Se hur snabbt ”fake news” sprider sig

Hur snabbt och omfattande sprider sig falska nyheter, så kallade ”fake news”? Hur bra eller dåligt tas ett politiskt partis valrörelse emot av befolkningen? Företagets senaste mobil, är det en succé eller en flopp? Nu har KTH-forskare med flera utvecklat verktyget Social Sensemaking som klarar av att ta reda på just detta.

Analys av sociala medier och bloggar i jakten på människor reaktioner på allt från från dagsaktuella händelser till prylar och kriser, det är vad Social Sensemaking är bra på.

Det är inom ramen för EIT Digital innovationsarbete som Social Sensemaking har utvecklas, och verktyget beräknas lanseras i skarpt läge framåt nyår 2017.

KTH-forskaren Amira Soliman El Hosary är en av de som varit med och utvecklat Social Sensemaking.

Redan nu finns det dock en fullt fungerande version som kan användas för att bedöma orsaker och effekter av olika samhällshändelser baserat på vad som rapporteras via Twitter, Tumblr, bloggar och andra sociala medier. gör stora datamängder tolkningsbara såväl kvantitativt som kvalitativt, och de främsta kommersiella användningsområdena är marknadsundersökningar, beslutsstöd och affärsanalys. Valprognoser, insatser och samordning vid katastrofer eller för att identifiera nya trender är också möjliga scenarier.

Att snabbt kunna se och förstå trender och samband genom att analysera sociala medier ger konkurrensfördelar. Oavsett om man är ett politiskt parti eller ett företag som tillhandahåller varor och/eller tjänster. Men även politiska och affärsmässiga kriser blir lättare att avvärja om man låter Social Sensemaking förutse effekterna i sociala medier innan de så att säga inträffar. Därmed kan företag och politiker agera innan det är för sent att agera och bemöta en viss utveckling.

I ett första steg är fokus för Social Sensemaking Sverige och engelskspråkiga länder. De involverade överväger att överföra de immateriella rättigheterna till en kommersiell aktör under 2018. Detta enligt Sarunas Girdzijauskas, universitetslektor vid KTH, som lett arbetet.

Från KTH har Leila Bahri och Amira Soliman El Hosary varit högst involverade i utvecklingsarbetet.

Förutom KTH finns ett flertal partners med i utvecklingen av Social Sensemaking. Dessa är RISE SICS, Trento-universitetet i Italien, det svenska språktekniska företaget Gavaigai och kommunikationsbyrån United Minds.