månadsarkiv: juni 2017

Hellre morot än piska

Jag vet inte hur det är med dig, men när det kommer till ett hållbart beteende kan alla de lagar, regler, skatter och andra tvingande åtgärder som ska göra att vi tar bättre hand om vår jord kännas lätt kvävande. Tröttsamma. Snudd på irriterande ibland, faktiskt. Vi människor är kortsiktiga i vårt tänkande och agerande, och ett hållbart beteende kräver långsiktighet.

Särskilt i vårt numera väldigt sekulariserade, fria, liberala och individualiserade samhälle.

Icke desto mindre viktigt är det att vi lever hållbart. Alla dessa åtgärder behövs. Om vi ska ha någon jord att lämna över till våra barn och barnbarn.

Det här har KTH-studenten Albin Haglund förstått och kollat närmare på.

I sin mastersuppsats med rubriken ”Nudging – A Way to Encourage Public Tenants to More Sustainable Behaviour?”, skriven inom ramen för studier gjorda på masterprogrammet Fastigheter och byggande vid KTH, har han tittat närmare på det som kallas för ”Nudging”.

Förutom ny miljöteknik i bostäder måste hyresgästerna också ändra sina beteenden för att leva hållbart. Tekniken i sig räcker inte. Ett relativt nytt sätt att påverka beteenden i en mer hållbar riktning utan att för den skull förändra människors värderingar är just Nudging. Nudging innebär att uppmuntra oss att välja ett mer individuellt och samhällsfördelaktigt alternativ.

För att betraktas som en Nudge (eller knuff på ren svenska) tillåter åtgärden inte förbjudandet av andra alternativ eller drastisk förändring av ekonomiska incitament. Istället kan ett exempel vara att via statistik visa på hur mycket energi grannarna konsumerar, ge förslag på hur man själv kan minska sin förbrukning och på så sätt minska energianvändningen. Därmed ökar det hållbara beteendet.

Här är några ”Nudgar” som Albin Haglund omnämner som exempel i sin uppsats:

  • Användning av beskrivande sociala normer: ”Mer än 85 procent av studenterna på Roskilde Universitet kommer ihåg att släcka ljuset, gör du?”. Läs mer.
  • Översätt till saker som folk förstår och kan greppa: Flera små hål/sprickor i ett hus blir till hålet i storleksordningen av en fotboll. Läs mer.
  • Sätt standardalternativet på temperaturen en grad lägre. Läs mer.
  • Nyttja sociala normer. Vi vill gärna vara sämre än grannen. Vad förbrukar egentligen vederbörande i gasmängd? Läs mer.
  • Gör det lätt att göra rätt. Exempel: Ett återvinningsrum. Före förändring: Brännbart avfall lätt att se och nära entrén, andra sopor längre bort. Efter förändring: Byt plats. Resultat: Större mängd sorteras rätt.

Jag ber Albin Haglund redogöra för några hypoteser där Nudging skulle kunna vara som effektivast.

– I situationer där det är mest sannolikt att man som hyresgäst fattar ett beslut baserat på dåliga vanor eller där ett beslut görs per automatik. Sociala normer tror jag är det kraftfullaste verktyget. Det blev tydligt när jag intervjuade Statens fastighetsverk och såg broderskomplexet mellan Kungliga Operan och Dramaten. Hade den ena installerat LED så ville den andre inte vara sämre. Och man jämförde sin mediaförbrukning sinsemellan också, berättar Albin Haglund.

I övrigt menar han att framgången bygger på vem som blir Nudgad och vilket syfte den har.

– Det går att applicera Nudging på träning, kost, ekonomi och pensionsparande. Ja, allt möjligt egentligen.

Här är för övrigt några effektiva Nudgar som ej är riktade mot energieffektivisering och miljö:

Den som vill komma i kontakt med Albin Haglund kan nå honom via albinha@kth.se eller 073 – 093 06 50.

Att stärka ungas teknikintresse

Fidget spinner.

Fidget spinners har under de senaste månaderna tagit Sverige med storm. Överallt där det finns barn, där finns också de snurrande små tingestarna.

Det dröjde inte länge innan de egna barnen knackade mig på axeln och önskade sig varsin.

Generellt sett vet du – om du själv är förälder – hur sådana önskemål skulle kunna tacklas: ”Du kan ju önska dig en i födelsedagspresent” eller det något tuffare ”Man kan inte få allt man pekar på”.

Den här gången gjorde jag dock ett undantag, och tog med barnen till närmaste teknikbutik.

Anledningen är enkel: Fidget spinnern innehåller en hel del mekanik, och borde rimligtvis bättra på mina döttrars förståelse för teknik. Eller åtminstone intresse för området. Till exempel hur kullager fungerar och att de är känsliga för smuts, och klassisk mekanik samt vilka krafter som påverkar fidget spinnern och dess rotationsrörelse.

Man kan lätt dra paralleller till tvättmaskiner, bilars hjul och annat spännande i vardagen.

