Så tänker KTH-professorn runt Trump och miljön

USA har fått sin nya president. Vad kan det att få för konsekvenser för USA? Europa? Sverige? Resten av världen?

Jag kontaktade Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling på KTH, för att höra hur han tänker och resonerar runt framtiden.

Redan under de första arbetsdagarna utfärdade USA:s nya president Donald Trump så kallade dekret som påverkar miljön. Bland dem återfinns beslut om att två kontroversiella oljeledningar ska byggas – Keystone XL och Dakota Access – ledningar som varit föremål för omfattande protester. Vad kan detta att få för betydelse för miljöarbetet på mikro- och makronivå?

– Det är naturligtvis inte bra. På lokal nivå finns det en massa potentiella problem med markintrång, risker för läckage och så vidare. På makronivå så behövs det mindre olja och inte mer. Men det är också mer komplicerat. Om USA vill vara självförsörjande på olja och gas så leder det antagligen till sänkta världsmarknadspriser vilket i sin tur leder till både positiva och negativa effekter. Sänkta priser leder ju till ökad användning och det är inte bra.

Men det är också positivt för det blir då mindre lönsamt att investera i ny produktion i till exempel känsliga områden som Arktis. Det kan på sikt leda till minskad produktion, och också större prisfluktuationer. Sänkta världsmarknadspriser kan också innebära ökad global politisk instabilitet eftersom många stora länders ekonomier är så beroende av oljan.

Göran Finnveden, professor på KTH.

Sedan finns det också ett signalvärde. Parisavtalet innebär i praktiken att man kommit överens om att avveckla fossila bränslen. Då är det konstigt att samtidigt investera i fossila bränslen. Eftersom priserna på förnybar energi fortsätter att sjunka, och kommande regeringar kan införa nya regleringar, så är det dock inte alls säkert att dessa investeringar i fossil energi blir lönsamma.

Scott Pruitt är president Donald Trumps val till chef över EPA. Scott Pruitt har medgivit att människan påverkar naturen men betraktas samtidigt generellt som en person som förnekar att människan i något större utsträckning bidrar till pågående klimatförändring. Detta genom att bland skriva att ”Science of Climate Change Is ”Far From Settled”” (källa: Twitter/greenpeace.org) trots att 97 procent av världens miljöforskare är överens om att människan bidrar till pågående klimatförändringar. Hur kommer valet av EPA-chef att påverka USA? Världen?

– Rimligen måste det få en negativ påverkan både på USA och världen. Det handlar då inte bara om klimatet. Ett exempel är att i USA, precis som i Asien och Europa, så dör tusentals människor på grund av dålig luftkvalitet, som i stor utsträckning orsakas av förbränning av fossila bränslen. Man kan väl misstänka att arbetat med att förbättra luftkvalitet också minskar nu. Likaså kan arbetat med att skydda känslig natur minska.

Men det är ju också ett exempel på det kunskapsförakt som tycks genomsyra den nya amerikanska förvaltningen. Det handlar om klimatet men också om andra frågor som vaccinationer, evolutionen och så vidare. Denna negativa syn på vetenskap kan ju på sikt leda till allvarliga effekter om beslut inte tas baserat på kunskap.

Det är dock inte säkert att hela administrationen resonerar på detta sätt. Exempelvis måste den amerikanska militären basera sin planering på fakta. De vet att klimatförändringar pågår och att isarna på Arktis smälter. Det är ju nödvändigt för dem att veta för att kunna sköta sin planering, exempelvis hur man ska köra sina ubåtar med strategiska kärnvapen på. Där kommer det att finnas ett behov av korrekt vetenskapligt baserad information och de kommer antagligen att skaffa sig.

På vilket sätt kommer övriga världens att reagera på det sätt vilket USA nu jobbar med miljöfrågor? Ta efter dem då landet är en av världens största ekonomier?

– Det är svårt att säga. Det är klart att det spelar roll vad som händer i USA. Samtidigt kan övriga världen också tänka att klimatförändringar är en verklighet. Världen måste avveckla fossila bränslen och ställa om energi- och transportsystem. Om USA väljer att under en begränsad tid göra andra val, så är det ett hack på kurvan, men kanske inte mer. Priserna på förnybar energi kommer att fortsätta att minska. Efterfrågan på dieselbilar och andra produkter som bygger på fossila bränslen kommer att sjunka. Detta är processer som pågår ändå.

Så en lite mer filosofisk fråga: Kan egoism och protektionism gå hand i hand med ett aktivt miljöarbete där vi tar hand om vår omvärld och ser till att människor på avstånd från oss både i tid och rum inte far illa? I så fall hur?

Arktis.

– Miljöförändringar sker på en samhällsnivå och behöver lösas på samhällsnivå. Om då några väljer att ställa sig utanför detta så leder det till problem. Men det paradoxala är då att det gör att det blir sämre även för de som väljer att ställa sig utanför. Även de är ju beroende av fungerande ekosystem, luft att andas och så vidare. Kortsiktig egoism kan på det sättet leda till en långsiktigt sämre lösning, även för den kortsiktige egoisten. Det är det som kallas ”fångens dilemma”.

Lösningen på detta är att skapa spelregler som gör att kortsiktig och långsiktig egoism så att säga går hand i hand. Det är därför samhället inför skatter, bidrag, regler och bedriver informationskampanjer. På så sätt ska även den kortsiktige egoisten agera så att det blir långsiktigt bra.

Detta gäller dock inte bara miljöfrågor utan även andra områden där samhället inför lagar och regler och tar ut skatter. Vi har till exempel ett gemensamt försvar som bekostas av skatter. Om det var baserat helt på frivilliga insatser så skulle antagligen försvaret vara betydligt mindre. Det är också därför vi har lagar om skolplikt och finansierar skolan med skattemedel. Det är för inga barn av kortsiktiga egoistiska skäl ska arbeta istället för att gå i skolan och för att alla ska få en grundläggande utbildning vilket är bra för individen men också för samhället.