Många framsteg i miljöarbetet

KTH har lämnat årets första miljöredovisning. Den visar framsteg inom många områden, men också bakslag.

KTH har ett systematiskt miljö- och hållbarhetsarbete. Det finns mål inom nio områden och arbete pågår inom alla dessa. Arbetet följs upp årligen och just nu är vi i en fas när det produceras ett antal rapporter som berättar hur arbetet går. Den första i raden är vår rapportering till Naturvårdsverket. Nedan följer några uppgifter från den rapporten.

  • För utbildning var en viktig aktivitet förra året att även doktorsprogrammen skulle ta fram handlingsplaner för hur hållbar utveckling ska integreras i programmen så att studerande efter examen ska kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling. I rapporten framgår att 26 av 29 doktorsprogram hade gjort det.
  • Inom forskningen har finansiering från ett antal finansiärer med tydlig koppling till hållbar utveckling ökat, både i absoluta tal och som andel av KTH:s externa finansiering. Antalet publiceringar med tydlig koppling till hållbar utveckling har också ökat.
  • Ett av KTH:s mål är att integreringen av hållbar utveckling i vår forskningsbas ska öka. Andelen utlysta fakultetstjänster med tydlig koppling till hållbar utveckling i ämnesbeskrivningen var oförändrat 19 procent.
  • Energianvändningen på våra campus ökade. Energianvändningen är ganska stor, det går ungefär lika mycket energi per anställd som en normalvilla (med flera personer boende) använder per år. Det systematiska arbetet inom det här området behöver därför fortsätta.
  • Vår energimix är huvudsakligen förnybar. All vår el och 80 procent av vår värme kommer från förnybara källor.
  • Koldioxidutsläpp från våra resor ökar. Det är framför allt utsläppen från långväga flyg som ökar. Utsläppen är ganska höga, cirka 1.3 ton koldioxid per årsarbetskraft, sedan tillkommer effekter av höghöjdsutsläpp som uppskattningsvis är nästan lika stora. De korta flygresorna ger upphov till cirka 0,07 ton per år och är alltså betydligt mindre. KTH:s målsättning är att utsläppen ska minska med 20 procent mellan 2015 och 2020 och det är vi ganska långt ifrån.
  • För upphandlingar är målet att hållbarhetskrav ska ställas där så är möjligt. För 2017 var andelen upphandlingar och avrop där det ställdes miljökrav 48 procent och det var en ökning från 31 procent året innan. Det ekonomiska värdet av dessa upphandlingar och avrop var 48 procent av det totala värdet och året innan var det 15 procent.
  • För investeringar av stiftelse- och donationskapital innebär KTH:s hållbarhetsmål att de ska placeras så att de ger en god avkastning samtidigt som de bidrar till en hållbar utveckling. Inte minst efter påtryckningar från studenter för några år sedan så har fokus varit att de i större utsträckning ska placeras utan koppling till fossila investeringar. I dagsläget gäller det allt kapital som förvaltas åt KTH förutom 0.63 procent.

Rapporten till Naturvårdsverket är strukturerad enligt en specifik mall som gör den lite svårläst. Men det kommer mer tillgängliga rapporter under våren och då återkommer jag i denna blogg med mer info om dem.

Veckans tips 1: Big in Japan – Japansk spelmusik med symfoniorkester. Konsert den 7/4 med KTH:s Akademiska kapell i Berwaldhallen.

Veckans tips 2: Påsklov. Det ska jag ha.