månadsarkiv: december 2016

Årets forskningsnyheter i korthet

Samtidigt som vi rullar in på upploppet och spurtar mot mållinjen till ett nytt år – som garanterat inte kommer likna 2016 – är det dags att kasta ett getöga på året som gått.

Här är några av de forskningsnyheter från KTH som på olika sätt utmärkt sig under 2016!

1) Under mina åtta år på KTH har ingen forskningsnyhet någonsin fått så stort genomslag över hela världen som Lars Berglund och hans forskarkollegors transparenta trä. Faktum är att journalister, nio månader senare, fortfarande hör av sig och söker högupplösta bilder och pratminus. Detta har skett konstant sedan mars 2016! Ja, nyheten om det genomskinliga träet har färdats ett antal varv runt jorden och befinner sig fortfarande i omloppsbana.

2) En innovation som fått uppmärksamhet, men som förtjänar betydligt mer, är KTH-studenten Daniel Cassels app Geoboard. Den gör att du anonymt kan kommunicera med din omgivning inom en radie av tio kilometer. Geoboard kan komma till användning i en rad olika situationer, från katastrofer via loppmarknader till musikfestivaler.

3) Fritzi Töpfer, forskare på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH, forskar om och jobbar med ett teknik som kan klara av att ställa hudcancerdiagnoser. En poäng är att diagnostekniken gör detta mycket snabbt. Ja, på bara några sekunder får du svar.

4) Datorspel tar en allt större plats i våra liv (vilket inte minst märks när det kommer till KTH:s forskning), men inte bara som rekreation och underhållning. Tekniken som sådan kan användas till annat, exempelvis förbättra vården på Nya Karolinska sjukhuset.

5) Visualisering är ett hetare ämne än någonsin. Att snabb och enkelt visa upp till exempel forskningsresultat för vidare behandling och analys. Det vet KTH-forskaren Vania Ceccato som som tillsammans med kollegor studerat brott i köpcentrum genom att samla in brottsdata från väktare i ett av Sveriges större köpcentrum. Sedan har hon visualiserat informationen i en 3D-modell av gallerian.

6) Efter att KTH-forskarna Maria Svedin och Olle Bälter stöpt om kursmaterialet i en programmeringskurs till att vara mer könsneutralt gjorde de en intressant upptäckt. Så väl fler kvinnor som män klarade utbildningen och därigenom ökade genomströmningen. Nyheten
fick sociala medier att sjuda!

7) Årets mest udda forskningsnyhet anländer tionde oktober: KTH-professorn Fredrik Laurell och hans kollegor ska forska om fiberoptik som kan användas till exempelvis medicinska behandlingar på nanonivå samt solceller. Låter inte så udda kanske. Men låt mig då berätta
att det även finns planer på att skapa en – vad Fredrik Laurell kallar för – ”levande laser”…

8) Att använda augmented reality, samma teknik som ingår i 2016 års internationella spelsuccé Pokémon Go, i utbildningssyfte är inte bara en genial idé. Nyheten om detta sätt att lära ut svenska till bland andra nyanlända resulterar också i uppmärksamhet i alla tänkbara
medier!

9) Olika typer av sensorer har på allvar gjort intåg i vårt samhälle. Återfinns de inte i mobilen eller bussen så sitter de i hissen du använder. Nu har turen kommit till våra broar som utrustas med teknik som gör att det i bästa fall går att förlänga deras livslängd med decennier. En stor besparing för skattebetalarna med andra ord. Trafikverket spenderar trots allt cirka 1,3 miljarder kronor per år på drift och underhåll av våra broar…

10) Ingen hållbarhet uppstår om tillvägagångssättet och/eller tekniken inte samtidigt är kostnadseffektiv. Därför har KTH:s forskare tittat på det ekonomiskt försvarbara med att använda trådlös (induktiv) laddning för bussar i linjetrafik i Stockholm. Här är busslinjerna i Sveriges huvudstad där det lönar sig att köra med elbussar som laddas utan kablar.

Gott nytt år nu, så ses vi på andra sidan årsskiftet!

Han jobbar för ett mer öppet samhälle

Häromveckan blev jag uppringd av Serdar Temiz, forskarstuderande på avdelningen för entreprenörskap och innovation vid KTH.

Han berättade att han vid sidan av sitt arbete och sina studier även är ordförande för Open Knowledge Sweden, en del av den globala rörelsen Open Knowledge International. Denna organisation verkar för att tillgängliggöra så mycket som möjligt av all information och data som varje sekund samlas in om oss samhällsmedborgare.

Syftet med Open Knowledge International och Open Knowledge Sweden är bland annat att ge oss alla mer kunskap så att vi i vår tur kan bidra till ett mer demokratisk och hållbart samhälle.

Till grund för detta ligger all offentlig information, offentligt finansierad forskning och kulturellt innehåll som är allmän egendom.

