månadsarkiv: maj 2017

Spännande elbilskalkyl

Attraktiva påståenden, fräna filmer och udda artiklar… internet är fullt av allt från sanningar via önsketänkande till rena lögner. Inte sällan paketerat på ett attraktivt och förtroendeingivande sätt.

Ibland är det således helt klart läge att ägna sig åt lite viralgranskning. Särskilt som webbsidor som stödjer de egna åsikterna har en tendens att spridas via sociala medier och sedan studsa runt i olika filterbubblor.

Själv hittade jag en insändare i Gefle Dagblad häromdagen. Med viss spridningspotential i just sociala medier som Facebook och Twitter.

Under pseudonymen ”Korrekt elbilskalkyl” skriver en person, enligt egen utsago tidigare verksam som elektriker, hur dyrt det enligt henne/honom kommer att bli att ha elbil och laddstolpe hemma. Detta i relation till ett reklamblad från VW.

Peter Georén.

Kontentan lyder ungefär som följer: ”Rörlig kostnad per år = 14 000 kronor. Total kostnad = 118 000 kr/år vilket blir 78 kronor per mil om man kör 1 500 mil om året. Extremt hög elkostnad.”

Personen bakom insändaren skriver ”Kommentarer välkomna så att kalkylen blir korrekt”. Det här nappar jag förstås på omgående, och kontaktar Peter Georén som är föreståndare för Integrated Transport Reserach Lab, ITRL, på KTH.

ITRL är kort beskrivet ett labb där forskare jobbar med det mesta som har med transporter att göra, oavsett om det handlar om gods eller människor. Här ingår förstås elbilar som en stor och viktig pusselbit, och således är Peter Georén rätt person att fråga om kalkylen i insändaren är relevant. Ja, om slutnotan för ett privatperson verkligen landar på de summor som nämns.

Peter Georén är snabb och kortfattad; han menar att de antaganden som göres i insändaren är bristfälliga. Ja, sett från ett enda men väldigt relevant perspektiv.

– Det är inget fel på själva kalkylen, men snabbladdare är inte avsedda för privatpersoner. Att ha det kan jämföras med att äga en egen bensinmack, säger Peter Georén.

Han tillägger att bra kalkyler för normal elbilsladdare finns här.

Helt unika kolonistugor

En av kolonistugorna. Foto: Håkan Lindgren.

De som föreställer sig ett koloniområde får snabbt en gammal bekant bild på näthinnan: Ett vanligt bostadshus i miniatyr, kanske rött med vita knutar.

Så ser inte de nya kolonistugorna ut som för närvarande byggs på koloniområdet Karlbergs-Bro intill Karlbergskanalen i centrala Stocholm.

De nya husen har en speciell utformning och är ritade och byggda av KTH:s arkitekturstudenter inom ramen för kursen ”World Record Vill”. Ambitionen är att sätta världsrekord genom att ta fram hus med unik design.

En stuga har solceller på taket och finurlig vattenförsörjning, en annan är extra prisvärd och lätt att bygga ut. En tredje är mer hållbar än vanligt, bland annat genom att väggarna är skyddade mot regn och har utbytbara delar.

Det fjärde huset, färdigbyggt inom några veckor, kännetecknas av att det ska upplevas som en integrerad del av trädgården.

Totalt är det åtta nya stugor på vardera nio kvadratmeter som ska byggas i koloniområdet – de fyra sista kommer att stå klara nästa år.

Samarbetet med koloniföreningen inleddes för två år sedan, enligt KTH-läraren Anders Berensson. I en intervju i KTH:s personaltidning Campi berättar han vidare att man kan kalla stugorna för ”Sveriges mest arkitektritade småhus”.

Här kan du läsa Campi-artikeln.

Artificiell intelligens stöttar cancerdiagnoser

Bilden längst till höger är vanligt mammografi.

Ett ämne att återkomma till ofta är artificiell intelligens (AI). Anledningen är enkel. Tekniken, vilket inbegriper det som kallas maskininlärning (eller djupinlärning), påträffas inom allt fler ämnesområden.

Nu senast är det cancerdiagnoser som får sig en efterlängtad prestandaökning med hjälp av just AI.

Så här fungerar det:

Kvinnors bröst är olika. Vissa har låg vävnadstäthet och mycket fettceller medan andra har bröst med hög vävnadstäthet. När låg täthet råder syns tumören som en vit förändring mot svart bakgrund förhållandevis tydligt. I ett bröst med hög täthet är en tumör däremot svårare att se eftersom bakgrunden då också är mer vit.

Vid låg vävnadstäthet går det upptäcka cancer med 95 procent tillförlitlighet, vid mycket tät vävnad sjunker den siffran radikalt till 30 procent sannolikhet.

Det AI kan bidra med här är att hitta mönster och samband som det är svårt för människor att upptäcka. Komplexa samband som kan hanteras av djupinlärning men som skulle vara svåra att finna med vanliga statistiska modeller.

