månadsarkiv: april 2017

KTH-forskare kasserar kontanter

Niklas Arvidsson, Sveriges meste forskare när det kommer till fysiska och digitala pengar, uppvaktas då och då av media. För en vecka sedan var det dags igen då han bjöds in till Sveriges Radios program Plånboken för att prata om kontantlösa betalningar och digitala valutor.

Niklas Arvidsson berättade att kontanter i omlopp i det svenska samhället minskade med 15 procent under förra året. Samma minskning kan noteras för de tre första månaderna i år, 2017. Han menar dock att det krävs ett politiskt beslut för att de fysiska mynten och sedlarna ska försvinna helt.

Niklas Arvidsson berättade också att Riksbanken för närvarande undersöker betalningsmedlet E-krona, en variant av Bitcoin, samt den egna synen på just Bitcoin som betalningsmedel och vad E-krona skulle kunna användas till.

Även kontaktlösa betalningskort togs upp, och mycket mer…

Här kan du lyssna på intervjun (som pågår mellan 18:30 och 27:00 i programmet).

Hon är KTH:s doftexpert

Anna-Karin Borg-Karlson. Foto: Peter Ardell.

Tro det eller ej, men nu är sommaren i antågande och med den alla spännande dofter. Men också insekter som myggor.

Med det skrivet kan det konstateras att KTH både har experter på dofter (Anna-Karin Borg-Karlson, professor emerita, kemisk ekologi) tillika experter på myggors beteende (Jenny Lindh, forskare, organisk kemi).

De båda forskarnas arbete runt malariamyggor har rönt stor uppmärksamhet i den akademiska världen, nu senast med en publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Science (12 mars, 2017).

När jag kontaktar Anna-Karin Borg-Karlson berättar hon att doftforskningen på KTH för närvarande är koncentrerad till insekter och växter. Hennes egen kompetens återfinns inom området kemisk ekologi, hur kemiska signaler påverkar växter, djur och andra organismer på olika sätt.

– Forskningen om doft inkluderar mina samarbetspartners forskningsprojekt; en fortsättning av ett projekt som tidigare var knutet till gruppen för ekologisk kemi och organisk kemi och som nu återfinns nu på avdelningen för analytisk kemi med Åsa Emmer (känd från tv-programmet Plus) som ansvarig. Där pågår forskning i samarbete med forskare i Kenya om svampar och bakteriers dofter samt smaker som eventuellt kan användas som så kallade attrahenter till äggläggande malariamyggor, säger Anna-Karin Borg-Karlson.

I samarbete med docent Anna Ohlsson på skolan för bioteknologi undersöker hon också betydelsen av växters dofter som försvar mot insekter och svampar samt eventuell koppling med epigenetik.

Vilka större frågeställningar brottas forskarna med idag då, inom doftforskningsområdet?

– Det är många! Att förstå hur vi kan registrera, det vill säga känna, dofter, komma ihåg dem och hur det fungerar när doft kombineras med andra sinnesintryck vid inlärning. Detta arbetar forskarna mycket med när det kommer till insekter.

Hur växter påverkas av doft och smak är också ett mycket intressant område, tillägger Anna-Karin Borg-Karlson. Vilken roll har mikroorganismer i produktionen av dofter och andra molekyler, och hur påverkar mikroorganismer oss människor och andra djur med kemiska signaler är två frågeställningar.

Som skrivet, Anna-Karin Borg-Karlson är professor emerita men planerar att vara aktiv länge. Så den som har frågeställningar om hennes forskningsområde är varm välkommen att kontakta henne

Hon tillägger att ”Veckans doft” kanske vore ett ämne för Reaktionsbloggen. Jag är böjd att hålla med.

PS. Om du behöver få tag på Anna-Karin Borg-Karlson så skickar du ett mejl till akbk@kth.se. DS.

Mannen som kunde tala med delfiner

Nu händer det grejer inom området artificiell intelligens (AI). För närvarande håller en grupp forskare på KTH på med att använda tekniken för att upptäcka bröstcancer, och för fem minuter sedan hittade jag en artikel på Bloomberg där Jussi Karlgren, adjungerad professor i språkteknologi vid KTH, figurerar. Han använder AI för att fundera ut vad delfiner pratar om.

Jussi Karlgren, adjungerad professor i språkteknologi vid KTH.

Att delfiner kan samtala med varandra precis som människor, fast med visslingar och klickljud, är känt sedan länge. Exakt vad djuren snackar om är dock höjt i dunkel. Det är det KTH-forskaren hoppas lista ut, i det samarbete med språkanalysföretag Gavagai AB.

Forskningen kommer att pågå i fyra år, och slutmålet, om möjligt, är att faktiskt kunna kommunicera med delfinerna.

Enligt Bloomberg har den amerikanska flottan använt sig av både sjölejon och delfiner under årtionden, och då för att hitta sjöminor. Snart kan det alltså vara dags att skriva om delfinernas arbetsbeskrivning – och ge dem löneförhöjning.

Första datoranimationen gjord på KTH

För inte så länge sedan damp det ner ett mejl i presslådan (press@kth.se). Det lyder som följer:

Hi there,

I’m a freelance writer based in Brooklyn, NY. Right now, I’m working on a unit for a children’s educational website on ”Computer History” and I’m wondering if perhaps you can help me.

As I understand it, the very first computer animation was created by the Swedish Royal Institute of Technology on a BESK computer and broadcast on November 9, 1961. It was called ”Rendering of a planned highway” in its English translation.

