månadsarkiv: mars 2017

De gör influensan lite mindre jobbig

Laila Ladhani, forskare på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH. Foto: Peter Ardell.

Den som någonsin fått en provtagningspinne upptryckt i näsan eller ned i svalget vet. Detta är ett rätt otrevligt sätt att få diagnosen influensa fastställd.

Skönt då att Laila Ladhani och tre andra forskare på KTH arbetar hårt med en ny diagnosteknik i form av en behållare som du andas ut i. Några minuter senare ska provsvaret anlända.

Diagnosverktyget i prototypform.

De har fått två vetenskapliga artiklar godkända och söker nu med ljus och lykta efter vidare finansiering för att gå i mål med virusdetektorn.

Om så blir fallet så kan detektorn / diagnosverktyget till exempel komma till användning vid pandemier med hög dödlighet. Exempelvis skulle testet kunna användas på större företag där personalen diagnosticeras innan arbetsdagen för att på det sättet hindra smittspridningen.

Wouter van der Wijngaart och avdelningen för mikro- och nanosystem på KTH har jobbat med olika former av virusdetektering under ett antal år. Här är några tidigare artiklar jag skrivit om hans och de andra forskarnas arbete.

 

KTH bland robotar och replikanter

Danica Kragić Jensfelt, professor i robotik vid KTH.

När en robot ser ut som en robot kan vi människor tycka att den ser exempelvis mysig, rolig, trevlig eller gullig ut. När roboten ser ut precis som vi så tänker vi nog inte ens på den som en maskin.

Men… när roboten ser ut nästan som en människa… då… finner vi den duktig läskig.

Fenomenet kallas Uncanny valley (den kusliga dalen på svenska) och utforskas i kulturprogrammet Kobra i SVT. KTH:s egen robotprofessor Danica Kragić Jensfelt medverkar förstås, och så här står det att läsa på webben om programmet som kan ses redan nu.

Var går gränsen mellan robot och människa?

Kobra träffar personer som utforskat gränslandet mellan robot och människa. Konstnären Tove Kjellmark flår mekaniska mjukdjur för att utmana vår verklighetsuppfattning och det Oscarsnominerade maskörparet Eva von Bahr och Love Larsson gör om Kobras programledare till en hubot.  Vi möter också hologrammet Hatsune Miku, en helt artificiell superstjärna, och hennes fans på en spelning i Beijing samt den svenska robotforskaren Danica Kragić Jensfelt. Hur långt har tekniken för mänskliga robotar egentligen kommit?”

Den som går igång på gammal hederlig tablå-TV slår på SVT1 ikväll tisdag klockan 22:00.

PS. När jag i vintras såg Polarexpressen tillsammans med mina döttrar, en film som tas upp i programmet, så reflekterade jag över just fenomenet Uncanny Valley. Karaktärerna i den animerade rullen är förhållandevis verkliga, fast på ett störande och odefinierbart sätt. Hur mina döttrar reagerade? Inte alls. DS.

Nu presenteras en stor utredning om delningsekonomin

Delningsekonomin (även kallad den cirkulära ekonomin) har sedan ett antal år tillbaka påverkat vårt samhälle på en mängd olika sätt. Det handlar om allt från beskattning av varor och tjänster via konkurrens mellan företag till miljö, både ur ett lokalt och globalt perspektiv.

På måndag den tredje april presenteras en statliga utredning om delningsekonomin. Karin Bradley, universitetslektor och forskare på institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH, har lett utredningen som pågått under ett år. En av utmaningarna hon sett är hur delningsekonomin ska kunna fungera tillsammans med dagens lagstiftning. Ja, som vanligt hänger lagboken sällan med i teknik- och samhällsutvecklingen.

Utredningen ska enligt regeringens direktiv (Dir 2015:136) samla ett kunskapsunderlag om delningsekonomin från ett användarperspektiv genom att…

1. … göra en beskrivande kartläggning av olika modeller som möjliggör eller underlättar transaktioner där privatpersoner säljer, hyr ut, lånar ut eller ger bort materiella eller finansiella tillgångar, samäger eller samutnyttjar sådana tillgångar eller erbjuder tjänster,

2. … analysera olika användares roller och rättsliga ställning vid sådana transaktioner,

3. … resonera kring om befintlig lagstiftning är ändamålsenlig eller om det finns eventuella behov av författningsändringar, såväl nationellt som inom EU, framför allt i fråga om förmögenhetsrätt, konsumenträttsliga delar av marknadsrätten, produktsäkerhet, tillsyn och tvistlösning och

4. … bedöma om det finns behov av andra åtgärder för att främja en positiv utveckling, exempelvis när det gäller information eller samarbete mellan olika samhällsaktörer.