I detta specifika bröstcancerfall handlar det om att sortera ut de patienter för vilka mammografi inte är en tillräckligt tillförlitlig screeningteknik och där det kan bli aktuellt att även använda magnetkameraundersökning (MR) för att undersöka förekomsten av eventuella tumörer.

Kevin Smith och Hossein Azizpour, de KTH-forskare som är involverade i arbetet, har skickat över en bunt bilder på olika bröstcancerfall. Så här beskriver forskarna bilderna:

  1. Our predictions overlayed on the mammogram.
  2. The same but with log scaled intensity for better visualization.
  3. The ”ground truth” annotation mask made by a radiologist.
  4. The mammogram alone.

Det blir rätt tydligt när bröstcancern inte är särskilt enkelt att upptäcka med hjälp av vanlig mammografi.

Förhoppningen för alla involverade – KTH, Stockholms läns landsting, KI samt medicinteknikföretaget Sectra – är att det ska gå att rädda fler liv. Varje år får nämligen cirka 9 700 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer, och under samma tidsperiod avlider omkring 1 500 kvinnor i sjukdomen.

Just det: Projektet stöds av Vinnova med 1,9 miljoner kronor.

Cancerframkallande ämnen i hårtoningsprodukter

KTH-studenter har kommit fram till att två av tre produkter av undersökta toningar i Stockholm innehåller kända allergiframkallande hårfärgämnen.

Att hårtoningsprodukter kan framkalla allergi är förstås illa, men KTH-studenternas kartläggning visar också att ett möjligt cancerframkallande hårfärgämne ingår i flera toningar.

Yolanda Hedberg, forskare vid KTH och studenternas handledare, berättar ämnet heter ”Basic Violet 2” (CI 42520).

– Den ingår i punkmärken som Manic Panic, Stargazer och Directions som varit i huvudfokus i  studien, men inte i exempelvis produkter från L’Oreál, Wella eller Tints of Nature. Basic Violet 2 är bevisat cancerframkallande för personer som jobbar med produktion av toningen, men möjligt cancerframkallande även för konsumenter, säger hon.

Läs mer här.

Vi som växte upp med Amiga

Jag gjorde det. Kanske du också?

Amigan formade i alla fall mitt liv, och är en stor anledning till att jag idag arbetar på KTH. Den väckte ett intresse för teknik, och framför allt it, programmering och grafisk form.

Jag trivdes med allt det som fanns bakom ord som Lemmings, Fairlight, Deluxe Paint, Psygnosis, 512 kb ram. Kaktus & Mahoney (och Noisetracker!), Space Quest och Roger Wilco, Stunt Car Racer, Workbench, Amiga Basic, multitasking, Elite, 16 respektive 32 bitar…

Kompisarna? De fick nöja sig med SID, The Last Ninja och åtta bitar. Jepp, C64:an.

Amigan sålde väldigt bra i Sverige och inspirerade en hel generation tjejer och killar till att söka sig vidare in i datorvärlden. En hel del av dem, idag fyrtio-någonting, återfinns numera på landets lärosäten, däribland KTH.

En av dem är Mårten Björkman – expert inom dator- och robotseende på KTH. Han intervjuas av författaren Jimmy Wilhelmsson i dennes nya bok ”Generation 500: Amiga 500 tog mig dit jag ville”.

Mårten Björkman, universitetslektor vid KTH.

Jag kontaktar Mårten och ber om lite mer kött på benen, både om Amiga-scenen på KTH i allmänhet och boken i synnerhet.

– Jo, det finns en hel del gamla Amiga-människor på KTH. Det finns någon representant inom varje avdelning eller åtminstone ett par per skola, säger han.

Boken innehåller ett antal profiler från diverse områden, som alla hade det gemensamma att de använde Amiga 500.

– Jag hamnar nog i kategorin demo-kodare, som representant av demoscenen i Sverige på den tiden. De fyra sidor som berör mig handlar om hur jag började med datorer och kom in i demovärlden i grupper som North Star, Fairlight och Phenomena. Sedan står det lite kuriosa om effekter jag hittade på. Till sist finns det en sida om hur jag kom i kontakt med SVT och gjorde en del spel åt dem, de första inom sitt slag som visades på svensk TV. Det finns för övrigt ett separat uppslag om hur SVT började använda Amiga.

Vad gör då Mårten Björkman idag på KTH?

– Jag undervisar inom främst datorseende och forskar inom inlärning för robotar. Jag försöker få en robot att genom interaktion med sin omgivning utforska sin egen kropp och hur den kan påverka omgivningen, för att på så sätt låta roboten själv lära sig nya beteenden.

Mårten berättar att i likhet med den motoriska utvecklingen hos ett barn försöker han få roboten att successivt lära sig allt mer komplexa beteenden, utan att låta en mänsklig designer har för stor inverkan.

– Det skiljer sig lite från typisk forskning inom robotik där en designer normalt är den som skapar modeller som roboten sedan använder.

Mm. Vi har otroligt mycket intressant robotforskning på KTH.