Bra inspel om hetaste tekniken just nu

Som bekant så har artificiell intelligens (AI) kommit in i värmen permanent efter ett antal år ute i kylan. Detta påstående kan styrkas på väldigt många sätt, och här är några av de viktigaste exemplen med KTH-koppling:

Sedan har KTH redan en rad forskningsprojekt som rullar där AI används för allt från sjukdomsdiagnoser via självkörande bilar till att prata med delfiner.

Med detta i backspegeln kan det förstås vara bra att veta vad AI egentligen är. Mer i detalj.

För det ändamålet har webbplatsen www.forskning.se, en samarbete mellan Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova med flera, tagit fram en film om just AI. En film där KTH-forskarna Anna Pernestål Brenden och Maja Fjaestad bidragit med kunskap.

Förutom att besvara en hel mängd frågor i ämnet skapas också några nya spörsmål. Det är dessa som kommer att debatteras de nästkommande fem till tio åren.

Några exempel är det här med säkerhet, moral och etik. Hur välutbildad måste en självkörande bil med AI egentligen vara för att få köra själv i trafiken? Vad händer om man drar en parallell till skillnaden mellan en nybakad körkortsinnehavare och en erfaren bilförare med 40 000 mil i ryggen? Var befinner sig den självkörande bilen då, rent ”kunskapsmässigt”?

Hur ska AI fatta beslut vid akuta situationer där risken är överhängande att en människa blir skadad eller till och med dödad? Ska bilen köra på en gångtrafikant eller köra i diket med risken för att passageraren i bilen skadas eller avlider?

Vem är eller vilka är ansvariga? Tillverkare, passagerare, gångtrafikanter? Vem betalar? Försäkringsbolaget? Trafikverket?

Slutligen lär en hel del människor med bilen som hobby ställa sig själva och omvärlden frågan: Kommer jag att få lov att köra bil själv i framtiden?

Vi går en spännande framtiden eller mötes. Eller åker kanske. Resan börjar här.

PS. Läs gärna Nicklas Berild Lundblads understreckare i SvD där KTH-alumnen Max Tegmarks bok Liv 3.0 och andra vettiga idéer och tankar om AI diskuteras. Nicklas är för övrigt adjungerad professor i innovation på KTH (och samhällspolitisk chef för Europa på Google). DS.

 

Extern ljuskälla får datorspelaren att känna sig bättre

Då och då ramlar en över spännande disputationer och examensarbeten på KTH. Som får en att vilja studera på universitet igen. Ett exempel på det senare är ”Improving first-person shooter player performance with external lighting”, ett arbete som den ansvarige studenten Erik Dahlström idag presenteras i KTH:s visualiseringsstudio.

Innan vi går vidare kan jag kort berätta att ”First-person shooter” eller förstapersonsskjutare / förstapersonsskjutspel (FPS) på svenska, är en datorspelsgenre där bildskärmen motsvarar spelfigurens synfält. Skjutvapen spelar en stor roll i dessa lir, och exempel på spel är Counter-Strike och PlayerUnknown’s Battlegrounds.

Nå. Vad är det Erik har gjort? Jo, han har utforskat om och i vilken utsträckning det fungerar att använda externt ljus som informationsbärare till tävlingsinriktade gamers inom First Person Shooter-genren. De här ljuseffekterna har utvecklats genom att titta på teorier kring hur ljud används i audiovisuella medier som film och spel och istället spegla detta i ljus. Exempelvis använder spelare i Counter-Strike ljudet från fienders fotsteg för att upptäcka deras position.

– Det fanns två hypoteser. Den första var att ljus skulle få användarna att uppleva en ökad prestationsförmåga med hjälp av ljuset. Den andra var att användarna objektivt skulle spela bättre med hjälp av ljuset. Den första hypotesen accepterades och den andra förkastades. Det fanns alltså varken belägg för att de spelade bättre eller sämre, utan ytterligare studier krävs.