Karin Bradley har förstås figurerat en del på KTH:s webbplats tidigare, bland annat här och här.

Just det: Exempel på företag som springer ur den cirkulära ekonomin är som bekant Airbnb och Uber. Andra, mindre kända, är AirDine, RelayRides, TaskRabbit och Liquid. För att lista några av mååånga exempel…

 

Sparar 60 miljoner liter lastbilsbränsle

Mysigt med lite glödande plasma i fronten på lastbilen, eller hur.

Idag går det ut ett pressmeddelande från oss om forskning där KTH tillsammans med Scania tar hjälp av plasmateknik för att sänka bränsleförbrukningen hos lastbilar med upp till fem procent.

Extremt kortfattat har forskarna använt plasmatekniken för att skapa turbulens i lastbilens front, närmare bestämt i karosshörnen längst fram i färdriktningen. Man skapar roterande elektriska vindar som tar udden av de virvlar (turbulens) som vinden skapar när lastbilen i högre hastigheter rör sig framåt.

Fight wind with wind, liksom.

Någonstans mellan två till fem procent går gränsen för om tekniken ska vara lönsam att implementera på lastbilar, som jag förstått det.

Så här säger i alla fall Per Elofsson, teknologie doktor och aerodynamisk specialist på Scania och högst delaktig i forskningsprojektet, om bränslebesparingen. På en mer övergripande nivå.

– Eftersom de flesta aerodynamik-åtgärder i första hand är riktade mot fordon för fjärrtransport har jag tagit fram ett exempel. Typisk förbrukning vid fjärrtransporter är cirka tre liter/milen. Typisk årlig körsträcka är 20 000 mil (fjärrtransport). Antag att en tredjedel av de inregistrerade fordonen i Sverige används för fjärrtransporter, det vill säga cirka 20 000 fordon. Årlig bränslebesparing blir i så fall 60 000 000 liter bränsle.

Uppgifterna är av teoretisk karaktär och inte vetenskapligt utredda i detalj, men siffrorna från Scania ger helt klart en fingervisning om hur mycket bränsle det går att spara med plasmatekniken från KTH. För att inte tala om utsläpp och pengar. Bara i Sverige…

Nya bostäder brister i kvalitet

Erik Stenberg, lektor i arkitektur och vice föreståndare för KTH:s centrum för hållbart samhällsbyggande. Foto: Christer Gummeson.

I en artikel i Dagens Nyheter igår berättar Erik Stenberg, lektor i arkitektur och forskare på KTH, att dagens industriella bostadsbyggande håller sämre kvalitet än på 60-talet.

Han forskar i ämnet och menar att dagens byggande är en tickande bomb.

– Miljonprogrammet har hållit i 40–50 år innan det nu behöver renoveras. Bostäder av i dag håller i bästa fall 15–20 år innan det är renoveringsdags, säger Erik Stenberg till DN.

Han efterlyser ett samlat regelverk, och gärna att Boverket återtar den roll staten en gång hade och reglera minimikrav för byggkvalitet.

För det är ingen liten mängd hus som ska byggas i Sverige. 700 000 bostäder de kommande tio åren. Det gör läget akut, säger Erik Stenberg.

I DN-artikeln framgår inte vilka problem som avses, så jag bad Erik göra en lista. Ja, det klassiska journalistknepet för ökad förståelse.

Här kommer den, ett uppradande av möjliga problem i dagens nyproduktion som kan leda till kortare renoveringscykler på 15-25 år:

  1. Lösningar som försvårar tekniskt underhåll. Här återfinns till exempel ingjutna stammar/rör och avancerade ventilationslösningar.
  2. Fuktskador i hus som byggs för snabbt, och enstegstätade fasader är ett exempel.
  3. Hälsoeffekter av för täta/mörka hus som byggs på grund av miljöskäl, så kallade passivhus.
  4. Planlösningar som inte är funktionella eller flexibla/anpassningsbara till ett globaliserat och snabbföränderligt samhälle.
  5. Skador, sprickor och glipor som uppstår redan vid bygge/montering som driver på en ombyggnad innan materiallivslängden är slut.
  6. System som inte leder till utlovad energiprestanda.

Erik Stenberg är för övrigt väldigt aktiv som forskare och har tidigare bland annat listat miljonprogrammets styrkor och svagheter samt kommit fram till att minskad segregation är en viktig del av hållbar stadsutveckling.