månadsarkiv: november 2016

Sugklocka 2.0

genit

Det nya handtaget från Genit innehåller sensorer och mätutrustning och trådlöst uppkopplat.

Fortfarande förknippar väldigt många människor KTH med forskning runt till exempel bilar och IT. Vilket förstås är helt korrekt.

Vi pysslar dock med otroligt mycket annat också. Det vet jag, som dagligen kommer i kontakt med vår forskning.

Ett av de områden där KTH är mycket framgångsrikt är medicinteknik.

Här återfinns den nya innovationen Genit, ett smart handtag till den traditionella sugklockan som KTH-forskaren och -ingenjören Khurram Yousaf varit med och utvecklat.

Vad den används till?

Well. Alla som någonsin varit med vid en förlossning där sugklockan plockats fram (jag har när min första dotter anlände) vet att stämningen blir spänd. Eftersom det varje år genomförs i runda slängar 12 – 13 000 förlossningar (nio procent av alla födslar per år) med sugklocka i Sverige så är jag inte ensam om denna upplevelse.

Det finurliga med Genit – som hade fått mig att slappna av (för att inte tala om min fru) – är att företagets handtag är utrustad med sensorer och teknik som bland annat gör att barnmorskan vet hur hårt han eller hon drar, hur många dragförsök som gjorts och vilken vinkel som använts.

Alltså blir användningen av sugklockan mycket mer exakt när det nu finns information om hur den brukas. Detta är mycket bra, för då kan de 200 fall per år när spädbarnet far illa på grund av användningen av sugklocka förhoppningsvis bli färre. Ja, ”bara” resultera i ett blåmärke på skallen.

Sugklockan har för övrigt i princip sett likadan ut sedan 1960-talet så är det hög tid att utvecklingen går framåt även här.

Bakom innovationen står förutom KTH-forskaren Khurram Yousaf även Peter Arfert, verktygsmakare på Skolan för Teknik och Hälsa vid KTH, Gunilla Ajne som är överläkare vid förlossningsavdelningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge samt Magnus Westgren, professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska Institutet.

PS. På tal om medicinteknik och bäbisar har du väl sett företaget Neosense innovation? Bolaget springer ur KTH-forskning och jobbar med att rädda för tidigt födda barn! DS.

VW storsatsar på elbilar

VW:s nya konceptelbil I.D som de offentliggjorde på bilsalongen i Paris för en dryg månad sedan.

VW:s nya konceptelbil I.D som de offentliggjorde på bilsalongen i Paris för en dryg månad sedan.

Så, i tider som dessa, kom beskedet att Volkswagen storsatsar på elbilar. Det är väl en ytterst vettig satsning med tanke på vilket håll Kina drar åt, med alla eldrivna fordon de har. Och kommer att ha.

Den kinesiska marknaden är ju därtill viktig för VW. Här har man funnits ett tag, och man vill gärna ta fler marknadsandelar.

Sedan ska det väl med en gång sägas att just elbilar är ett ypperligt fortskaffningsmedel på de flesta sätt, inte bara ur ett miljöperspektiv. Tesla har bevisat att det går att göra ordentligt underhållande bilar, trots att de varken låter eller luktar (det finns de av oss som gillar vad näsan och öronen har att berätta när det kommer till bilar… ;-).

Vi ska inte heller glömma ”gokarten” Renault Twizy!

På tal om elbilar så har KTH en hel del kompetenta forskare på området. Förstås.

En av dem är Jens Hagman på enheten för Integrerad produktutveckling vid KTH. Han har bland annat som granskat vilka barriärer som står i vägen för att elbilar ska nå en massmarknad.

Så här säger Jens Hagman om VW:s satsning på elbilar:

”Det är intressant att VW gör denna ”kovändning”, och det har spekulerats att detta kan vara ett sätt att återhämta förlorad mark från dieselskandalen och därmed förbättra företagets miljöimage.

Dessa mer cyniska analyser missar dock den uppenbara förändringen i bilindustrin generellt; allt hårdare miljökrav, ökat intresse från konsumenter för eldrift och förbättrad räckviddsprestanda gör eldrivna bilar till ett attraktivt affärscase. Detta är tydligt då VW är långt ifrån ensamma om att storsatsa på elbilar, Mercedes-Benz, GM och Nissan/Renault är några exempel på biltillverkare som gör samma sak.

Att utveckla nya produkter tar tid och biltillverkarna måste därför fundera kring hur marknaden ser ut om några år. Mer och mer pekar på att andelen elbilar kommer att öka snabbt. Vill man försvara befintliga marknadsandelar eller öka marknadsandelar bör man inkludera elbilar i sin portfölj.

