Så räknar man människor i en folksamling

Stefan Carlsson, professor i datavetenskap på KTH. Foto: Peter Ardell.

För en stund sedan ringde det en reporter från en av våra större nyhetskanaler i Sverige. Hon undrade hur det såg ut teknikfronten när det kommer till att kontrollera – framför allt räkna – antalet människor i en folkmassa.

Jag sade, efter en kortare stunds eftertanke, att jag inte känner till att någon sådan forskning bedrivs på just KTH. Efter ytterligare några sekunders fnulande insåg jag att jag nyligen skrivit en artikel om teknik för trädräkning i syfte att avgöra värdet på en skog. Skillnaden mellan att räkna träd och människor är inte enorm, Så jag bad om att få återkomma inom rimlig tid (cirka en timme)…

Därefter gnuggades geniknölarna ordentligt medelst kaffe och kaka, och… Pang! På KTH jobbar ju en professor vid namn Stefan Carlsson som är en fena på så väl artificiell intelligens och datorseende. Bingo.

Stefan Carlsson berättar att folkräkningar av den här typen, till exempel vid utomhuskonserter eller demonstrationer, främst handlar om maskininlärning. Att man enkelt kan förklara tekniken som att man visar den en bild på en folkmassa bestående av 100 personer, och en bild av 10 000 personer (och så vidare). Efter att tekniken ”sett” ett antal bilder lär den sig att förstå skillnaden mellan olika folkmängder. Att tekniken, oavsett om den är monterad i en drönare eller helikopter, därefter klarar av att räkna antalet personer i en folkmassa.

Lösningen i sig är inte särskilt komplex, menar Stefan Carlsson, samtidigt som han får allt att låta extremt enkelt.

Coolt. Spännande. Och förstås med viss relevans i tider som dessa. Rätt ska vara rätt.