{"id":626,"date":"2021-01-25T14:36:35","date_gmt":"2021-01-25T13:36:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/?p=626"},"modified":"2021-01-25T15:53:13","modified_gmt":"2021-01-25T14:53:13","slug":"politics-industry-and-tourism-the-conceptual-construction-of-the-blue-highway-bla-vagen-politik-industri-och-turism","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/2021\/01\/politics-industry-and-tourism-the-conceptual-construction-of-the-blue-highway-bla-vagen-politik-industri-och-turism\/","title":{"rendered":"Politics, industry, and tourism: The conceptual construction of the blue highway\/Bl\u00e5 v\u00e4gen: Politik, industri och turism"},"content":{"rendered":"
Division researcher Fredrik Bertilsson is published in the scientific journal the Journal of Transport History. In the article Politics, industry, and tourism: The conceptual construction of the blue highway\u00a0<\/em>Fredrik focus on Swedish governmental reports and national press between the 1950s and the 1970s to examine how the Blue Highway was conceptualized. The Highway runs from Mo i Rana on the Norwegian Atlantic coast through V\u00e4sterbotten in Sweden, Ostrobothnia in Finland and to Pudozh near Petrozavodsk (Petroskoj) in Russia. Today seen upon as a tourist attraction, but the highway played a role in both political and industrial agendas in the mid-twentieth century. Please find the abstract and link to the publication as well as a blog post (in Swedish) from Fredrik below.<\/div>\n

 <\/p>\n

\"\"Fredrik Bertilsson came to the Division of History of Technology, Science, and Environment in 2018. His main research focus is within the area of knowledge management and research policy.<\/p>\n

Abstract<\/h4>\n

This article contributes to the research on the expansion of the Swedish post-war road network by illuminating the role of tourism in addition to political and industrial agendas. Specifically, it examines the \u201cconceptual construction\u201d of the Blue Highway, which currently stretches from the Atlantic Coast of Norway, traverses through Sweden and Finland, and enters into Russia. The focus is on Swedish governmental reports and national press between the 1950s and the 1970s. The article identifies three overlapping meanings attached to the Blue Highway: a political agenda of improving the relationships between the Nordic countries, industrial interests, and tourism. Political ambitions of Nordic community building were clearly pronounced at the onset of the project. Industrial actors depended on the road for the building of power plants and dams. The road became gradually more connected with the view of tourism as the motor of regional development.
\nFull article: Politics, industry, and tourism: The conceptual construction of the blue highway<\/a><\/p>\n

\"\"
Sininen tie sign by Santeri Viinam\u00e4ki . https:\/\/commons.wikimedia.org\/wiki\/File:Sininen_tie_sign_20190603.jpg<\/figcaption><\/figure>\n

Bl\u00e5 v\u00e4gen: Politik, industri och turism<\/strong><\/h4>\n

Fredrik Bertilsson <\/em><\/p>\n

M\u00e5nga av samh\u00e4llets grundl\u00e4ggande funktioner bygger p\u00e5 v\u00e4gtransporter. Utbyggnaden av det svenska v\u00e4gn\u00e4tet under efterkrigstiden spelade stor roll f\u00f6r samh\u00e4llets utveckling. V\u00e4gar \u00e4r inte bara materiella konstruktioner. Meningsskapandet kring v\u00e4gar p\u00e5g\u00e5r i f\u00f6rh\u00e5llande till bredare sociala, ekonomiska, politiska och kulturella f\u00f6r\u00e4ndringsprocesser. I historien om det moderna v\u00e4gn\u00e4tets expansion under andra halvan av 1900-talet st\u00e5r ofta den tekniska expertisen eller betydelsen av personbilen i centrum. Turismens inflytande har v\u00e4ckt mindre intresse i den historiska forskningen. Bl\u00e5 v\u00e4gen \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur politiska initiativ, den industriella utvecklingen och turistn\u00e4ringen samverkade.<\/p>\n

