetsmålen kan då vara en utgångspunkt.

För våra egna campus och vår arbetsmiljö kan regenerativ hållbarhet också vara intressant. Med det som utgångspunkt öppnas en lång rad intressanta frågor: Hur kan vi designa campus och arbeta så att vi bidrar till bättre hälsa, ökad jämlikhet och ökad jämställdhet? Hur kan vi öka produktionen av ekosystemtjänster på campus och kan vi bygga in koldioxidsänkor, till exempel genom att bygga i trämaterial eller använda biokol i odlingar? Med regenerativ hållbarhet som utgångspunkt kan vi inom område efter område öppna för diskussioner om hur vi kan bidra till positiva effekter. I faktisk påverkan och som test och exempel för andra att lära och inspireras av.

Veckans tävling: Regenerativ hållbarhet är svårt att uttala. Den som föreslår ett bättre begrepp vinner en valfri fika på KTH!

Är klimatångest en sund reaktion på en absurd situation? Det var en av de många frågor som dryftades på förra veckans fullsatta evenemang kopplat till konst och vetenskap på Moderna Museet och Skeppsholmens hotell.

Klimatångest drabbar många som känner att de sitter fast i det fossila samhället. Men eftersom klimatfrågan är ett samhälleligt problem måste det lösas på samhällelig nivå. Svårigheterna att som individ ta sig ur situationen kan då skapa ångest. Men det kan också generera kraft att förändra. Som individ kan man ju ändå påverka samhället genom sitt arbete, studier, genom att bearbeta politiker och andra beslutsfattare, genom eget engagemang i organisationer och som konsument.

Ibland tenderar vi i samhälleliga diskussioner och också i forskningen att fokusera på närliggande och relativt begränsade förändringar. Det är viktigt för att få förändringar till stånd och starta processer. Men de samhälleliga transformationer som behövs ger också möjligheter att lyfta blicken och fundera över större frågor. Hur vill vi leva våra liv? Hur vill vi bo, arbeta, transportera oss och kommunicera? Vilka möjligheter, alternativ och visioner finns? De förändringar som behövs för ett hållbart samhälle ger också nya möjligheter. Att utveckla, beskriva, diskutera och utvärdera dessa alternativ är viktiga områden för ett universitet som KTH. Att gestalta alternativ är också en intressant arena för fortsatt samverkan mellan vetenskap och konst.

Veckans bild: Fastlåsning i det fossila samhället illustreras av konstnärerna Bigert & Bergström med hjälp av fotbojor på 300 kilo. 300 kilo är ungefär den mängd koldioxid som en genomsnittlig svensks konsumtion leder till under tio dagar.

Veckans tips: Bowie in Berlin med Sveriges Radios Symfoniorkester i P2. Efter 41.37 kommer Heroes!

Hur kan kreativitet och konst bidra till att skapa en hållbar framtid? Kom och bidra till diskussionen den 14/1 på Skeppsholmen och Moderna Museet.

Vetenskap handlar ibland om de stora frågorna och berättelserna. Det kan handla om kosmos, om livets uppkomst och stora samhällsförändringar. En stor berättelse som pågår just nu handlar om klimatförändringar och förändrade livsbetingelser på grund av dessa. Detta berör alla människor och framtida generationer.

Stora frågor och händelser behöver konst och kultur. Människan behöver kultur för att spegla och manifestera förändringar, för att skapa berättelser om alternativ, för att trösta, glädja och skapa kamplust. Och för att det är kul!

Under hösten och vintern har Moderna Museet haft webutställningen Acclimitize för klimat- och hållbarhetsinspirerade verk. I samband med avslutningen av denna så ordnar KTH tillsammans med bland andra Stormvarning och Stockholm Environment Institute på lördag ett seminarium om vetenskap och konst och på kvällen är det avslutningsfest med musik och konst. Mer info finns här.