månadsarkiv: oktober 2017

Är du morgondagens Alan Turing?

Den som bara är lite nyfiken av sig har nog någon gång ramlat över namnet Cicada 3301. En organisation (eller vilka nu som står bakom namnet) som organiserat sex (kända) pussel på internet och i verkligheten.

Varje gång har det handlat om ett gäng gåtor som ska lösas, där den första exempelvis varit ganska enkelt (att kunna tyda Caesarchiffer) och de efterföljande sedan blivit allt svårare.

Nu hittar KTH och Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst (MUST) på en liknande tävling på KTH:s centrala campus vid Valhallavägen. Fast i en lättviktsversion i jämförelse med Cicada 3301:s tävlingar (eller…).

Förstår du vad ”NDQ GX OBVD GHW KBU?” betyder är det en bra start. Styr sedan kosan hit.

PS. Tävlingen pågår till 13 november klockan 23:59:59. DS.

KTH:s alla labb

Fotografen Marc Feminia plåtar kungaparet som besökte campus på tisdagen. På fotografiet (från vänster) syns även KTH:s rektor Sigbritt Karlsson, samt forskarna Göran Cars och Karolina Keyzer. Foto: Peter Ardell.

I och med att KTH:s centrala campusområde denna vecka fyller hundra jämt så arrangerar vi ett gäng så kallade labbrundor. Det vill säga rundvandringar i några av alla laboratorier som finns på KTH:s campus vid Valhallavägen i Stockholm.

… å eftersom KTH är Skandinaviens största tekniska universitet så finns det ett par stycken. Här är några:

  • Nuclear Power Safety.
  • Högspänningslabbet.
  • Sollabbet.
  • BIM-labbet.
  • Visualiseringslabbet / VIC.
  • Elkraftlabbet.
  • PDC Center / Parallelldatorcentrum.
  • Smart Mobility Lab.
  • Odqvistlaboratoriet.
  • Robotlabbet.
  • XPRES Lab.

… och så vidare. Detta är som skrivet förstås bara ett litet axplock.

Vad är det då för typ av labb som listas ovan? Här följer en kortare beskrivning:

Nuclear Power Safety

– Avdelningen för kärnkraftssäkerhet på KTH forskar om termohydraulik och olycksförlopp i kärnreaktorer. I labbet jobbar forskarna med att lösa de säkerhetsfrågor som är viktiga i kärnkraftverk, exempelvis problem som ångexplosion och koriumkylning, som är av största vikt för säkerheten i alla kärnreaktorer.

Högspänningslabbet

– I högspänningslabbet bedriver man forskning med fokus på högspänning, isolationsmaterial och komponenter i elkraftssystem. I labbet finns utrustning för blixturladdningar, trådlös kraftöverföring och elektrostatiska experiment.

Sollabbet

Sollabbet är en del av kraft- och värmetekniks stora experimenthall. Labbet har flera tillämpningsområden: CSP (concentrated solar power, koncentrerad solkraft), solvärme (varmt vatten eller ånga), koncentrerad PV, solreaktorer (produktion av väte) samt kombinerad solkraft och värme. Kraft-och värmetekniks infrastruktur består även av stora vindtunnlar för gasturbiner och ångturbiner samt bioförgasning, stirlingmotor, mikroturbin samt vattenrening genom membrandestillering.

BIM-labbet

– Här är labbet som gör det möjligt att visualisera i storformat och visa ritningar, bilder och videor ur flera olika perspektiv samtidigt. Labbet liknar en 3D-biograf med tre stora projektordukar som kan täcka in större delen av synfältet.

Visualiseringslabbet / VIC

– Visualiseringsstudion (som labbet också kallas) har många olika typer av teknik för att hantera och interagera med stora mängder data och information, bland andra haptik, ögonspårning, multitouch och diverse stereoskopiska system. Det är en forskningsmiljö med högmodern teknik för visualisering och interaktion.

Elkraftlabbet

– Inom labbet bedrivs forskning och utbildning inom ämnet elkraftteknik. Det innebär allt från prototyputveckling till test av kraftelektronik, elmaskiner och drivsystem.

PDC Center / Parallelldatorcentrum

– Här återfinns nordens mest kraftfulla superdator. När man besöker PDC brukar Erwin eller Gert berätta om hur stordatorn är uppbyggd och hur den används i forskningen.