Bl\u00e5 v\u00e4gen g\u00e5r nu fr\u00e5n Mo i Rana vid den norska atlantkusten genom V\u00e4sterbotten i Sverige, \u00d6sterbotten i Finland och till Pudozj n\u00e4ra Petrozavodsk (Petroskoj) i Ryssland. Numer betraktas v\u00e4gen vanligen som en turistv\u00e4g men flera intressen l\u00e5g bakom dess tillkomst. Initiativet till att bygga vad som senare blev Bl\u00e5 v\u00e4gen togs p\u00e5 1950-talet men det fanns f\u00e4rdv\u00e4gar och marknadsplatser l\u00e4ngs str\u00e4ckan l\u00e5ngt tidigare. V\u00e4gen mellan Ume\u00e5 och Lycksele byggdes under f\u00f6rsta delen av 1800-talet. Bl\u00e5 v\u00e4gen invigdes 1964 och blev i b\u00f6rjan av 1970-talet en europav\u00e4g. Namnet Bl\u00e5 v\u00e4gen anspelar p\u00e5 att v\u00e4gen g\u00e5r l\u00e4ngs med Ume\u00e4lven i Sverige men det l\u00e4r i sj\u00e4lva verket ha tillkommit efter att v\u00e4gen markerats ut p\u00e5 en karta med en bl\u00e5f\u00e4rgad penna.<\/p>\n

Bl\u00e5 v\u00e4gen f\u00f6rankrades i ett politiskt arbete med att f\u00f6rb\u00e4ttra relationerna mellan Sverige och Norge efter andra v\u00e4rldskriget. Det skapades en st\u00f6rre r\u00f6relsefrihet mellan de nordiska l\u00e4nderna. Fr\u00e5n 1952 kunde skandinaver resa utan pass mellan Sverige, Norge och Danmark. Passfriheten str\u00e4ckte sig till Finland 1953 och Island 1955. Passkontrollen f\u00f6r samtliga resande flyttades till Nordens yttre gr\u00e4nser 1958. Det fanns under mitten av 1960-talet f\u00f6rhoppningar om att Bl\u00e5 v\u00e4gen skulle dras \u00e4nda in i d\u00e5varande Sovjetunionen, vilket skulle bidra till att \u00f6ppna upp de rigida gr\u00e4nserna mellan \u00d6st och V\u00e4st under kalla kriget. Det dr\u00f6jde till slutet av 1990-talet innan den v\u00e4gstr\u00e4ckningen blev verklighet.<\/p>\n

Den stora statliga planen f\u00f6r utbyggnaden av svenska v\u00e4gn\u00e4tet som presenterades i slutet av 1950-talet utgjorde en grundpl\u00e5t f\u00f6r moderniseringen av de svenska v\u00e4garna. B\u00e4ttre v\u00e4gar skulle l\u00f6sa dels ett kapacitetsproblem som skulle uppst\u00e5 n\u00e4r fler fordon m\u00e5ste tr\u00e4ngas p\u00e5 v\u00e4garna, dels ett s\u00e4kerhetsproblem: trafikolyckorna befarades \u00f6ka om v\u00e4garna inte f\u00f6rb\u00e4ttrades. Bl\u00e5 v\u00e4gen inrymdes inte i den ambiti\u00f6sa v\u00e4gplanen. V\u00e4gen finansierades ist\u00e4llet av Vattenfall och genom kommunala insatser.<\/p>\n

\"\"
Aerial view of Ume\u00e5 Arts Campus. Wikimedia Commons.<\/figcaption><\/figure>\n

Industriella akt\u00f6rer hade tydliga intressen i en ny v\u00e4g. En v\u00e4g till en isfri norsk hamn skulle gynna den omfattande transporten och exporten av tr\u00e4 och virke. Viktiga delar av den v\u00e4g som fanns var st\u00e4ngd vintertid. Skogsindustrins intresse i en moderniserad v\u00e4g f\u00f6rst\u00e4rktes av att flottningen alltmer ersattes av lastbilstransporter. Det fanns ocks\u00e5 ett tydligt intresse av att rusta upp den befintliga v\u00e4gen f\u00f6r att klara av den trafik som uppstod i samband med att vattenkraftverken i Ume\u00e4lven byggdes.<\/p>\n

