Det finns möjligheter att ge ett positivt nettobidrag till en hållbar utveckling. Istället för att bara titta på hur man kan minska sin påverkan kan man också fokusera på vad man kan bidra med som gagnar såväl social som ekologisk hållbarhet. Det är kärnan i tankarna bakom ”regenerativ hållbarhet” som kan tjäna som en ny vision.
På miljösidan har diskussioner om hållbar utveckling ofta handlat om att minska påverkan, minska utsläpp och skydda natur. Genom att prata om regenerativ hållbarhet öppnas också för diskussioner om möjligheter att bidra till ökat välbefinnande, hälsa, jämställdhet och väl fungerande ekosystem. Begreppet ”regenerativ hållbarhet” är också besläktat med ”regenerativ design” som också understryker möjligheterna att inte bara minska skador utan också vara netto-positiva.
Det finns några skillnader mellan regenerativ hållbarhet och en mer traditionell hållbarhetsdiskussion:
- En är att den senare lätt (om än inte alltid rätt) associeras med gränser och offer vilket kan vara begränsande och oinspirerande. Om man har regenerativ hållbarhet som mål så öppnar det för diskussioner om hur vi kan bidra.
- En annan skillnad är att en diskussion om begränsningar och skademinskningar inte alltid går tillräckligt långt för att bromsa ohållbara trender. Graden av ohållbarhet inom vissa områden är så stor att det till exempel inte räcker med att minska utsläpp och ingrepp, det finns också behov av att ta bort föroreningar och återskapa förstörda system. Ett exempel är att det kan behövas metoder för att ta bort koldioxid ur atmosfären för att nå uppsatta klimatmål.
- En tredje skillnad kan vara att regenerativ hållbarhet kanske lättare banar väg för diskussioner också om sociala hållbarhetsfrågor. Begreppet hållbar utveckling utvecklades för att markera integrationen av sociala och miljömässiga faktorer och deras beroende av varandra.
- En fjärde skillnad kan vara att man förutom att diskutera ekologiska gränser (vilket baseras på naturvetenskap) också öppnar för diskussioner om vad vi människor vill och kan bidra med. Det ger plats för delaktighet och egna erfarenheter.
Regenerativ hållbarhet kan vara intressant som vision för många organisationer däribland KTH. Genom vår utbildning och forskning och i samverkan med andra, vill vi ge positiva bidrag till en hållbar utveckling. De globala hållbarhetsmålen kan då vara en utgångspunkt.
För våra egna campus och vår arbetsmiljö kan regenerativ hållbarhet också vara intressant. Med det som utgångspunkt öppnas en lång rad intressanta frågor: Hur kan vi designa campus och arbeta så att vi bidrar till bättre hälsa, ökad jämlikhet och ökad jämställdhet? Hur kan vi öka produktionen av ekosystemtjänster på campus och kan vi bygga in koldioxidsänkor, till exempel genom att bygga i trämaterial eller använda biokol i odlingar? Med regenerativ hållbarhet som utgångspunkt kan vi inom område efter område öppna för diskussioner om hur vi kan bidra till positiva effekter. I faktisk påverkan och som test och exempel för andra att lära och inspireras av.
Veckans tävling: Regenerativ hållbarhet är svårt att uttala. Den som föreslår ett bättre begrepp vinner en valfri fika på KTH!