Smart Mobility Lab

– I detta labb arbetar forskarna med utveckling och tester av lösningar för intelligenta transportsystem med hjälp av simulering och modeller. Det handlar både om självkörande fordon och lastbilar som ingår i så kallad kolonnkörning.

Odqvistlaboratoriet

– Här finns det riktigt fräcka faciliteter. som ekofritt rum, ett efterklangsrum, ett stöt-, vibrations- och materialtestrum och ett halv-ekofritt rum. Har man varit här minns man det för evigt. Odqvistlabbet samlar laboratorieresurser för avdelningarna för Farkost och flyg, hållfasthetslära och mekanik.

Robotlabbet

– Här finns det… robotar. Mycket av forskningen går ut på att arbeta med robotar som manipulerar och greppar objekt (robothänder), robotsyn, Artificiell intelligens, samarbete robotar emellan och liknande. Samt hur robotar ska fungera i miljöer gjorda för människan.

XPRES Lab

– Ett gemensamt initiativ mellan KTH, Mälardalens högskola (MDH) och Swerea som håller på med produktionsforskning. Med hjälp av labbets visualiseringsbord kan man, om man sitter rätt placerad, se en 3D-bild som är vändbar i alla vinklar (ett hologram). Detta gör att man till exempel kan se hur en produkt kommer att se ut, utan att först behöva tillverka en modell.

För övrigt passade TV4 på att titta in i Smart Mobility Lab imorse. Spana in besöket här!

KTH-professorns syn på TV-skatten

TV-huset på Gärdet i Stockholm. Foto: Holger Ellgaard.

Så har Sture Nordh, ordförande för den parlamentariska public service-kommittén, lämnat över delbetänkandet om nytt finansieringssystem för radio och tv till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Så väl DN som SvD uppmärksammar förstås detta, även om det ypperliga radioprogrammet Medierna i P1 redan tidigare redogjort för de stora draget i den föreslagna tv-skatten.

KTH-professorn Gunnar Karlsson har tidigare varit högst involverad i licensdebatten. Bland annat här och här kan du läsa mer.

Men… Även det nya förslaget som nu ligger på bordet har Gunnar Karlsson (och Per Ödling) en del synpunkter om.  De två tycker att Spotify kan stå modell för hur pengarna ska tas in, och att föreslagen tv-skatt inte är någon höjdare.

 

Se hur snabbt ”fake news” sprider sig

Hur snabbt och omfattande sprider sig falska nyheter, så kallade ”fake news”? Hur bra eller dåligt tas ett politiskt partis valrörelse emot av befolkningen? Företagets senaste mobil, är det en succé eller en flopp? Nu har KTH-forskare med flera utvecklat verktyget Social Sensemaking som klarar av att ta reda på just detta.

Analys av sociala medier och bloggar i jakten på människor reaktioner på allt från från dagsaktuella händelser till prylar och kriser, det är vad Social Sensemaking är bra på.

Det är inom ramen för EIT Digital innovationsarbete som Social Sensemaking har utvecklas, och verktyget beräknas lanseras i skarpt läge framåt nyår 2017.

KTH-forskaren Amira Soliman El Hosary är en av de som varit med och utvecklat Social Sensemaking.

Redan nu finns det dock en fullt fungerande version som kan användas för att bedöma orsaker och effekter av olika samhällshändelser baserat på vad som rapporteras via Twitter, Tumblr, bloggar och andra sociala medier. gör stora datamängder tolkningsbara såväl kvantitativt som kvalitativt, och de främsta kommersiella användningsområdena är marknadsundersökningar, beslutsstöd och affärsanalys. Valprognoser, insatser och samordning vid katastrofer eller för att identifiera nya trender är också möjliga scenarier.

Att snabbt kunna se och förstå trender och samband genom att analysera sociala medier ger konkurrensfördelar. Oavsett om man är ett politiskt parti eller ett företag som tillhandahåller varor och/eller tjänster. Men även politiska och affärsmässiga kriser blir lättare att avvärja om man låter Social Sensemaking förutse effekterna i sociala medier innan de så att säga inträffar. Därmed kan företag och politiker agera innan det är för sent att agera och bemöta en viss utveckling.