Fler intressenter involverades successivt. Den s\u00e5 kallade Bl\u00e5 V\u00e4gen-f\u00f6reningen bildades i b\u00f6rjan av 1960-talet f\u00f6r att p\u00e5skynda v\u00e4gbygget. F\u00f6reningen bestod av representanter fr\u00e5n politiken, n\u00e4ringslivet och turistn\u00e4ringen. Det fanns representanter \u00e4ven fr\u00e5n Norge och Finland. Kommersiella intressen stod ofta i fokus. Bl\u00e5 v\u00e4gen-f\u00f6reningen fick draghj\u00e4lp av den svenska pressen d\u00e4r den kunde f\u00f6ra ut sitt budskap och st\u00e4rka intresset f\u00f6r v\u00e4gen b\u00e5de lokalt, regionalt och nationellt. Det gjordes \u00e4ven program i radio.<\/p>\n

Bl\u00e5 v\u00e4gen betraktades som en l\u00f6sning p\u00e5 flera stora problem som V\u00e4sterbottens inland ans\u00e5gs st\u00e5 inf\u00f6r, inte minst vad g\u00e4llde avfolkning och arbetsl\u00f6shet. Byggandet av v\u00e4gar hade varit ett s\u00e4tt att skapa arbetstillf\u00e4llen under l\u00e5gkonjunkturerna under 1920- och 1930 talen. V\u00e4garbetet var ett s\u00e4songsbetonat komplement till \u00f6vriga inkomster men det genomf\u00f6rdes vanligen under sv\u00e5ra omst\u00e4ndigheter och ers\u00e4ttningen var ofta l\u00e5g. Fr\u00e5n ett l\u00e4ngre perspektiv var det ett led i en omst\u00e4llning fr\u00e5n ett jordbruksbaserat samh\u00e4lle till ett d\u00e4r industrier och servicen\u00e4ringar har st\u00f6rre betydelse.<\/p>\n

\"\"
The Blue Highway, Kattisavan V\u00e4sterbotten. Wikimedia Commons.<\/figcaption><\/figure>\n

V\u00e4gens betydelse f\u00f6r turistn\u00e4ringen betonades allt tydligare. V\u00e4sterbotten l\u00e5g l\u00e4nge efter andra omr\u00e5den vad g\u00e4llde turismen. Redan i slutet av 1800-talet fanns turistf\u00f6rbindelser till fj\u00e4llv\u00e4rlden i Abisko. Turistn\u00e4ringen i J\u00e4mtland var ocks\u00e5 utvecklad. N\u00e4r V\u00e4sterbottens turism drog ig\u00e5ng p\u00e5 allvar var det inte l\u00e4ngre aktuellt att satsa p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gar. Bilen betraktades dessutom som \u201dfolkligare\u201d \u00e4n j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/p>\n

Bl\u00e5 v\u00e4gen laddades med stora f\u00f6rv\u00e4ntningar. I riksmedia m\u00e5lades en bild upp av en omfattande turisttrafik. Enligt en uppskattning i Expressen <\/em>(26\/7 1963) skulle hundratusentals turister \u00e5ka l\u00e4ngs Bl\u00e5 v\u00e4gen under det f\u00f6rsta \u00e5ret och sedan v\u00e4ntades trafiken \u00f6ka. Dagens Nyheter <\/em>(7\/12 1963) p\u00e5pekade att Hemavans fj\u00e4llhotell kunde byggas ut i samband med Bl\u00e5 v\u00e4gens expansion. Turismen till skidanl\u00e4ggningarna i V\u00e4sterbottensfj\u00e4llen \u00e4r en viktig inkomstk\u00e4lla. Det g\u00e5r att spekulera i vilken betydelse turistekonomin f\u00e5tt f\u00f6r utvecklingen av skidn\u00e4ringen i stort. Fr\u00e5n T\u00e4rna kommer flera av Sveriges mest k\u00e4nda skid\u00e5kare, bland andra Anja P\u00e4rsson, Ingmar Stenmark och Stig Strand.<\/p>\n

