Rena vatten med mossa

Vattenkrokmossa.

Våren är här på allvar, och med den gör vattnet i vår natur sig påmint igen. Vi kommer snart att både bada och fiska i det.

Det här får mig att tänka på den forskning med KTH-anknytning som uppmärksammats i media på senare tid. Så väl Upsala nya tidning, Sveriges television, Ny teknik och Aftonbladet har under de senaste dagarna lyft det arbete som bland andra den tidigare KTH-forskaren Arifin Sandhi gjort. Det som går ut på att använda mossa för att rena vatten från arsenik.

Mossan det handlar om återfinns i vatten och växer bland annat i norra Sverige. Växten heter vattenkrokmossa (det latinska namnet är Warnstorfia fluitans) och har visat sig ha förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten.

Arifin Sandhi, forskare vid KTH.

Ja, så snabbt att en timme kan räcka för att vattnet ska gå från förorenat till att vara fullt drickbart.

När jag kontaktar Arifin Sandhi så menar han att mossan mycket väl skulle kunna fungera för att rena vatten också från andra föroreningar, men hittills har forskarna bara testat just arsenik.

Upptäckten av vattenkrokmossans renande egenskaper gjorde forskarna bland gruvavfall utanför Skellefteå. Dit begav de sig på grund att arsenikens nära koppling till järnmalm och att gruvområden ofta är förorenade av just arsenik.

– Vår plan var att testa en hållbar och miljövänligt marksaneringsteknik (fytoremediering) för att avlägsna arseniken från gruvvattnet. Förutom att tekniken som sådan är miljövänlig så är den också billig i jämförelse med mekaniska och kemiska alternativt, säger Arifin Sandhi.

Han berättar vidare att det stora flertalet växter klarar av att ta upp tungmetaller. Bland dem är det dock bara ett fåtal som klarar stora mängder metalliska ämnen, som arsenik. I världen, fram till idag, har forskare upptäckt tolv plantor som klarar av just arsenik.

– Detta gör vattenkrokmossa till nummer tretton på den listan. De tolv första plantorna är dock landbaserade, vilket gör vattenkrokmossan till nummer ett på en ny lista då den återfinns i vatten. Vidare så är vattenkrokmossan den enda svenska växten som har de här filtrerande egenskaperna när det kommer till arsenik, säger Arifin Sandhi.

Här hittar du för övrigt Arifins doktorsavhandling.

Just vattenrening är något KTH traditionellt sett är och varit bra på. Här är en lista över några av de forskare som jobbar med detta på KTH, med tillhörande artiklar i ämnet:

2 reaktioner till “Rena vatten med mossa”

  1. Det är långt till praktisk tillämpning av vattenmossa för dricksvattenrening. Om det ska betraktas som en teknik för just dricksvatten så finns det många lösningar redan kommersialiserade. I svenska förhållanden med en lång vinter så innebär vattenmossarening att den måste ske inomhus. Hur ska den tekniska lösningen se ut som ska klara en familjs behov av rent vatten, dvs upp till 800 L/dygn eller ska bara 50 liter behandlas för reningen av det som dricks i hushållet? Summa summarum så finns det många frågetecken om användningen av mossa för vattenrening, särskilt när det gäller dricksvatten.
    För övrigt är Arifin Sandhi inte anställd som forskare vid KTH. Däremot har han varit doktorand där.
    Mvh
    Gunno Renman, Professor vid KTH

  2. Tack för utläggningen!

    Du jobbar väl också med vattenrening va? Borde inte du också vara med på listan?

    Jag brukar benämna forskarstuderande för forskare då och då. Kan tycka att det är en rättvis och korrekt beskrivning. Har man gått vidare och blivit docent eller lektor är det oftast den titeln som tilldelas.

Kommentarer inaktiverade.