Elin Ottergren, ämnesansvarig i matematik och kommunikatör på KTH-satsningen Vetenskapens hus (vars huvudsyfte är att inspirera, skapa intresse och kunskap hos unga för naturvetenskap, teknik och matematik), har förstås fattat detta. Hon är dock inte helt hundra på exakt hur stor effekt fidget spinners har för ungas teknikintresse.

Men nog inspirerar leksaken de yngre, och därför passar Elin Ottergren samtidigt på att kasta in en annan skön teknik i kalaset: 3D-skrivaren.

Hon har nämligen tagit med sin son till Vetenskapens hus för att printa ut en fidget spinner.

Listigt. Lärorikt. Inspirerande. Och hon funderar starkt på att lyfta fidget spinners i den sommarkurs för unga som hålls på Vetenskapens hus inom kort.

Exempel på olika teman skulle enligt Elin Ottergren kunna vara:

  • Gyroskop (fidget spinnern får ju en liten gyroeffekt som faktiskt går att känna av).
  • Berätta hur ett kullager fungerar.
  • Hur korrekta är mätningarna när barnen tävlar mot varandra?

Under den sista punkten kan man diskutera hur mätningar av olika fidget spinners med olika användare görs. Det är ju flera olika parametrar som avgör hur länge den spinner – användarens ”snurrförmåga”, hur välbalanserad spinnern är och kullagret i sig.

– Visst har vi på Vetenskapens hus också märkt av trenden och jag tycker personligen att den är klart mer lätthanterlig och mycket roligare än trenden med DIY-slajm som ska tillredas i hemmets kök i tid och otid. Å andra sidan kan man göra något kemirelaterat om slajm, berättar Elin Ottergren.

Tekniken ger oss förståelse om hundens hälsa

Här är det jycken Soya som bär Tracy runt halsen.

Simon Ignat heter en kille som pluggar elektroteknik på KTH. Inriktningen är robotik och autonoma system och han siktar på en civilingenjörsexamen.

Parallellt med detta har Simon ett annat mål också. Ett mål som kombinerar hans två största intressen i livet: teknik och hundar.

Simon är nämligen en av hjärnorna bakom Tracy, en innovation som ska få mattar och hussar att förstå sina fyrfotade vänner lite bättre. Och då framför allt fatta hur de mår. Om de är drabbade av någon sjukdom, eller är deprimerade. Eller bara glada.

Tracy läser nämligen av hundars rörelser och tanken är att Simon och de andra bakom tekniken ska ta hjälp av hundpsykologer för att luska ut i detalj vad hundarnas kroppsspråk betyder.

Ja, när data väl är insamlat och analysfasen träder in.

Sedan blir det alltså enklare att förstå när det är dags att åka till hunddoktorn, eller när man är oroad i onödan.

Det blir förstås också enklare att läsa av huruvida hunden trivs på det hunddagis när den lämnas in.

Här kan du läsa mer om Tracy!

Vad händer om ett svenskt höghus brinner?

Grenfell Tower. Foto: Natalie Oxford.

Igår brann flervåningshuset Grenfell Tower nära Notting Hill i västra London, en otroligt tragisk händelse med många dödsfall.

Jag kommer på mig själv att fundera över hur man kan släcka ett så högt hus dit brandslangarnas vatten aldrig når. Vattenbomba från helikopter eller flygplan? Kanske inte världens bästa idé om elden försvagat husets bärande konstruktion.

Jag skickar ett mejl till en av de byggnadsexperter som jobbar på KTH. Han heter Folke Björk och är professor vid avdelningen byggnadsteknik på lärosätet. Han för ett resonemang som mynnar ut i en tankeväckande slutsats. Vi bygger allt fler höghus i Sverige samtidigt som vi inte har så mycket erfarenhet av just denna typ av hus. Det finns därmed en viss risk för otrevliga överraskningar.

Så här skriver Folke i detalj:

”Jag har sett nyheten och tittat på rörliga bilder. Det hela är naturligtvis förskräckligt och stämmer till eftertanke när det gäller vad som kan hända i höga hus. I byggnormerna finns regler om brandceller och om att byggnader ska utformas så att brandspridning fördröjs. Så är säkert fallet även i Storbritannien. Det viktigaste när det blir brand är att människorna i huset blir undsatta.

När branden ändå sker och får en omfattning av detta slag så har något säkert blivit fel. Vad som är felet kommer säkert en utredning att visa, men det finns anledning att både visa respekt och ödmjukhet inför detta. Stora bränder kan resultera i nya föreskrifter.

För övrigt, att släcka när huset är övertänt är knappast möjligt.

En aspekt på detta är att det efter hand planeras nya höga hus i Sverige. Vi har inte så mycket erfarenhet idag av sådana och löper risk för otrevliga överraskningar.”

Han tillägger i ett mejl lite senare:

”Jag kollade litet på det aktuella huset och på det hus som brann i Melbourne 2014. Det finns många intressanta aspekter och det kan hända att vi har liknande problem i Sverige.”