Marknadsf\u00f6ringen av Bl\u00e5 v\u00e4gen spelade p\u00e5 stereotyper eller fantasier om norra Sverige. Det talades om en omvandling av landskapet, ett slags \u00e5teranv\u00e4ndning av det gamla jordbrukssamh\u00e4llet som skulle bli till pittoreska vyer f\u00f6r moderna turister. Enligt G\u00f6teborgs-Tidningen<\/em> (21\/6 1964) gav en resa l\u00e4ngs Bl\u00e5 v\u00e4gen \u201dhela skalan av det svenska landskapets olika nyanser\u201d, dvs. en modern universitetsstad i Ume\u00e5, b\u00f6rdig jordbruksbygd i kustlandet, gles bebyggelse i inlandet, \u201dmilsvida skogar\u201d och en \u201dfascinerande fj\u00e4llv\u00e4rld d\u00e4r sn\u00f6n ligger kvar \u00e5ret runt\u201d. Samtidigt skulle turisterna f\u00e5 ta del av det moderna samh\u00e4llets alla bekv\u00e4mligheter.<\/p>\n

\"\"
Korpberget, Raven mountain, in Lycksele, with the E12 Blue Highway crossing the Ume river. Photo by Mikael Lindmark, WikiCommons<\/figcaption><\/figure>\n

I m\u00e5nga nutida sammanhang beskrivs Bl\u00e5 v\u00e4gen fr\u00e4mst som en turistv\u00e4g utan att kopplingarna g\u00f6rs till det industriella arvet. De politiska betydelser som satte ig\u00e5ng v\u00e4gbygget tr\u00e4der ocks\u00e5 i bakgrunden. Den ber\u00e4ttelsen ska ses i ljuset av de historiska narrativ som nu etableras om norra Sverige d\u00e4r turismen snarare \u00e4n den industriella produktionen och utvinningen samt f\u00f6r\u00e4dlingen av r\u00e5varor st\u00e5r i fokus. Bl\u00e5 v\u00e4gens historia ger en inblick i hur politiska ambitioner, den industriella utvecklingen och efterkrigstidens turistn\u00e4ring h\u00e4ngde ihop. Det skapades nya former av samverkan men det fanns ocks\u00e5 slitningar mellan olika intressen.<\/p>\n

*<\/p>\n

Texten bygger p\u00e5 en artikel som publicerats i Journal of Transport History<\/em>, \u201dPolitics, Industry and Tourism: The Conceptual Construction of the Blue Highway\u201d (https:\/\/doi.org\/10.1177\/0022526620979506<\/a>). Forskningen har finansierats av Brandf\u00f6rs\u00e4kringsverkets stiftelse f\u00f6r bebyggelsehistorisk forskning.<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Division researcher Fredrik Bertilsson is published in the scientific journal the Journal of Transport History. In the article Politics, industry, and tourism: The conceptual construction of the blue highway\u00a0Fredrik focus on Swedish governmental reports and national press between the 1950s and the 1970s to examine how the Blue Highway was conceptualized. The Highway runs from […]<\/p>\n","protected":false},"author":1111,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":"","jetpack_post_was_ever_published":false},"categories":[57,4],"tags":[108,77,107],"class_list":["post-626","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-history-class","category-research","tag-industry","tag-infrastructure","tag-nordic-regions"],"jetpack_likes_enabled":true,"jetpack-related-posts":[],"jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_featured_media_url":"","post_mailing_queue_ids":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/626","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1111"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=626"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/626\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":636,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/626\/revisions\/636"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=626"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=626"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/hist\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=626"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}