VR-festivalen är tillbaka

För andra året i rad arrangerar KTH-doktoranden Elena Malakhatka en virtual reality-festival på KTH:s campusområde i Stockholm.

Syftet med festivalen är precis som förra och första året: alla deltagare får möjligheten att tillsammans utforska olika användningsområden för virtual reality / virtuell verklighet och hur denna teknik kan brukas för att ta både konsten och vetenskapen till nya nivåer.

Årets tema är ”den virtuella staden”. Tanken är att de som medverkar med vr-teknikens hjälp ska hitta idéer och lösningar på några av de allra mest akuta problemen i dagens samhälle när det kommer till transportsektorn, industrin, samhällsplaneringen och hälsan.

Några av de mer intressanta punkterna i agendan är VR Sci Films (18:e och 19:e maj, 10:00 – 18:00) och VR Talks (18:e maj, 18:00 – 21:00).

Under filmdelen kommer besökarna kunna ta del av produktioner från Discovery VR, The New York Times, The Guardian, NASA, National Geographic, IBM, Phillips och andra pionjärer som producerar 360-/vr-filmer.

Under seminariedelen kommer talare som Gabo Arora (United Nation VR), David Romero (HTC Vive), Yedan Qian (MIT Media Lab / BMW) och Francesca Panetta (The Guardian) att berätta om sina arbeten med vr.

VR Sci Fest 2018 äger rum mellan den 17:e och 20 maj i KTH:s bibliotek (Osquars backe 31) samt på SUP46, Start-Up People of Sweden (Regeringsgatan 65).

Nedan finner du en kort introduktion till VR Sci Fest 2018. Glutta! Och missa inte heller Sveriges Radios inslag från en av Elenas tidigare vr-arrangemang.

Det ska vi ha 5G till

Året var 2008 när komikern Björn Gustafsson visade hur mycket bättre 4G är än 3G i SVT:s program Morgonsoffan. Då jag vid tidpunkten arbetade som reporter på förlaget IDG, med it och affärer som inriktning, minns jag det svavelosande inslaget mycket väl. Särskilt som det blev ett stående skämt på redaktionen under en tid.

Nu, ett decennium senare, har det under några år pratats lika mycket om 5G. Dock utan att några komiker får frispel.

Men… Trots mycket snack om nästa generations mobilnät har jag ännu inte läst en tydlig förklaring vad vi ska ha det till. Visst, jag kan gissa, men är det inte rätt så bra flås i 4G-nätet vi redan har?

Jag kontaktar således Jens Zander, professor i radiokommunikation på KTH, och expert på just 5G. Jag undrar om det går att författa en tydlig och detaljerad lista över användningsområden för 5G?!

Svaret, som inte låter vänta på sig, är både långt, tydligt och utförligt.

”Hej Peter,

Per definition så kan man inte göra en detaljerad lista. Mobilsystemen 3G, 4G och 5G har ju konstruerats för att vara så flexibla som möjligt. Man bygger ut en 5G-infrastruktur som tar 5 år (plus) att bygga ut och som skall leva i 15-20 år. Vi har ingen aning vilka specifika användningsområden som kan vara aktuella under denna tid.

På 3G-tiden pratades det mycket om the ”the killer application” – tillämpningen som skulle betala för hela utbyggnaden. Då (i början av 2000-talet) trodde man på ”mobil TV”. Svaret blev i stället mobilt internet (med prestanda som liknar fast internet) och som kan användas till vad som helst.

Därför är man försiktig och anger breda, mer generiska användningsområden som man designar 5G för. Här är tre av dessa:

KTH-professorn Jens Zander.

1. Ytterligare kapacitet och eventuell snabbare mobilt bredband (MBB+). Detta möjliggörs främst av att man får tillgång till ett nytt frekvensband (3,5 Ghz). Det är detta som kommer att driva utvecklingen på kort sikt då man har kapacitetsbrist i de stora städerna, främst i Asien. Det kommer i Sverige också, men här har operatörerna gott om frekvenser och man har ingen egentlig kapacitetsbrist. Dock kommer man att göra ett nummer av att man på vissa ställen kan få mycket högre datahastigheter – flera hundra Mbit/s – teoretiskt upp till 1 Gbit/s. Detta ensamt kommer nog att garantera 5G:s genomslag och att det finns mobiler med 5G på marknaden kanske redan nästa år.

En annan viktig funktion är att 5G byggs enligt moderna nätprinciper med mjukvarudefinierade nät (SDN) och virtuella nät & funktioner (NFV). Detta är nog inget som användaren märker, men det sänker kostnaderna för operatörerna som kan få ut fler MB/krona till kunden.

2. Internet of things/Sakernas internet: kommunikationen med stora mängder uppkopplade ”prylar”. Här pågår det en kamp om vem som skall stå för uppkopplingen. Skall prylarna prata direkt med 5G-nätet, eller skall de prata med olika lokalnät (exempelvis WiFi, Bluetooth, 6Lowpan, Zigbee, etc). Marknaden för dessa tillämpningar växer men för operatörerna utgör denna marknad bara cirka tre procent av deras omsättning. Skall man vara ärlig, så löser dock 4G-tekniken de allra flesta av dessa problem med sin åseffekt-moder (till exempel ”Narrowband” NB LTE).

3. Styrning och reglering av prylar, bland dem fjärrstyrda bilar. Detta område är det mest futuristiska och här är standardiseringen inte klar. Det beror mest på att man är osäker om det faktiskt är teoretisk möjligen att till exempel fjärrstyra en bil via mobilnätet. Om det skulle gå, skulle vi ha råd med ett sådant mobilnät? Här får vi svaren om några år. Min gissning är att det är teoretiskt möjligt, men att vi inte kan få ekonomi i detta. Bilarna får styra sig själva och så förser vi dem med exempelvis trafik- och ruttinformation via ett långsammare mobilnät.

