månadsarkiv: april 2017

Vi kan vara stolta

KTH ska vara ett ledande tekniskt universitet inom hållbar utveckling. Miljöledningssystemet är ett verktyg för det. Veckans externa revision visar att vi är på rätt väg.

Som alla statliga myndigheter ska KTH ha ett miljöledningssystem. Sedan 2015 är vi också certifierade enligt ISO 14001 vilket visar att det är ett väl fungerande system. Miljöledningssystemet innehåller ett antal delar. KTH:s policy för en hållbar utveckling och KTH:s hållbarhetsmål är viktiga delar. Utifrån de upprättas handlingsplaner som beskriver vad man ska göra för att nå målen, vem som ska göra det och till när. Handlingsplaner upprättas både på skolorna och på förvaltningen. Årligen görs interna och externa revisioner där man följer upp att systemet fungerar som det är tänkt. Två gånger per år görs också en uppföljning på varje skola med skolcheferna och sedan också centralt med rektor. Centralt så leds arbetet av KTH:s miljöchef Kristina von Oelreich.

Våra hållbarhetsmål täcker ett brett spektrum av aspekter, bland annat utbildning, forskning, samverkan, KTH:s campus (inklusive bland annat energianvändning, byggnader och ekologiska och sociala värden på campus), resor, investeringar, kemikaliehantering och organisation och ledning. När KTH 2011 beslutade att vi skulle utveckla ett certifieringsbart miljöledningssystem så hade nog många av oss bilden att miljöledningssystemet framför allt var fokuserat på de interna miljöfrågorna. Nu ser vi vikten av att integrera de akademiska delarna i systemet och också att bredda ledningssystemet till att omfatta mer och mer sociala aspekter. Även om vi kallar det för ett miljöledningssystem och certifierar mot en miljöstandard så är det mer och mer ett bredare hållbarhetssystem vi arbetar med.

Jag ser stora fördelar med att arbeta med miljöledningssystemet. Det ger ett systematiskt arbetssätt: man sätter upp mål, tänker efter vad man ska göra för att nå målen, genomför det man tänkt sig och följer sedan upp och ändrar eventuellt planerna. Det är enkelt och systematiskt. Det är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta med de mål som man sätter upp. Det är också en slags försäkring så att man inte missar viktiga saker för om man gör det, så kommer det att märkas vid revisionerna.

Ibland kan man dock höra kritik mot att arbeta med miljöledningssystem. Kritikerna menar att det kan bli byråkratiskt och inte leda till förbättringar. Jag tror att det kan bli så om man inte vill något. Om man inte har några mål och visioner, då blir miljöledningssystemet bara en administrativ börda. Men om en organisation faktiskt vill något och har mål, då blir miljöledningssystemet ett effektivt sätt att genomföra de förändringarna på. För KTH är det en enorm styrka att vi har ett väl fungerande miljöledningssystem att använda oss av för att nå de mål vi sätter upp.

Nu i samband med de externa revisionerna vill jag passa på att tacka alla som arbetar med miljöledningssystemet, på skolorna och på förvaltningen. Genom revisionerna får vi ett kvitto på att vi arbetar på ett bra sätt. Visst finns det förbättringsmöjligheter, men på det hela taget kan vi vara väldigt stolta.

Veckans tips: Studentkåren ordnar Green Week (länk: https://www.facebook.com/THS.Future/). Evenemang idag den 27/4.

Climate March den 29/4. http://klimatsverige.se/klimatsverige/pcm-29-april-2017/

Hållbar stadutveckling kräver ett brett perspektiv

KTH har under senare år gjort flera satsningar på hållbar stadsutveckling, bland annat genom flera nya lärartjänster, deltagande i stora EU-projekt och inte minst genom det strategiska innovationsprogrammet Smarta och hållbara städer.

Hållbar stadsutveckling är ett spännande område, inte minst för att det omfattar så många olika tekniska, sociala och miljömässiga aspekter som måste hanteras samtidigt. Bredden på frågeställningar speglas inte minst bland de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Här finns ett specifikt mål om hållbara och inkluderande städer. Bland delmålen finns bland annat att säkra tillgång till ekonomiskt överkomliga bostäder för alla, säkra, hållbara och ekonomiskt överkomliga transportsystem för alla, förbättra kapaciteten för integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar med processer för deltagande, att skydda natur- och kulturarv, att minska städer­nas negativa miljöpåverkan och att tillhandahålla grönom­råden och offentliga platser.