I ett första steg är fokus för Social Sensemaking Sverige och engelskspråkiga länder. De involverade överväger att överföra de immateriella rättigheterna till en kommersiell aktör under 2018. Detta enligt Sarunas Girdzijauskas, universitetslektor vid KTH, som lett arbetet.

Från KTH har Leila Bahri och Amira Soliman El Hosary varit högst involverade i utvecklingsarbetet.

Förutom KTH finns ett flertal partners med i utvecklingen av Social Sensemaking. Dessa är RISE SICS, Trento-universitetet i Italien, det svenska språktekniska företaget Gavaigai och kommunikationsbyrån United Minds.

Föreläsningsfest när KTH:s campus fyller jämt

Allt du vill veta om KTH:s forskning och forskare, och väldigt mycket mer därtill, kommer att lyftas under ett seminariemaraton som varar över två dygn. Det är i vecka 42 som KTH firar att det centrala campuset på Östermalm i Stockholm fyller ett sekel, och det med kunskapsspridning i världsklass.

100 år, 100 talare, 50 timmar. Där har du ramarna för föreläsningsfesten som startar klockan 12:00 tisdagen den 17 oktober. Firandet startar dock redan dagen innan, den 16 oktober.

Under seminariemaratonet kommer forskare, professorer, lektorer och alumner från KTH att gjuta liv i spännande berättelser från KTH:s historia, men också nutida och framtida forskning. Varje talare får 20 minuter på sig, sedan är det dags att kliva av scenen för att ge plats åt nästa forskare. Och så håller det på, dygnet runt, fram till torsdagen den 19 oktober klockan 14:00.

Seminariemaratonet riktar sig till alla och är uppdelat i nio olika teman. Dessa är urbanisering, livsvetenskap, rymden, mobilitet, energi, samhällsutveckling, utbildning och lärande, kommunikation samt miljö.

Publiken har många trevliga höjdpunkter att se fram emot. Professorn Hjalmar Brismar kommer att leverera en hyllning till mikroskopet, en kärleksrelation mellan människa och apparat som varat i 400 år. Lektor Sabine Höhlers berättelse om jorden som ett rymdskepp kommer också att vara fängslande. ”Spaceship Earth” är ett sätt att betrakta vårt jordklot som en rymdfärja med ändliga resurser där vi måste ta hand om vår miljö. En analogi som inte minst idag, med potentiella konflikthärdar som till exempel Nordkorea, befinner sig närmare verkligheten än någonsin tidigare.

Dan Zenkert, professor i ämnet lättviktskonstruktioner, håller i ett föredrag om att använda delar av en bilkaross, till exempel fordonstaket, som ett batteri. Man kan både spara vikt och ha plats för mer batterikapacitet. Även forskarna Anna Pernestål Brenden och Peter Georén kommer att hålla ett tal om bilar då de berättar en framtidsvision om hur staden kommer att se ut år 2050. Garanterat tankeväckande och inspirerande. Vägen dit, som rullar via självkörande bilar, kommer också att förklaras.

Universitetslektor Joakim Lilliesköld tar ett annorlunda grepp om utbildning och lärande. Hans berättelse handlar om hur studenter ska förberedas inför framtidens arbetsmarknad genom att lära sig att bygga usla robotar, ”shitty robots”.

Inom ramarna för ämnena robotar, perception, lärande och artificiell intelligens kommer Hedvig Kjellström, professor i datavetenskap, också att röra sig. Hon ska berätta om hur man bygger maskiner som kan tolka ditt och mitt kroppsspråk.

Så där fortsätter det. I femtio timmar. Vill du veta mer om rymdteleskopet som utvecklades i en källare på KTH eller hur det uppkopplade samhället ser ut om 50 år, kom till KTH den 17 oktober.

Förutom seminariemaratonet kommer även en hel del utställningar, labbrundor och annat trevligt att äga rum under vecka 42. Hela programmet återfinns här.

Ja, just det: Stockholmskrögaren Erik Lallerstedt kommer och lagar mat under jubileumsveckan. Hans farfar, som också hette Erik Lallerstedt, var arkitekt och en av de som var med och ritade husen på campusområdet.

För den som vill lära sig mer om KTH:s centrala campus finns det mer att läsa här, här, här och här.