Enligt Erik finns det flera potentiella anledningar till att belägg för än det ena eller det andra ej kunde erhållas. För litet antal studerade personer, för lite tid speltid med externa ljuskällor och för stora variationer i spelarnas skicklighet och ljuskällorna positioner är några.

Erik fokus har varit den tävlingsinriktade gamingvärlden, men det hindrar honom inte att fundera över ljus som informationsbärare bortanför spelens universum.

– Jag har inte analyserat utanför valt område i rapporten, men beroende på hur långt man drar det är så anser jag att exempelvis blinkers på bilar är en applicering av ljusets funktionalitet i verkligheten. Här är det ju till exempel intressant att notera att det finns snygga liknelser mellan att bromsljus är rött (”farligt”, se 2.3 i min rapport) och blinkers generellt sett är gula (se 2.3 igen). Blinkers visar ju även riktning (höger/vänster), vilket är en ”enklare” version av mina olika riktningar (se sidan 43-46 i rapporten).

Finns det en nytta med ditt arbete utanför gamervärlden?

– Jag tänker att min fullständiga rapport kan vara intressant för de som bryr sig om specifika delar i rapporten, exempelvis vilka effekter som användarna gillade mest.

Att koppla ihop spel med externa ljuskällor är en förhållandevis ny trend där till exempel Philips Hue Go för immersion/upplevelse är en applikation.

Är du morgondagens Alan Turing?

Den som bara är lite nyfiken av sig har nog någon gång ramlat över namnet Cicada 3301. En organisation (eller vilka nu som står bakom namnet) som organiserat sex (kända) pussel på internet och i verkligheten.

Varje gång har det handlat om ett gäng gåtor som ska lösas, där den första exempelvis varit ganska enkelt (att kunna tyda Caesarchiffer) och de efterföljande sedan blivit allt svårare.

Nu hittar KTH och Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst (MUST) på en liknande tävling på KTH:s centrala campus vid Valhallavägen. Fast i en lättviktsversion i jämförelse med Cicada 3301:s tävlingar (eller…).

Förstår du vad ”NDQ GX OBVD GHW KBU?” betyder är det en bra start. Styr sedan kosan hit.

PS. Tävlingen pågår till 13 november klockan 23:59:59. DS.

KTH:s alla labb

Fotografen Marc Feminia plåtar kungaparet som besökte campus på tisdagen. På fotografiet (från vänster) syns även KTH:s rektor Sigbritt Karlsson, samt forskarna Göran Cars och Karolina Keyzer. Foto: Peter Ardell.

I och med att KTH:s centrala campusområde denna vecka fyller hundra jämt så arrangerar vi ett gäng så kallade labbrundor. Det vill säga rundvandringar i några av alla laboratorier som finns på KTH:s campus vid Valhallavägen i Stockholm.

… å eftersom KTH är Skandinaviens största tekniska universitet så finns det ett par stycken. Här är några:

  • Nuclear Power Safety.
  • Högspänningslabbet.
  • Sollabbet.
  • BIM-labbet.
  • Visualiseringslabbet / VIC.
  • Elkraftlabbet.
  • PDC Center / Parallelldatorcentrum.
  • Smart Mobility Lab.
  • Odqvistlaboratoriet.
  • Robotlabbet.
  • XPRES Lab.

… och så vidare. Detta är som skrivet förstås bara ett litet axplock.

Vad är det då för typ av labb som listas ovan? Här följer en kortare beskrivning:

Nuclear Power Safety

– Avdelningen för kärnkraftssäkerhet på KTH forskar om termohydraulik och olycksförlopp i kärnreaktorer. I labbet jobbar forskarna med att lösa de säkerhetsfrågor som är viktiga i kärnkraftverk, exempelvis problem som ångexplosion och koriumkylning, som är av största vikt för säkerheten i alla kärnreaktorer.

Högspänningslabbet

– I högspänningslabbet bedriver man forskning med fokus på högspänning, isolationsmaterial och komponenter i elkraftssystem. I labbet finns utrustning för blixturladdningar, trådlös kraftöverföring och elektrostatiska experiment.

