Jämställdhet en arbetsmiljöfråga

Genom att lyfta jämställda arbetsvillkor till att bli en arbetsmiljöfråga vill Annika Vänje, genus- och arbetsmiljöforskare vid KTH, se till att arbetsplatser blir bättre för arbetstagare. God social och organisatorisk arbetsmiljö för såväl kvinnor som män är målet, och syftet med projektet är att identifiera villkor och förutsättningar för ledning och styrning som kan bidra till bättre arbetsvillkor.

De verksamheter som står i fokus är vård- och omsorgsförvaltningar (hemtjänst) och tekniska- och samhällsbyggnadsförvaltningar.

I en intervju på föreningen Suntarbetsliv webbplats berättar Annika Vänje att hon och de andra forskarna vill stärka ett mer genusmedvetet arbetsmiljöarbete i kommunala verksamheter, detta för att få ner sjukskrivningarna i kvinnodominerade yrken.

När jag läser intervjun poppar det upp en del frågor i skallen. Vilken betydelse kan kön ha på arbetsplatsen? Finns exempel? Vilka olikheter i arbetsvillkoren för kvinnodominerade och mansdominerade kommunala verksamheter finns det? Varför är det så? Vad kan man göra åt det? Hur kommer det sig att alla på arbetsplatsen – inte bara kvinnor eller enbart män – mår bra av jobba på en jämställd arbetsplats? Låter logiskt, men går detta att utveckla? Finns det några generella problem och lågt hängande frukter i fråga om lösningar?

Jag kontaktar Annika Vänje och får en omfångsrik och omsorgsfullt ihopskriven bakgrundshistoria i retur.

”Kön har många olika betydelser och på olika plan. Det finns strukturella skillnader som visar att kvinnor och män återfinns inom olika sektorer och inom olika yrken, dessutom är det ofta så att det dessutom finns en segregering mellan vad kvinnor och män gör inom samma yrke.

Det här bottnar i att vi har kulturella värderingar kring vad vi förväntar oss att kvinnor och män kan jobba med. Även om det börjar luckras upp, så finns fortfarande dessa skillnader. Tydligt är det exempelvis inom IT-branschen där en klar majoritet är män och inom vårdyrken där en majoritet är kvinnor.

När det gäller den psykosociala arbetsmiljön vet vi att den är sämre inom offentlig sektor än inom tex tekniska yrken i det privata. Vi vet också att kvinnor och män reagerar lika på en dålig arbetsmiljö.

I offentlig sektors vård- och omsorgsyrken ser vi stora arbetsgrupper, med många medarbetare per chef, en tidsstyrd verksamhet, emotionell belastning som ökar på de som inte är sjukskrivna, budget som inte är verksamhetsanpassad och teknikstöd som inte är utvecklad och anpassad efter den aktuella verksamheten.

Orsakerna är bland andra att det är lågstatusjobb kopplat till vård- och omsorg som tidigare inte var avlönat arbete. I dagens resultatfixerade verksamheter är det dessutom svårt att visa på direkt ekonomisk vinst.

I ett tidigare projekt var det en chef från kommunal hemtjänst som uttryckte det som att ”vi ses endast som en kostnad…”. Det här är bland annat ett resultat av att till exempel Lean production används med betoning på lean och med avsaknad av lärande i arbetet och kvalitet.

Teknisk förvaltning å sin sida har av tradition och i egenskap av teknikinriktningen en högre status. Verksamheten är också tydlig utifrån att den visar resultat här och nu, som till exempel underhåll av fastigheter och vägar. Något som kan beskrivas som investeringar i kommunens ägande/verksamhet.

Det gör i sin tur att de kan ta mer plats och få mer resurser till verksamheten, vilket skapar möjligheter till mindre tidspress i arbetet (friare arbete) och mindre arbetsgrupper – vilket lägger grunden till en bättre arbetsmiljö.

I projektet kommer vi att synliggöra den här typen av frågor och skapa ett lärande som leder till en bättre medvetenhet om hur arbetsmiljön påverkar hälsan och kvaliteten i arbetet. Den typen av kunskaper blir viktiga vid styrning och ledning av verksamheten och dess arbetsmiljö. En aktuell åtgärd kan bli att utveckla former för ökad delaktighet från berörda medarbetare vid budgeteringsarbete (så att resurserna är anpassade efter den verkliga verksamheten), men också att utveckla verksamhetsanpassade processer för ett systematiskt arbetsmiljöarbete där genusfrågorna (exempelvis utifrån ovanstående faktorer) finns med på agendan. Det senare handlar också om ett värderingsarbete.”

Ska bli intressant att följa.

För övrigt har KTH Magazine uppmärksammat Annika Vänjes arbete tidigare. Läs intervjun här.