månadsarkiv: februari 2018

Klimatutsläpp från svensk konsumtion minskar

Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion har minskat fyra år i rad. Det är ett trendbrott.

Utsläpp av växthusgaser kan beräknas på flera olika sätt. Naturvårdsverket och SCB presenterar data från tre olika beräkningsmodeller:

* Territoriella utsläpp. Det är utsläpp inom Sveriges gränser vilket till exempel innebär att utsläpp från internationella transporter inte ingår. Detta är den systemgräns som används inom internationella klimatförhandlingar.

* Produktionsrelaterade utsläpp. Det är utsläpp som svenska aktörer orsakar inom och utanför Sveriges gränser. Detta är den systemgräns som används bland annat för den ekonomiska statistiken.

* Konsumtionsrelaterade utsläpp. Det är utsläpp som orsakas av Sveriges konsumtion inom och utanför Sveriges gränser. Utsläpp som uppstår i Sverige kopplat till vår exportindustri ingår därför inte.

De här tre måtten kompletterar varandra och svarar på olika frågor.

Sedan 1990-talet har de svenska territoriella och produktionsrelaterade utsläppen minskat. Det beror bland annat på bränslebyten inom svensk el- och värmeproduktion, effektiviseringar och förändrad industristruktur. Samtidigt ökade de konsumtionsrelaterade utsläppen länge. Det berodde på att utsläppen, som skedde utomlands på grund av Sveriges konsumtion, ökade.

Under senare tid har dock Sveriges konsumtionsrelaterade utsläpp också minskat något  År 2015 var utsläppen cirka 11 ton per person och år och 2011 var utsläppen ca 12 ton per person och år. År 2007 var utsläppen som högst: cirka 13 ton per person och år. Minskningarna är alltså inte jättestora i förhållande till det som krävs för att nå klimatmålen vilket är cirka 1 ton per person och år, år 2050. Men om minskningarna håller i sig är det ett tydligt trendbrott.

Veckans tips: Sista helgen för Bigert & Bergströms utställning ”I stormens öga” på Artipelag.

Inget land är hållbart i dagsläget

I en nyligen publicerad artikel i tidskriften Nature Sustainability gör en grupp engelska forskare en analys av 150 länder i världen och konstaterar att inget av dem kan klassas som hållbart.

Utgångspunkten för analysen är en klassisk definition av hållbar utveckling: att tillfredsställa grundläggande mänskliga behov och samtidigt göra det inom de begränsningar som ekosystemen ger. Man har definierat elva sociala indikatorer som bland annat inkluderar tillgång till mat, sanitet, energi, utbildning, inkomst, demokrati och jämlikhet. De ekologiska indikatorerna innehåller bland annat utsläpp av koldioxid, användning av vatten, biologisk primärproduktion och materialanvändning.

För Sverige är resultatet ganska typiskt för rikare länder. Vi når nästan alla de sociala målen, enda undantaget är den något för höga arbetslösheten. Däremot når vi inte de ekologiska målen med undantag för vattenanvändning som ligger under den globala gränsen. För några fattigare länder gäller det omvända, man överskrider inte de ekologiska gränserna, men klarar inte de sociala behoven. En del länder klarar i dagsläget varken sociala eller ekologiska gränser.

Analysen i artikeln beskriver dagens situation (eller egentligen så som det var 2011 som data gäller för). Även om det inte finns något land som i dag uppnår alla kriterier så är det intressant att det för de flesta sociala kriterier finns något land som når det och samtidigt håller sig inom de ekologiska gränserna, vilket pekar på möjligheterna redan idag. Med fortsatt utveckling av teknologi och social organisation så är stora framsteg möjliga.

Veckans tips: Modiga mål som drivkraft för näringslivets miljöarbete. En konferens som ordnas av NMC Nätverket för hållbart näringsliv och KTH den 22/3. Mer info här.

 

Så kan byggnader nå klimatmål

I en artikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Futures har KTH-forskarna Nicolas Francart, Tove Malmqvist och Pernilla Hagbert byggt scenarier för hur klimatpåverkan från Sveriges byggnader skulle kunna minska med mer än 90 procent till år 2050. Man har tittat på utsläpp från elanvändning och uppvärmning av byggnaderna, men också från byggande och renovering i fyra olika scenarier. De olika scenarierna ska alla nå hållbarhetsmål, men skiljer sig bland annat med avseende på grad av urbanisering, automatisering, resvanor och konsumtionsmönster vilket illustrerar att det kan finnas olika sätt att nå klimatmålen.

Analysen illustrerar att det finns fyra strategier som alla behövs:
* Öka byggnaders energieffektivitet.
* Avveckla användning av fossila bränslen i energimixen.
* Optimera och minska ytanvändningen.
* Minska utsläppen från byggande och renovering.