Men även bland de andra hållbarhetsmålen finns en rad aspekter som är centrala för stadsutveckling. Exempel på sådana frågor är att minska fattigdom, minska ojämlikheten och verka för att alla människor blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Luftkvalitén behöver förbättras även i svenska städer.

Att säkra tillgång på rent vatten och ordna säker och hållbar avfalls- och avloppshantering är traditionell verksamhet för städer liksom att säkerställa en likvärdig utbildning för alla. Energieffektivisering och övergång till förnybar energi samt att radikalt minska utsläpp som bidrar till klimatförändringar är kopplade till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Att avsevärt minska alla for­mer av våld över­allt liksom att främja rättssäkerheten och lika tillgång till rättvisa har fått skrämmande aktualitet både i Sverige och globalt under den senaste tiden.

När man studerar listan över allt som ingår i en hållbar stadsutveckling är det uppenbart att detta kräver en bred samverkan mellan en mängd olika aktörer. Det kräver lyhördhet och intresse för olika perspektiv hos alla. Det är också uppenbart att alla dessa aspekter måste hanteras. Om man misslyckas med någon av dem, så förhindrar det en hållbar stadsutveckling totalt sett. Det finns också en massa synergier, där olika lösningar bidrar till flera mål och skapar förutsättningar för andra.

För ett universitet som KTH är en hållbar stadsutveckling ett viktigt och spännande område. Det finns inte en institution som kan hantera alla dessa frågor själv. Bidrag från flera forskningsområden är nödvändiga liksom bred samverkan med städer, myndigheter, näringsliv och intresseorganisationer. Det måste också finnas utrymme för kritiska perspektiv och forskning där den omedelbara samhällsnyttan inte står i centrum.

Veckans tips: March for science den 22/4 och March for climate den 29/4. Promenader är bra för hälsan!

Biobaserad ekonomi – forskning för framtiden

Ett hållbart samhälle innebär att användning av fossila bränslen i stort sett upphör. Mycket mer förnybara råvaror kommer då att användas. Men det kräver fungerande ekosystem.

I veckan överlämnade vi inom regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling ett förslag till miljödepartementet om att Sverige, som en långsiktig profilfråga inom EU, ska driva att bioekonomin utvecklas. I framtiden kommer vi i Sverige och runt om i världen att använda mycket mer resurser från de areella näringarna (skogsbruk, jordbruk, vattenbruk) för en rad olika produkter. Förutom livsmedel kommer ökande mängder att användas för produktion av material, bränslen, kemikalier och så vidare.

En biobaserad ekonomi är nödvändig för en omställning till ett hållbart samhälle. Men det kräver också att ett antal förutsättningar är uppfyllda. Ekosystemen behöver användas på ett hållbart sätt så att de kan fortsätta att leverera. Den biologiska mångfalden måste upprätthållas liksom produktion av andra ekosystemtjänster. Flöden av kväve, fosfor och andra näringsämnen behöver vara långsiktigt hållbara och mark behöver kunna användas för lagring av kol. Livsmedelsförsörjning måste säkerställas. En övergång till en biobaserad ekonomi kräver en systemsyn och ett helhetstänkande.

För ett tekniskt universitet som KTH innebär en övergång till biobaserad ekonomi en rad med fantastiskt spännande frågeställningar. Det finns möjligheter att utveckla massor med processer, material och kemikalier baserat på förnybara råvaror. På KTH finns redan mycket av sådan forskning på flera olika skolor och institutioner, men det kan utvecklas vidare. Det behövs också systemforskning. Man behöver kunna analysera och bedöma långsiktiga miljöeffekter och sociala konsekvenser av nya system, hur de nya tekniska systemen kan implementeras och hur de ekologiska systemen långsiktigt kan användas och förvaltas. För KTH är därför en biobaserad ekonomi ett centralt och viktigt forskningsområde.

Veckan tips: March for Science den 22/4.