Serdar Temiz, forskarstuderande på KTH.

Ett sätt att bidra till ett mer transparent och öppet samhälle är att premiera de som aktivt redan jobbat med det, berättar Serdar Temiz, och introducerar mig sedan till Open Knowledge Awards. Detta är en tillställning där man delar ut utmärkelser till personer som presterat stort inom området, det vill säga till de som använt sig av öppen kunskap (inklusive öppna data) mest, bäst och på det mest kreativa samt spännande sätt.

Det är inte bara vinnarlistan som är intressant; alla nominerade har gjort mycket gott för vårt öppna samhälle.

Några av de/dem jag finner extra intressanta är:

* Skjutsgruppen, Allmanhandling.se och OpenStreetMap i kategorin Best civil society award.

* SWEClarin i kategorin Best open science initiative.

* OpenByDefault i kategorin Best business initiative.

* Myndighetstestet och Sambruk i kategorin Best transparency initiative.

* Linnea Heppling (Datajournalist på SVT Nyheter som de senaste åren arbetat bland annat med guldspadenominerade Miljöpejl, prisbelönt valbevakning, #flykt och crowdsourcen Bredbandstestet) och Linus Larsson (teknikreporter/-redaktör på DN som gärna skriver om
hur användandet av information/data påverkar samhället i form sociala medier, artificiell intelligens och FRA) i kategorin Best data journalism award.

Men som skrivet: Alla nominerade är bra initiativ alternativ göra bra insatser!

Open Knowledge Awards genomförs för övrigt i samarbete med avdelningen industriell marknadsföring och entreprenörskap på KTH.

Jag vill för övrigt tillägga att Serdar Temiz håller på med en hel del spännande forskning som spänner över en stora area inbegripet entreprenörskap, öppen innovation, öppen data, virtuella världar och 3D-miljöer.

Detta är feministisk stadsplanering

Feministisk stadsplanering är ett viktigt forskningsområde med – som jag personligen bedömer det – viss risk att bli missförstått.

Så kan vi inte ha det.

Jag bollade över några frågor till KTH-forskaren Meike Schalk (meike.schalk@arch.kth.se) som jobbar med och forskar om ämnet som sådant. Dels i syfte att lära mig mer, dels för att sprida kunskapen vidare.

Berätta kort om ämnet ”Feministisk stadsplanering”. Vad innebär detta?

– Det finns olika föreställningar om vad feministisk stadsplanering kan eller skall vara beroende på vem du frågar. Det kan handla om social rättvisa och mångfald knuten till krav på omfattande strukturella förändringar i samhället. Eller bara fokusera på mer jämställdhet i det samhälle som vi idag lever i.

I till exempel media diskuteras mest kvinnors och mäns olika upplevelser och beteenden i det offentliga rummet; feministisk stadsplanering syftar här på att skapar rum i vilka alla kan vistas på samma villkor. Hur som helst tycker jag att ”feministisk stadsplanering” går bortom begäret av jämställdhet och ska ifrågasätta underliggande värderingar, strukturer, kulturer, etc. som reproducerar ett ojämnt samhällssystem.

Feministisk snöröjning diskuterades flitigt på sociala medier för någon månad sedan när den så kallade snökanonen drabbade bland annat Stockholm. På vilket sätt ingår denna typ av snöröjning i feministisk stadsplanering?

– Idén med ”feministisk snöröjning” var lysande: att förskjuta fokus från den mansdominerade biltrafikens behov till behovet av kollektivtrafikens deltagare, mest kvinnor, barn och äldre. Att snöröjningen inte fungerade överhuvudtaget under de kaotiska dagarna betyder inte att de nya rutinerna inte kunde bidra till ett mer rättvis sätt att tar hand om den offentliga miljön. Kanske begreppet ”rättvis snöröjning” vore mer träffande?!

Varför är denna typ av stadsplanering viktig?

– Jag tycker att vi mer än någonsin behöver en stadsplanering som är kritisk och social inriktat, särskilt i tider som dessa då klyftorna mellan olika grupper i samhället växer och många känner sig bortglömda. Det är stadens och stadsplaneringens ansvar, genom rättvis och deltagande byggpolitik, att se till att stadsrum och bostäder skapas som är tillgängliga för alla.

Berätta om din egen forskning inom ämnesområdet! Vad arbetar du med just nu?

– Min forskning om arkitektur och urbana frågor kombinerar kritisk utredning om hållbarhetfrågor från ett feministiskt teoretisk perspektiv, frågor om demokrati och deltagande i stadsplanering och konstnärlig forskning. På arkitekturskolan genomförde vi precis en stor internationell konferens med 200 deltagare, AHRA-konferensen Architecture and Feminisms: Ecologies, Economies, Technologies.

Just nu redigerar jag ett temanummer av tidskriften Architecture Culture tillsammans med min kollega Karin Reisinger. I detta nummer kommer många av konferensbidragenatt publiceras.