De två första strategierna har bygg- och energisektorerna diskuterat länge och man vet mycket om hur det ska åstakommas. Det samhället behöver göra är bland annat att se till att den kunskap som finns kommer till användning och att öka takten i omställningen. De två andra strategierna har diskuterats betydligt mindre. Ofta ställer man krav på energianvändning per kvadratmeter, men alldeles för sällan diskuteras hur många kvadratmeter som används. Här finns antagligen mycket att göra och mycket forskning behövs för att studera hur vi bättre kan använda de ytor som finns.

Effektivare ytanvändning kan också minska behovet av nyproduktion och därmed utsläppen från byggande. För det byggande och renovering som likväl måste ske är det framför allt utsläppen från tillverkning av byggnadsmaterial som behöver minska. Här har alla materialproducenter en resa framför sig för att utveckla klimatneutrala byggnadsmaterial. Men redan nu kan byggbolagen halvera utsläppen från byggnadsmaterialen genom smartare val. Här behöver beställarna ställa bättre krav.

En byggd miljö som når klimatmål kräver nyinvesteringar. Det handlar om energisystem, renoveringar och nya byggnader. I artikeln har man också tittat på utsläppen från dessa fram till år 2050 för att se hur det påverkar målen. Slutsatsen är att de är signifikanta men inte gör det omöjligt att nå målen om man samtidigt yteffektiviserar.

Veckans tips: Åk tåg. Jag var på möte i Prag förra veckan och åkte tåg både fram och tillbaka. Det gick som tåget ska. Jag sov gott på nattåg genom Sverige på nervägen och genom Tyskland på hemresan.

 

42 goda exempel

Universitet över hela världen arbetar med att integrera de globala hållbarhetsmålen i sin undervisning, forskning, samverkan och campusaktiviteter. I en rapport som presenterades på World Economic Forum i Davos så presenterades en rad goda exempel. Några av dessa är:

* Hong Kong University of Science and Technology arbetar med erfarenhetsbaserat lärande där studenterna möter verkliga utmaningar kopplade till de globala hållbarhetsmålen.
* MIT i USA arbetar med klimatförändringar i undervisning och forskning. Kopplat till deras campus arbetar de bland annat med anpassningsåtgärder då det finns risk för översvämningar till följd av havsnivåhöjningar.
* Tekniska Universitetet i Madrid utvecklar tillsammans med UNHCR och andra NGO:s lösningar för att förse flyktingläger med el.
* TU Delft i Nederländerna arbetar tillsammans med bland annat universitet i Durban, Sydafrika, med att utveckla hållbara lösningar för utmaningar i stadsmiljö kopplat till avfall, energi, transporter och vatten med mera.
* University of British Columbia i Kanada har lyft hälsa och välbefinnande som ett område de arbetar systematiskt med avseende planering och aktiviteter på campus samt i undervisning.
* University of California, Berkeley har startat ett program där man studerar  påtvingad migration som ett resultat av krig, kolonialism, miljöförstöring osv.
* Nanyang Technical University i Singapore arbetar med byggnader på campus för att illustrera hållbar stadsutveckling.
* EPFL i Schweiz utvecklar utbildning och forskning kring teknologi för utveckling.
* University of Cambridge har utvecklat ett mastersprogram med fokus på hållbar utveckling för ingenjörer med  arbetslivserfarenhet som  vill vidarutbilda sig för de utmaningar som de globala hållbarhetsmålen innebär.
* Yale University i USA har gått igenom hela sin fakultet (mer än 4000 personer) för att se vilka som kopplar till vilka hållbarhetsmål. Många (men inte alla) har kopplingar till de globala hållbarhetsmålen och på alla skolor finns det åtminstone några aktiviteter som kopplar till minst ett hållbarhetsmål. Därmed finns en stor potential för tvärvetenskapligt arbete.
* KTH:s bidrag är en beskrivning av Global Development Hub som en plattform för utmaningsdrivet lärande med de globala hållbarhetsmålen som utgångspunkt.

I rapporten finns många fler exempel från en rad ytterligare lärosäten inklusive ETH, Aalto, Chalmers, Göteborgs universitet, Oxford, São Paulo och National University of Singapore. Totalt är det 42 exempel från 23 länder och fyra kontinenter som presenteras i rapporten som är producerad av International Sustainable Campus Network (ISCN) tillsammans med Global University Leaders Forum (GULF) of the World Economic Forum. Rapporten är en inspiration för forskare, lärare och administratörer som är intresserade av hållbar utveckling på universitet.

Veckan tips: Prenumerera på vårt externa nyhetsbrev om hållbar utveckling. Klicka här.