/Jens”

Så blir bilden av vad vi ska ha 5G-nätet till om än inte hundraprocentigt konkret så i alla fall mycket tydligt. Gott så.

Förresten… Telia har som ambition att bygga en av sina första 5G-noder på KTH:s centrala campus vid Valhallavägen i Stockholm. Kul!

Omvandlar luftstrider till diskussionsunderlag

För en vecka sedan besökte jag FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) och Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC) i Kista norr om Stockholm och pratade en hel del med Henrik Artman, professor i människa-datorinteraktion vid KTH. Han och några andra forskare samt KTH-studenter visualisera delar av luftstrider och förvandlar dem till diskussionsunderlag. Syftet med detta arbete är att förbättra det gemensamma beslutsfattandet samt val av taktik i hotfulla situationer.

Läs hela reportaget här!

Rena vatten med mossa

Vattenkrokmossa.

Våren är här på allvar, och med den gör vattnet i vår natur sig påmint igen. Vi kommer snart att både bada och fiska i det.

Det här får mig att tänka på den forskning med KTH-anknytning som uppmärksammats i media på senare tid. Så väl Upsala nya tidning, Sveriges television, Ny teknik och Aftonbladet har under de senaste dagarna lyft det arbete som bland andra den tidigare KTH-forskaren Arifin Sandhi gjort. Det som går ut på att använda mossa för att rena vatten från arsenik.

Mossan det handlar om återfinns i vatten och växer bland annat i norra Sverige. Växten heter vattenkrokmossa (det latinska namnet är Warnstorfia fluitans) och har visat sig ha förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten.

Arifin Sandhi, forskare vid KTH.

Ja, så snabbt att en timme kan räcka för att vattnet ska gå från förorenat till att vara fullt drickbart.

När jag kontaktar Arifin Sandhi så menar han att mossan mycket väl skulle kunna fungera för att rena vatten också från andra föroreningar, men hittills har forskarna bara testat just arsenik.

Upptäckten av vattenkrokmossans renande egenskaper gjorde forskarna bland gruvavfall utanför Skellefteå. Dit begav de sig på grund att arsenikens nära koppling till järnmalm och att gruvområden ofta är förorenade av just arsenik.

– Vår plan var att testa en hållbar och miljövänligt marksaneringsteknik (fytoremediering) för att avlägsna arseniken från gruvvattnet. Förutom att tekniken som sådan är miljövänlig så är den också billig i jämförelse med mekaniska och kemiska alternativt, säger Arifin Sandhi.

Han berättar vidare att det stora flertalet växter klarar av att ta upp tungmetaller. Bland dem är det dock bara ett fåtal som klarar stora mängder metalliska ämnen, som arsenik. I världen, fram till idag, har forskare upptäckt tolv plantor som klarar av just arsenik.

– Detta gör vattenkrokmossa till nummer tretton på den listan. De tolv första plantorna är dock landbaserade, vilket gör vattenkrokmossan till nummer ett på en ny lista då den återfinns i vatten. Vidare så är vattenkrokmossan den enda svenska växten som har de här filtrerande egenskaperna när det kommer till arsenik, säger Arifin Sandhi.

Här hittar du för övrigt Arifins doktorsavhandling.

Just vattenrening är något KTH traditionellt sett är och varit bra på. Här är en lista över några av de forskare som jobbar med detta på KTH, med tillhörande artiklar i ämnet:

När teknik och kultur ingår äktenskap

Imogen Heap och hennes Mi.Mu-handskar. Foto: Fiona Garden.

Allt oftare ramlar jag över det faktum att teknik och kultur gifter sig, och då med KTH som vigselförrättare.

Som musik- och teknikfestivalen Music Tech Fest Stockholm (MTF) som äger rum på vårt centrala campus på Östermalm den tredje till den nionde september i år. Det har precis blivit klart att Imogen Heap kommer att uppträda och leda experiment om blockkedjor när hon till hösten besöker MTF och KTH. Experiment och laborerande görs med ekosystemet Mycelia och Creative Passport, en digital identifieringsteknik som Imogen Heap är involverad

Metaphone i full aktion. Foto: Gail Johnsson Tabtim.

i utvecklandet av och hoppas kommer att bli standard för musiker.

Producenten och musikskaparen kommer också att demonstrera Mi.Mu-handskarna, en kroppsnära teknik för musikskapande som hon uppfunnit.

Ett annat exempel är Das Vegas. Vygandas Simbelis är hans riktiga namn och han är forskarstuderande vid KTH. Under sitt doktorerande har Vygandas bland annat uppfunnit en maskin som kan måla av människors känslor (vid namn Metaphone), och nu är det dags att disputera. Detta görs genom en utställning i KTH:s reaktorhall R1 under namnet Interpretative Digitality.

Räkna med en smältdegel av teknik, kultur och känslor som toppas av en auktion där performance-artisten Daina Pupkeviciute är auktionsförrättare. Jag gissar att du inte tidigare upplevt någonting liknande.

Just det: Utställningen öppnar den 12:e april klockan 19:00, och då går också en av auktionerna av stapeln. Den 14:e april är utställningen öppen mellan 14:00 och 18:00, och då sker också en auktion precis när utställningen öppnat. Den 15:e april är utställningen öppen mellan 14:00 och 18:00.

Vygandas låter hälsa att en visningen eventuellt också kan arrangeras vid andra tidpunkter om man kontaktar honom och tid finnes!