Jag redigerar också en bok som ges ut under våren 2017 som bär titeln ”Feminist Futures of Spatial Practices: Materialisms, Activisms, Dialogues, Pedagogies, Projections”. Denna bok har jag jobbat med under flera år tillsammans med konstnären Thérèse Kristiansson och designern Ramia Mazé. Här samlas nya texter från praktiker såväl som teoretiker inom många olika fält som diskuterar möjligheten för stadens förändring.

Vidare arbetar jag också med forskarna Helena Mattsson och Sara Brolund de Carvalho i föreningen Aktion Arkiv som handlar om deltagande historieskrivning.

På vilket sätt kommer ditt forskningsområde att påverka städerna framöver?

– Det är svårt att säga. Stadsplanering från ett feministiskt perspektiv ifrågasätter dominanta värderingar och strukturer. Den kan bidra med alternativa synvinklar och kunskap som har potential att förändra vår endimensionella planeringspraktik mot mer rättvisa och demokratiska strukturer.

Det måste så klart också finnas en politisk vilja att pröva nya vägar inom stadsplaneringen och en stark och statlig finansierat stadsbyggnadskontor som motor i den processen. Ett tät samarbete mellan politik, planering och civilsamhället blir avgörande i den stora utmaningen att utvecklar städer som kan erbjuda hög livskvalité för samtliga sina medborgare.

Artificiell intelligens tar över världen

Stefan Carlsson, professor i datavetenskap på KTH. Foto: Peter Ardell.

Stefan Carlsson, professor i datavetenskap på KTH. Foto: Peter Ardell.

När jag pluggade artificiell intelligens på Stockholms universitet för cirka tio år sedan (på data- och systemvetenskapliga programmet, DSV) var AI (som alla sade/säger) ett ganska halvdött ämne.

Därtill var AI-kursen den enda som var svår på DSV-programmet. Rejält klurig. Man kunde dela upp studenterna i två läger: de som greppade formella system, predikatlogik och rekursionsteori omgående och de som behövde kursen hela längd för att fatta det. Jag tillhörde definitivt kategori två… 🙂

Annat är det idag. Nu braskar världens forskare och journalister på rejält, som om Skynet stod i begrepp att ta över världen. Precis som jag gör i blogginläggets rubbe.

Det har alltså hänt en del under det senaste decenniet.

Ämnet är på inget sätt självklart och enkelt att penetrera och förstå, men icke desto mindre så kommer AI att förändra den värld vi lever och jobbar i.

Permanent.

Det är alltså läge att förkovra sig termer som maskininlärning, spelteori och annat trevligt. AI-relaterade ämnet som när man väl förstår det är väldigt intressanta. Och som kommer att spela roll både för dig och dina barn.

Här är därtill några intressanta artiklar om AI värda att läsa. Dels har vi Ny Tekniks reporter Peter Ottsjös intervju med KTH-professorn Stefan Carlsson med rubriken ”Artificiell intelligens formar framtiden”, dels finns min forna journalistkollega Linus Larssons bibellånga artikel ”Världen tar stormsteg mot tänkande maskiner”.

Missa inte heller min egen intervju med Stefan Carlsson som jag gjorde i februari i år, och som resulterade i artikeln ”Artificiell intelligens på stark frammarsch”.

Flyg som på riktigt

Fenomenet Bodyflight har du kanske hört talas om? Att flyga upp och ner i en vertikal vindtunnel. Som att hoppa fallskärm, fast i miniformat.

Nu har Inclined Labs sparkat igång en horisontell vindtunnel. Lite mer som att flyga på riktigt, med andra ord.

Folket bakom innovationen kallar konceptet ”Indoor wingsuit flying” och dräkten man har på sig gör att man ser ut som en gigantisk flygekorre (samma vingdräkt som används av folk som hoppar ut från klippor).

Anledningen till att jag uppmärksammar detta är att Inclined Labs är ett företag med tydlig KTH-koppling.

Bolaget har nämligen fått stöd av KTH Innovation, teknikchef är Peter Georén (föreståndare på Integrated Transport Research Lab på KTH) och företaget fick i sin linda ekonomiskt stöd av KTH Holding via så kallad seed-finans.

Om drygt ett halvår är det tänkt att allmänheten ska få chansen att krypa ner i ekorrdräkten för en flygtur de förmodligen sent ska glömma.

PS. Peter Georén berättar att upprinnelsen till Indoor wingsuit flying springer ur att han genom sitt forskningsarbete medverkade i ett projekt och en förstudie vars syfte var att se om det var en bra idé att bygga om FFA:s LT1-vindtunneln (som Inclined Labs hyr och gjort all utveckling i) för fordonstestning. Resultatet av förstudien (ledd av SP) var negativ. Peter började då klura på andra affärsmöjligheter, vilket ledde till fram till detta. DS.