Sollabbet

Sollabbet är en del av kraft- och värmetekniks stora experimenthall. Labbet har flera tillämpningsområden: CSP (concentrated solar power, koncentrerad solkraft), solvärme (varmt vatten eller ånga), koncentrerad PV, solreaktorer (produktion av väte) samt kombinerad solkraft och värme. Kraft-och värmetekniks infrastruktur består även av stora vindtunnlar för gasturbiner och ångturbiner samt bioförgasning, stirlingmotor, mikroturbin samt vattenrening genom membrandestillering.

BIM-labbet

– Här är labbet som gör det möjligt att visualisera i storformat och visa ritningar, bilder och videor ur flera olika perspektiv samtidigt. Labbet liknar en 3D-biograf med tre stora projektordukar som kan täcka in större delen av synfältet.

Visualiseringslabbet / VIC

– Visualiseringsstudion (som labbet också kallas) har många olika typer av teknik för att hantera och interagera med stora mängder data och information, bland andra haptik, ögonspårning, multitouch och diverse stereoskopiska system. Det är en forskningsmiljö med högmodern teknik för visualisering och interaktion.

Elkraftlabbet

– Inom labbet bedrivs forskning och utbildning inom ämnet elkraftteknik. Det innebär allt från prototyputveckling till test av kraftelektronik, elmaskiner och drivsystem.

PDC Center / Parallelldatorcentrum

– Här återfinns nordens mest kraftfulla superdator. När man besöker PDC brukar Erwin eller Gert berätta om hur stordatorn är uppbyggd och hur den används i forskningen.

Smart Mobility Lab

– I detta labb arbetar forskarna med utveckling och tester av lösningar för intelligenta transportsystem med hjälp av simulering och modeller. Det handlar både om självkörande fordon och lastbilar som ingår i så kallad kolonnkörning.

Odqvistlaboratoriet

– Här finns det riktigt fräcka faciliteter. som ekofritt rum, ett efterklangsrum, ett stöt-, vibrations- och materialtestrum och ett halv-ekofritt rum. Har man varit här minns man det för evigt. Odqvistlabbet samlar laboratorieresurser för avdelningarna för Farkost och flyg, hållfasthetslära och mekanik.

Robotlabbet

– Här finns det… robotar. Mycket av forskningen går ut på att arbeta med robotar som manipulerar och greppar objekt (robothänder), robotsyn, Artificiell intelligens, samarbete robotar emellan och liknande. Samt hur robotar ska fungera i miljöer gjorda för människan.

XPRES Lab

– Ett gemensamt initiativ mellan KTH, Mälardalens högskola (MDH) och Swerea som håller på med produktionsforskning. Med hjälp av labbets visualiseringsbord kan man, om man sitter rätt placerad, se en 3D-bild som är vändbar i alla vinklar (ett hologram). Detta gör att man till exempel kan se hur en produkt kommer att se ut, utan att först behöva tillverka en modell.

För övrigt passade TV4 på att titta in i Smart Mobility Lab imorse. Spana in besöket här!

KTH-professorns syn på TV-skatten

TV-huset på Gärdet i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard.

Så har Sture Nordh, ordförande för den parlamentariska public service-kommittén, lämnat över delbetänkandet om nytt finansieringssystem för radio och tv till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Så väl DN som SvD uppmärksammar förstås detta, även om det ypperliga radioprogrammet Medierna i P1 redan tidigare redogjort för de stora draget i den föreslagna tv-skatten.

KTH-professorn Gunnar Karlsson har tidigare varit högst involverad i licensdebatten. Bland annat här och här kan du läsa mer.

Men… Även det nya förslaget som nu ligger på bordet har Gunnar Karlsson (och Per Ödling) en del synpunkter om.  De två tycker att Spotify kan stå modell för hur pengarna ska tas in, och att föreslagen tv-skatt inte är någon höjdare.