I have so far been unable to find a high-quality version of this animation online, but imagine that if anyone would have access to one, you would. I would like to find a hi-res version of it for inclusion in our website.

I apologize if in reaching out to the press office, I have the wrong party. If so, if would would be kind enough to direct me to the right person/party to discuss this matter, I would greatly appreciate it.

Sincerely, Thomas

Kan det vara så att världens första datoranimation är gjord på KTH?! På BESK, eller Binär Elektronisk SekvensKalkylator som är datornamnet som gömmer sig bakom akronymen.

Jag börjar luska lite och tämligen omgående hittar jag datoranimationen på Tekniska museets Youtube-kanal, och en Wikipedia-sida i ämnet är förstås upprättad.

Ett samtal senare, en pratstund med Björn ThuressonKTH:s visualiseringslabb VIC, och jag har fått kontaktuppgifter till Yngve Sundblad. Han är professor emeritus vid KTH och avdelningen för Medieteknik och Interaktionsdesign (MID). Han jobbade med BESK en gång i tiden men kan tyvärr inte exakt besvara frågorna om detta är A) Den första datoranimationen, alternativt en av de första eller B) om den är gjord på just BESK.

Han ber om att få återkomma efter att han samtalat lite grand med några forskarvänner som var med på den tiden det begav sig.

BESK

Innan vi lägger på berättar emellertid Yngve Sundblad en annan rolig grej: Sveriges första datorspel, i alla fall vad han vet, tillverkades på KTH på 70-talet.

Det var Viggo Kann (numera professor i datalogi på avdelningen Teoretisk datalogi vid KTH) som redan som 13-åring fick följa med sina föräldrar (KTH-lärare) till jobbet. Väl där satte sig Viggo tillsammans med en kompis för att genomföra en portning av Stanford-utvecklade spelet Adventure. Stuga fick spelet heta på svenska, och det var ett textbaserat äventyrsspel skrivet i lågnivåspråket DEC assembler.

Tillbaka till ämnet för inlägget: världens första datoranimation. Känner möjligtvis du till hur det ligger till? Var KTH först ut, eller en av de första att skapa en datoranimation? Vilken fjäder i hatten för universitetet det i så fall vore. Det här är sjukt spännande, och jag hoppas verkligen att jag får anledning att återkomma.

PS. Är det bara jag som kommer att tänka på det tyska bandet Kraftwerk när jag ser animationen? Den handlar trots allt om en bilfärd på en virtuell motorväg i Tyskland (mellan Wurstburg och Nurnberg) vid en hastighet om 110 km/h… DS.

Vi går mot ljusare tider

Ofta krävs en anpassning av utformningen av byggnader för att maximera dagsljusinsläppet.

Ett forskningsområde på KTH som befinner sig lite i skymundan är det om ljus. Exemplen är många, från professor Fredrik Laurell som vill skapa en levande laser (!) till KTH:s pampiga solkraftslaboratorium som lockat många besökare, till exempel Sveriges statsminister Stefan
Löfven (för att nämna en potentat).

Ett annat upplyst område inom ramen för den ljusforskning som pågår på KTH är det om belysning. Dagsljusexperten tillika KTH-forskaren Bengt Sundborg ska hålla ett föredrag om sitt arbete på konferensen 4th VELUX Academic Forum i Berlin den andra maj.

När jag läser programmet blir jag nyfiken på att ta reda på mer om vad Bengt Sundborg arbetar med. Hans föredrag heter ”To Make the Most of Daylight in Town Planning” – att maxa dagsljuset vid stadsplanering – vilket naturligtvis är relevant i en stad som Stockholm där intresset för skyskrapor är stort just nu.

Bengt Sundborg berättar att hans forskningsarbete visar att det är viktigt att ta tillvara dagsljuset, särskilt som solljus är något av en bristvara i Skandinavien. Detta kan uppnås både genom hur hus utformas och hur de placeras i förhållande till varandra.

Ibland kan emellertid en diagonal placering av samma byggnader räcka långt.

– Underlättar man för solens strålar att nå in i rummen går det att reducera inomhusbelysningens elkonsumtion. Detta förutsätter att husen är designade för detta, och ett exempel på det är hus i olika höjder.

Han tillägger att dagsljus tyvärr inte är en parameter man tar hänsyn till idag vid stadsplanering och husritande, och inte sällan är resultatet det motsatta. Dagsljuset blockeras.

– Kostnaden vid husbyggande blir inte högre om man väljer denna väg att gå i relation till konventionell arkitektur, givet att dagsljuset ju är kostnadsfritt.

Bengt Sundborg flaggar för att den ekonomiska vinsten av minskade elkostnader inte är tillräckligt stor att den ensamt kan avgöra hur ett byggprojekt skall utformas. Samtidigt ska höjd tas för alla andra fördelar som dagsljuset ger, som soliga balkonger samt ljusa vardagsrum och
kök. Samverkar detta med energisparandet blir det intressant att försöka ta tillvara dagsljuset.

Hans avhandling kommer att läggas fram i juni 2019, och fram till dess kommer Bengt Sundborg bland annat att arbeta med att jämföra olika byggnadskonstruktioner, analysera konsekvenserna av olika typer av stadsplanering och studera så kallade mikroklimat.

Just det: Bengt Sundborgs arbete finansieras av Energimyndigheten som är intresserad av energibesparingarna som kan uppnås. De stödjer projektet med 4,1 miljoner kronor under de närmaste tre åren.