Det är värt att tillägga att andelen elbilar fortfarande är försvinnande litet (cirka en procent av nybilsförsäljningen i Europa) och att låga oljepriser gör att konventionella bilar fortfarande är attraktiva. Dagens oklara politiska läge globalt är ett hot mot utvecklingen även om jag är övertygad om att tekniska framsteg kommer att göra eldrift allt mer attraktivt framöver. Detta även om tillväxten garanterat hade varit snabbare med politiska styrmedel för att
minska utsläppen.”

Digitaliseringsdilemmat

drakar-och-demoner

Lika krånglig som rubriken är, lika komplex är nog vår framtid. Ta det här med digitaliseringen, till exempel. Den genomsyrar KTH:s forskning på ett högst påtagligt sätt och det går inte en vecka utan att jag på något sätt kommer i kontakt med ämnet.

Detta gör att jag fnular då och då över samtid och framtid. Kanske inte så mycket min egen som barnens vuxna liv och vad de ska sysselsätta sig med.

Gunnar Karlsson, professor vid Skolan för elektro- och systemteknik på KTH, har också funderat en hel del på detta. Han har bland annat arrangerat seminarier i ämnet och är också engagerad på andra sätt.

Så jag skickade ett mejl:

”Hej Gunnar,

Du som är bevandrad i digitaliseringen och dess konsekvenser: Vad ska våra barn egentligen arbeta med? Ta bara det faktum att självkörande lastbilar trots allt kommer, och lastbilschaffis är ju det tredje vanligaste yrket bland män. Allmänläkare då? Redovisningspersonal? Och så vidare…”

Svaret lät inte dröja på sig:

”Hej Peter!

Den frågan är obesvarad och det därför jag engagerar mig i digitaliseringen. Yrkesförare, ekonomiredovisning och jurister är helt klart yrken som är hotade. Yrken som kräver social kompetens, kreativitet och hög skicklighet klarar sig.

Sedan är det ju så att jobben inte bara försvinner. Många omvandlas när arbetsuppgifter automatiseras och då får man lära sig nya uppgifter. Det är en gradvis förändring som kräver fortbildning. Men det kan vara roligt att utvecklas.”

***

Själv tänker jag att om det är något jag ska försöka få mina döttrar intresserade av så är det datorspel. Så här långt har jag lyckats. Vi är redan inne på andra uppsättningen plattor (först en Ipad, nu två stycken Samsung Galaxy-plattor till båda tjejerna).

Spelbranschen befinner sig nämligen fortfarande i sin linda (jämför gärna med filmindustrin) och det finns hur mycket som helst kvar att skapa.

Ta bara det här med lajv som kom när jag var liten. En förlängning av rollspelandet.

Föreställ dig sedan alla möjligheter som uppstår att blanda spel och verklighet när nästa generations AR-/VR-teknik slår igenom alldeles strax. Ett lajv, fast för 2000-talet. Alldeles oavsett om det handlar om att lira musik tillsammans, spela sandlådeliknande spel som GTA eller kanske redan omskrivna rollspel.

Ja. Att datorspelen i större utsträckning lär flytta ut i verkligheten är helt klart. Det såg vi i somras med Pokémon Go.

Gunnar Karlsson föreslår för övrigt följande läsning från OECD.

KTH ska skapa framtidens VR-teknik

Tobiis VR-glasögon som de utvecklar tillsammans med Starbreeze.

Tobiis VR-glasögon som de utvecklar tillsammans med Starbreeze.

För ett tag sedan sparkade det svenska företaget Tobii igång ett projekt tillsammans med spelstudion Starbreeze runt ett par nya VR-glasögon.

KTH är förstås inte sämre, och tillsammans med Ericsson inleder vi nu ett samarbete med Tobii för att utveckla framtidens VR-teknik.

Vad projekten går ut på? Att använda ögonspårning (det finns faktiskt en bra svensk översättning av eyetracking, ok) för att göra VR-tekniken både mera strömsnål och effektiv.

Framför allt ska detta ge en möjlighet att slippa ha en otymplig kabel kopplad till en stationär datorn när man använder VR-glasögonen. Det blir alltså enklare att knata runt i tillvaron med VR-glasögonen på snoken (spännande!).

Ansvarig forskare på KTH berättar dessutom att augmented reality (AR) också kan bli aktuellt, och att samarbetet med Ericsson erbjuder nya möjligheter att utveckla tjänster och innehåll till VR-glasögonen via 5G-nätet.

Mer om projektet på KTH:s webbplats inom kort!

Bilfri eller bilfritt

Att cykla är coolt, och det finns hur många tuffa cyklar som helst. Missnöjd med utbudet? Skruva ihop en egen tvåhjuling precis som Jonas Benne på JB Cycles i Värnamo.

