månadsarkiv: augusti 2018

Teknik som gynnar hållbar utveckling

Ny och bättre teknik ska rädda oss från klimatförändringarna. Eller?
Teknikutveckling bidrar till en hållbar utveckling bara om lösningarna kommer till användning och gamla och dåliga lösningar därmed fasas ut.

I förra veckan fick jag möjlighet att visa exempel på KTH:s forskning kopplat till klimat, miljö och hållbar utveckling på TV. Men det finns mycket som jag inte hann prata om. Jag tänkte därför ta chansen och ge ytterligare några exempel:

• Omkring en miljard människor i världen har inte tillgång till elektricitet. Det bromsar social och ekonomisk utveckling, men ger också ofta hälsoeffekter eftersom man tvingas använda bränslen som ger upphov till luftföroreningar. Mark Howells leder en forskargrupp som arbetar med att utveckla beräkningsmodeller för hur man på ett effektivt sätt kan elektrifiera länder. Dessa modeller är öppna och kan användas för beslutsfattare när man planerar utbyggnad av elnät och elproduktion.
• Appar för mer miljövänligt beteende. Många konsumenter vill agera mer miljövänligt, men saknar information och verktyg för att kommunicera med andra. Cecilia Katzeff och Åsa Svenfelt med flera arbetar med att utveckla kommunikationsverktyg för att minska matsvinn och påverka människors konsumtion.
• Mer än 100 miljoner människor i världen har dricksvatten med halter av arsenik som är över gränsvärden förvattnet. Det ger hälsoeffekter men också sociala och ekonomiska effekter eftersom arsenik bland annat kan påverka barns utveckling. Prosun Bhattacharya leder ett arbete med att utveckla verktyg som kan hjälpa brunnsborrare att hitta de nivåer där grundvattnet har låga halter av arsenik. Idag finns verktyget som en handfast karta, men arbete pågår för att digitalisera det.
• Spillvärme från byggnader, avgaser och till och med kroppen kan användas för att producera el. Forskaren Muhammet Toprak med flera arbetar med så kallade termoelektriska material med vars hjälp energi som inte används idag kan komma till nytta. Det leder till energieffektiviseringar som är avgörande för ett mer hållbart samhälle.

Flera av dessa projekt handlar om att utveckla verktyg för att kommunicera till olika beslutsfattare. Det kan handla om företag, myndigheter och internationella organisationer, men också om konsumenter och yrkesverksamma. Det illustrerar betydelsen av kommunikation som verktyg, men också som forskningsområde, för att se till att ny teknik kommer till användning.

Veckans tips: Seminarium om hållbar konsumtion den 19/9 kl 15. Anmäl dig här.

Vad kan jag göra?

En av de frågor jag oftast får är ”Vad kan en enskild människa göra för klimatet?” Ett svar som jag ofta ger är att en av de saker man göra är att man kan engagera sig politiskt eller i någon organisation. Detta eftersom klimatförändringar är ett samhällsproblem, som behöver lösas på samhällsnivå.

Nu finns en unik möjlighet att göra något på en politisk nivå. Eftersom det snart är val så kan vi alla göra skillnad med våra röster. Man kan prata med sina politiker, man kan ställa frågor och man kan kolla vilka partier som har bäst program.

Inom klimatområdet så tror jag inte att det finns en enskild lösning som löser allt. Man behöver hålla flera saker i huvudet samtidigt. En är att det måste kosta att släppa ut växthusgaser. Det är enda sättet att få en kostnadseffektiv klimatpolitik. Idag har vi koldioxidskatt på vissa utsläpp men inte alla. Det leder till att en del branscher inte behöver betala för sina miljökostnader och då är incitamenten att minska utsläppen låga.

En annan viktig sak är att långsiktiga beslut måste ligga i linje med de långsiktiga målen. När man bygger nya bostäder, vägar och fabriker, behöver de stödja ett klimatsmart samhälle, inte göra det svårare. Viktigt är då att inse att det inte räcker med marginella förändringar utan att det behövs rejäla utsläppsminskningar i alla länder. För att nå klimatmålen behöver Sverige minska utsläppen med ungefär 6-7 procent per år.

Men det behövs så klart forskning och ny teknik också. Vi behöver ny teknik inom en lång rad områden. Viktigast är att avveckla användningen av fossila bränslen som kol, olja och naturgas. Transportsystemet måste ställas om liksom produktionen av många material som stål, cement och plast för att nämna några exempel. Men att utveckla ny teknik minskar inte utsläppen i sig. Det är bara om den gamla dåliga tekniken försvinner som det blir någon skillnad.

Bra klimatpolitik måste tänka på alla dessa tre aspekter. Det räcker inte med insatser inom bara ett av dem.

Veckans tips: Partiernas hållbarhetspolitik granskas av 13 experter (varav 3 från KTH) i Aktuell Hållbarhet.