In English further down
Min röda tråds slut…
Nu har jag efter mycket grubblande äntligen fattat mitt beslut. Efter 36 år på KTH ska jag aldrig mer gå uppför Osquars Backe för ännu en dag inom verksamhetsstödet. Beslutet blev lite lättare i och med att verksamhetsstödet skulle omorganiseras. Jag har haft förtroendet att tillsammans med mina medarbetare bygga verksamhetsstödet inom ITM-skolan. Vi har varit många som sett till att det finns en röd tråd i det vi gör genom åren. Skolchefer har kommit och gått, men den röda tråden har alltid funnits där; viljan från verksamhetsstödet att stötta nya skolchefer, prefekter, GA, studenter etc. Det är just det som har varit och är vår uppgift: att se till att den röda tråden inte bryts.
KTH har förändrats genom åren, som sig bör, men kanske framförallt inom verksamhetsstödet. När jag började 1988 på Institutionen för industriell ekonomi och organisation attesterades fakturorna på institutionen, men redovisningen sköttes centralt. Tentaresultaten skickades ner för att registreras centralt, ett fåtal gemensamma datorer fanns, men ingen e-mail. När faxen introducerades log vi i mjugg och tänkte ”vilken nymodighet, det kommer inte att funka” (och där hade vi ju mer eller mindre rätt), men inte kunde vi ana den digitala utveckling som sattes igång.
Då fanns egentligen bara det nära stödet inom institutionen, att ge stöd till institutionens lärare kopplat till undervisningen samt ledningsstöd. När jag nu tänker tillbaka slår det mig att det är dit vi är på väg igen, i och med den senaste omdaningen av verksamhetsstödet.
Jag kommer så väl ihåg att vi lite sarkastiskt pratade om ”Kloka Huset”, redan då fanns ”vi och dom”. Detta har inte förändrats genom åren, trots olika typer av omorganiseringar. Här behövs nog en rejäl satsning för att få till en kulturförändring, men det är ett hårt arbete som inte kommer gratis.
Vi pratar ibland om den lite hårda ton som finns mellan kärn- och stödverksamheten. Och visst har det hänt att tonen varit skarp, men jag har aldrig känt mig förminskad eller mötts av disrespekt. Kan det vara så att tonen överlag i samhället har hårdnat och KTH är en del av detta? Vi måste påminna oss om att vara varsamma med hur vi bemöter varandra.
Den 1 oktober lämnar jag över mitt arbete som kanslichef till Jenni Hollbrink som blir tillförordnad kanslichef. Jag kommer att hålla mig backstage och se till att vi får en planerad överlämning fram till i vår, då jag tar ut min pension. Vi människor kommer och går, det får gunga till lite på ytan men inte mer än så och det kommer det heller inte att göra, det finns en stabil grund inom skolkansliet och fantastiska medarbetare som kommer att se till att allt fungerar och att den röda tråden bibehålls.
För mig återstår att försöka klura ut vad jag ska engagera mig i som pensionär, ni som känner mig vet att jag har mycket energi och fantasi, jag kommer att behöva ha något nytt att fokusera på. Jag anar att min man är lite nervös för alla upptåg jag nu hinner med att planera.
Tack alla medarbetare och tack KTH för alla fina, lärorika, spännande år jag fått uppleva inom mitt yrkesliv!
/Christina Carlsson, Kanslichef ITM-skolan
Reaching the end of my thread
After much reflection, I have finally made my decision. After 36 years at KTH, I will no longer be walking up Osquar’s Backe to spend another day within the university administration. My decision was made somewhat easier by the planned reorganization of operational support. I have had the privilege of building ITM’s administrative support within the school alongside my colleagues. Many of us have worked to maintain a consistent thread in what we do over the years. Heads of School have come and gone, but the common thread has always remained: the university administration’s commitment to supporting new school heads, department heads, faculty, students, and others. That has always been our mission — to ensure that this common thread is never broken.
KTH has evolved over the years, as it should, but perhaps nowhere more so than within the university administration. When I started in 1988 at the Department of Industrial Engineering and Management, invoices were certified at the department level, but accounting was handled centrally. Exam results were sent down for central registration, and there were only a few shared computers — no email. When the fax machine was introduced, we smiled and thought, “What a novelty; it won’t last” (and we were more or less right). We could not have imagined the digital transformation that would soon follow.
Back then, administrative support was provided closely within each department, assisting faculty with teaching and management needs. Reflecting on it now, I realize this is where we are heading again with the latest changes to the university administration.
I remember that we spoke somewhat sarcastically about the “Wise House,” even back then, it was always “us and them.” This dynamic has not changed over the years, despite various reorganizations. It will likely take a major effort to bring about true cultural change, but that is hard work that does not come easily.
We sometimes talk about the somewhat strained relationship between the core and support organizations. And yes, there have been times when the tone has been harsh, but I have never felt belittled or disrespected. Perhaps the general tone in society has become harsher, and KTH is simply reflecting that change. It is important to remind ourselves to be mindful of how we treat one another.
Thank you all coworkers, and thank you KTH for all the great, educational, exciting years I have experienced in my professional life!
/Christina Carlsson, Head of ITM School’s Office