Att cykla är coolt, och det finns hur många tuffa cyklar som helst. Missnöjd med utbudet? Skruva ihop en egen tvåhjuling precis som Jonas Benne på JB Cycles i Värnamo.

Även den som är mycket förtjust rent känslomässigt i sin fyrhjuling har förmodligen svårt att värja sig mot forskningsprojektet ”Ett bilfritt år” där de involverade nyligen slutredovisade sina resultat. Tänker jag. Som är förtjust i just bilar, om än på ett hobbymässigt plan.

Anledningarna är många till varför vi ska dumpa bilen. Inte bara miljömässiga. Ekonomi och hälsa är ytterligare två.

Vad sägs om följande lista, ett antal samhällsförbättringar som underlättar för ett liv utan bil, tagen från Ett bilfritt års webbplats. Den är inte komplett, så titta in på forskningsprojektets hemvist på internet för en helhetsbild!

Transportera bort grejor

Vi kör inte bara människor i bilar utan transporterar ofta en hel del saker i bilen. Idag är det lätt att beställa hem saker men det är svårare att få dem bortforslade.

Det finns många tjänster för att handla på nätet, alltifrån byggvaror till mat som levereras hem till dörren. Men det är svårare att bli av med saker när du lever bilfritt. En tjänst skulle kunna vara att samma företag som levererar dina varor också tar med det du vill bli av med. Det skulle kunna vara saker som du vill återvinna eller skänka bort.

Egen kommentar: Varje år har vi en dag i bostadsrättsföreningen där jag bor då vi samlar ihop grejer som ska kastas och sedan hyr en stor lastbil för jobbet. Detta fungerar ypperligt även om det tyvärr sällan räcker med en enda dag per 365 sådana med tanke på hur mycket pryttlar de flesta av oss samlar på sig. Att kunna frakta saker från A till B är en viktigt anledning till varför människor har/äger bil.

Vacker väg

En del i att motivera människor till att börja cykla är att lyfta de positiva aspekter som finns.

Bättre hälsa, snabb transport och frisk luft är positiva aspekter som följer med när du börjar cykla. Det ska vara lätt att hitta när du planerar din cykelfärd och därför krävs en tydlig skyltning. En del i skyltningen skulle kunna vara att införa en skylt för ”vacker väg”. Idag finns ett liknande märke för biltrafiken som visar på vägsträckor med ”turistiskt värde”. Den nya cykelskylten skulle märka ut extra fina cykelsträckor.

Egen kommentar: Den här typen av skyltar skulle väcka den egna nyfikenheten att trampa runt i Storstockholm tämligen planlöst. Därmed skulle jag, och förmodligen många med mig, upptäcka hur lätt det kan vara ta sig till platser utan att använda bilen. som ett indirekt resultat. Inte bara till jobb och hobbyaktiviteter, utan också olika former av sevärdheter.

blogg_bilfritt_koncept_6_mtext-800x566

Ny skyltning

Skyltningen i trafiken behöver bli bättre för att fler ska välja att cykla. Det krävs samma tydlighet i cykeltrafiken som i biltrafiken. Nya skyltar kommer också att behöva utformas när nya behov uppstår.

Många upplever att det är svårt att hitta rätt väg när man är ute och cyklar. Skyltningen är ofta bristfällig. Genom att utforma ett enhetligt skyltsystem blir det enklare att hitta rätt och att följa trafikregler. Om staden är tydlig med vad som gäller blir det också lättare att följa de regler som finns.

Egen kommentar: Detta behövs. Gärna med en helt egen färg så att man ser skyltarna på långt avstånd. Idag är det inte ovanligt att man cyklar rakt in i en återvändsgränd utan annan möjlighet än att vänta tillbaka och göra om. Därmed utrymmet för spontana utflykter på cykel lidande. Om man inte har mycket tid över, och det har sällan den stressade storstadsmänniskan.

Cykelartärer

Cykelartärerna fungerar som en huvudled för att cykla till, från eller igenom city. De är strategiskt placerade och har olika färger för att navigeringen ska bli enkel.

Cykelartärerna välkomnar alla typer av cyklister. Elcyklar, lådcyklar och vanliga cyklar ska känna sig trygga är de transporterar sig. Det ska också kännas säkert att cykla med barn på dessa sträckor samtidigt som det går snabbt att ta sig till sitt slutmål.

Egen kommentar: Även detta en bra idé även om jag förknippar Cykelartärer med tvåhjulingarnas svar på motorvägar för bilar. Därmed är det lite oklart om man ska våga cykla med barn här, med tanke på att tempot förmodligen kommer att vara högt till mycket högt ”på” cykelartärerna.