månadsarkiv: augusti 2017

Hur fungerar vetenskapsförnekelse?

 

När vetenskapliga resultat förvrängs och förnekas blir universitetens roll ännu viktigare. Vetenskapsförnekelse är inte ett nytt fenomen, men möjligen har det fått en ökad betydelse och används mer systematiskt för att påverka beslut.

I två färska artiklar från KTH:s avdelning för filosofi har Karin Edvardsson Björnberg med flera och Sven Ove Hansson studerat vetenskapsförnekelse inom några olika områden. Det finns likheter och skillnader mellan vetenskapsförnekare inom områden som evolution, klimat, aids, vaccineringar, och tobak. Några karakteristika som ofta dyker upp i samband med vetenskapsförnekelse är:

  • ”Cherry-picking” – att man väljer någon detalj eller studie som pekar i ens egen riktning samtidigt som man bortser från information som inte stöder den egna idén och inte ser helheten.
  • Missförstånd och rena felaktigheter
  • Skapande av falska kontroverser
  • Olika beviskrav för olika teorier och ibland omöjliga beviskrav
  • Brist på kompetens, ofta är det lekmän som står för vetenskapsförnekelsen och när det är personer med vetenskaplig bakgrund är det ofta inom andra vetenskapsområden än det som diskuteras, vilket skapar en falsk expertis.
  • Personerna är ofta kopplade till privatfinansierade institut och tankesmedjor snarare än universitet.
  • Oförmåga att publicera i vetenskapligt granskade kanaler. Ofta försöker man istället vända sig direkt till allmänhet och media snarare än vetenskapssamhället för normal vetenskaplig granskning och diskussion.
  • Kraftig (och ofta personlig) attack mot forskare som står för den etablerade vetenskapen.

Man kan också göra skillnad mellan lekmäns vetenskapsförnekelse som bygger på okunskap och organiserad och motiverad vetenskapsförnekelse. Till den senare kategorin hör tobaksindustrins arbete att bromsa åtgärder mot rökning och oljeindustrins arbete mot att begränsa klimatförändringar. Här är strategin ofta att inte rakt av förneka fakta, men att skapa osäkerhet, kräva mer studier, skapa falska kontroverser, ha ojämna och höga beviskrav, ifrågasätta effektiviteten i åtgärderna osv. Allt detta kan leda till att åtgärder fördröjs eller inte blir av alls.

Vetenskapsförnekelse kan vara allvarligt. Det kan leda till att företag, myndigheter och människor fattar beslut som är dåliga och annorlunda än om de haft korrekt information. Universitet och vetenskapssamhället har en tydlig roll i att motverka vetenskapsförnekelse men det har också andra aktörer som media, myndigheter, näringsliv och politiker. Vi behöver därför ökad kunskap om vetenskapsförnekelse för att lära oss att känna igen det och förstå det.

Veckans tips: KTH:s Fyrverkerikonster den6/9 kl 19.  Det smäller högt!

Topplista för hållbar stadsutveckling

Många av de globala målen för hållbar utveckling berör direkt eller indirekt städer. I arbetet för en hållbar stadsutveckling måste man därför ta hänsyn till ett stort antal mål som också kan samverka. Men det kan ibland finnas skäl att fundera över vilka som är de mest prioriterade. Det här är min topplista för Sverige idag (utan rangordning).

  • En jämlik och jämställd stad. Ojämlikheten medför stora skillnader när det gäller tillgång till bostad, sysselsättning, utbildning, inkomst och hälsa. En hållbar stad måste hålla ihop. Ett jämlikt och jämställt samhälle är också ett prioriterat område för den svenska Agenda 2030-delegationen.
  • En klimat-neutral stad. Användningen av fossila bränslen för transporter, byggande, uppvärmning med mera ska avvecklas inom några decennier. Det innebär förändringar för flera sektorer i staden.
  • Hälsosam stadsluft. Är det inte konstigt att det år efter år dör tusentals människor i Sverige av dålig luftkvalitet? Till det kommer olika hälsoeffekter. Bland tänkbara sådana finns allergier, risk för minskad födelsevikt  och risk för ökad autism .
  • Bevarade och förstärkta ekosystemtjänster. Att bevara grönområden i städer handlar inte bara om parker för rekreation. Det handlar bland annat också om luftrening, minskat buller, lokal klimatreglering, vattenreglering och bevarande av biologisk mångfald som kan bli viktig i tider av ökat tryck på samhällen och ekosystem.

Det fiffiga är att många strategier och åtgärder bidrar till att lösa alla dessa områden. Ett exempel är satsning på kollektivtrafik istället för vägbyggen. Det bidrar till ökad jämlikhet, minskade utsläpp av växthusgaser, förbättrad luftkvalitet och ger möjlighet att förstärka ekosystemtjänster.

Veckans tips: 179 år av ensamhet.  10 röster från en manlig bastion. Spännande bok om hur kvinnor och manliga chefer och kolleger agerar på en arbetsplats med manlig dominans. I detta fall en högskola.

Ledande universitet satsar på hållbar utveckling

Det är roligt att se alla nya studenter på KTH! Ni som nu börjar kommer att få vara med om stora förändringar under ert arbetsliv. En hållbar utveckling ställer krav på nya lösningar och ni kommer att få vara med och utveckla dem!

På KTH är hållbar utveckling ett prioriterat område. Det har vi gemensamt med många ledande universitet i världen. I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sustainability studeras hur plats på rankinglistor för universitet samvarierar med hållbarhetsarbete. Man analyserade universiteten på platserna 1-20, 80-100 och 480-500 på en av de rankinglistor som finns. Sedan studerade man dessa universitets hållbarhetsarbete. Man analyserade deras utvecklingsplaner, ledningsstruktur, organisation av hållbarhetsarbete, vilka hållbarhetsaspekter man hade mål för, samverkan med olika partner, rapportering  och så vidare.

Resultaten visade att för nästan alla aspekter så hade den första gruppen (platserna 1-20 på rankinglistan) ett bättre hållbarhetsarbete än den andra gruppen som i sin tur var bättre än den tredje gruppen. En tydlig slutsats är att hållbarhetsarbete går hand i hand med kvaliteten på universiteten så som den mäts i olika rankingar.

Analysen säger dock inte mycket om orsakssambanden. Är det ett bra universitet som satsar på hållbar utveckling, eller leder satsning på hållbar utveckling till ökad ranking? Jag tror på både och. Bra universitet behöver satsa på hållbar utveckling för att visa att de är relevanta aktörer i samhällsutvecklingen. Det i sin tur leder till intressant och adekvat forskning och undervisning som attraherar duktiga människor, samarbetspartner och anslag, vilket i sin tur leder till bättre resultat. Det styrker hur som helst slutsatsen att ledande universitet fokuserar på hållbar utveckling.

Veckans tips: Sverker Sörlin om klimathotet: Nu skrivs en ny historia om planetens framtid i Dagens Nyheter.