Kategoriarkiv: digitalisering

Privatimporten: Vem tar ansvar för miljön?

100 000 till 150 000 paket. Så många försändelser kommer till Sverige varje dag, främst från Kina, enligt Postnord. På ett år har antalet försändelser ökat med 65 procent. Enligt en film Postnord producerat för sin Facebooksida är bilden tydlig: ”Det som lockar är billiga priser, närmast oändligt utbud och mer eller mindre udda produkter”.

Enligt Naturskyddsföreningen har vi strängare lagstiftning inom EU än resten av världen vilket gör att produkter som är tillverkade i medlemsländerna nästan alltid innehåller mindre farliga tillsatsämnen.

Hur ska man då se på privatimporten från länder i Asien som på senare tid växt till sig rejält? Hur påverkar denna import vår miljö?

Göran Finnveden.

– Det är en väldigt relevant fråga, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys samt vicerektor för hållbar utveckling på KTH.

Enligt honom är det Kemikalieinspektionen som jobbar med kemikaliefrågor och som hanterar de lagar och regler som rör importörer. På tillsynsmyndighetens webbplats står det att ”Om du importerar varor behöver du veta vad produkterna innehåller och om de för med sig några risker. Du ska kunna informera konsumenter och andra användare”.

Som exempel på varor nämner Kemikalieinspektionen leksaker, kläder och hemelektronik. Varor kan innehålla mjukgörare och vara målade med färg. Vissa typer av varor, till exempel leksaker, är strängt reglerade och omfattas av många olika regler.

– Om importören är en privatperson har vederbörande med stor sannolikhet inte koll på lagstiftningen. Som privatkonsument har du små möjligheter att ha koll på varors ursprung och innehåll, säger Göran Finnveden.

På frågan om detta kanske borde undersökas närmare svarar Göran Finnveden ”Ja”.

– Sedan kommer vi till den sociala biten. Vilka arbetsförhållandet råder vid tillverkningen? Inte alla, men vissa importörer har själva tagit på sig uppgiften att även granska detta.

Sedan finns ytterligare en fråga som saknar svar. ”Hur stor är egentligen privatimporten idag”? Kan den tänkas vara ännu större än de cirka 150 000 kinesiska paket som Postnord säger sig hantera dagligen?

Tänkvärt. Liksom det faktum hur bra det är för miljön att dela upp varor i tusentals olika paket istället för frakta dem i en enda större container.

KTH:s skosensor på världens största teknikmässa

Idag, den 9 januari, slår den enorma teknikmässan Consumer Electronics Show (CES) upp portarna i Las Vegas.

Inertial Elements kallar sin version av sensorn för Osmium MIMU22BL.

Det ska bli spännande att följa årets rapportering därifrån. Här brukar nämligen en majoritet av de mest tongivande nya teknikerna lanseras. Till exempel var OLED bland det hetaste på mässan år 2008 när jag var på CES. Idag är det en högst vedertagen standard i tv- och skärmvärlden.

Nyhetsflödet börjar dock dagar innan mässhallarna öppnar. Igår kom det till exempel ett mejl från KTH-professorn Peter Händel. Det lyder som följer:

”God fortsättning Peter!

Lite nyheter om ”våra” skosensorer. Vi släppte ju koden fri via www.openshoe.org och den plockades bland annat upp av det indiska uppstartsföretaget GT Silicon som tillverkar produkter baserad på koden via www.inertialelements.com och www.oblu.io. Nu i dagarna presenterar de en ny variant på CES-mässan i Las Vegas, se pressrelease.”

Se där. Jätteroligt att KTH-teknik hittat till CES! Och spännande att det är mycket KTH i USA just nu.

Bland annat här, här och här kan du läsa mer om KTH:s skosensor.

Även en hel del medier har skrivit om sensor. Bland dem Ingenjören, SVT, Veckans affärer och Ny Teknik.

Bitcoin och dess miljöpåverkan

Ordet på mångas läppar under det senaste året har varit kryptovalutan Bitcoin. Alla möjliga perspektiv har avhandlats, och nu har turen kommit till miljö och hållbarhet.

Domen är inte nådig. Bitcoin har enligt många tidningar och bloggar, däribland ARS Technica, Digiconomist och Svenska Dagbladet, en skyhög påverkan på vår miljö.

Kritikerna har dock inte fått stå helt oemotsagda. Precis nyligen publicerad Bloomberg en artikel om att Bitcoin är grönare än vad kritikerna påstår.

Så vem kan man då lita på?

Dag Lundén.

Jag slår en signal till forskaren Dag Lundén på Telia. Han och kollegan Jens Malmodin på Ericsson är verksamma inom ramen för forskningscentret Centre for Sustainable Communications (CESC) vid KTH. Tillsammans har de två bland annat publicerat en vetenskaplig artikel om trendbrottet att datatrafiken ökar samtidigt som energiförbrukningen går ner. Dag och Jens brukar alltså räkna på den här typen av energiförbrukning.

– Jag och Jens har bollat den här frågan lite grand, och vi reagerade båda över att siffrorna var rätt så alarmistiska. De liknar den spekulation som fanns när det var dags att rulla ut tredje generationens mobilnät, 3G. Då sade man att energiförbrukningen för detta skulle motsvara ett kärnkraftverk. Så blev det inte och jag vill nog, efter att vi tittat lite närmare på detta, att siffrorna är felaktiga.

Dag säger att de båda skulle behöva sätta sig ner och räkna noggrant på detta för att kunna få detaljerade siffror över energiförbrukningen, men den grova uppskattningen lyder alltså att siffror som figurerat i medierna är överdrivna med en faktor tio.

Se där.

Jens Malmodin

Dag lägger för övrigt till att han och Jens kommer att släppa en vetenskaplig artikel på andra sidan nyår som har vissa likheter med den om Sveriges internetanvändning och energiförbrukning. Denna går har duon dock granskat hela världen när det kommer till datorkommunikation och elanvändning.

En liten stund efter vår konversation får jag ett mejl från Dag där han berättar att Jens Malmodin tipsar om en relativt ny studie av en holländsk forskare som räknat på detta mer i detalj. Den heter ”Sustainability of bitcoin and blockchains” och är gjord av holländaren Harald Vranken vid Nederländska öppna universitetet.

I detta arbete uppskattas energiförbrukningen till mellan 1 och 4.5 TWh där det lägre spannet är det mer troliga, berättar Dag.

– Får vi tid och möjlighet så finns chansen att vi gräver vidare lite i detta och blockchain-teknikens konsekvenser. Detta då området är högintressant, inte minst miljömässigt. Men det blir inte i år.

PS. Missa inte KTH-student Ivan Liljeqvist som är grym på just ämnet Bitcoin. Här är hans Youtube-kanal där han tjänar 100 000 kronor per inslag. DS.

Lekfull mekatronik ger morgondagens bilar och fordon

En verklig, flygande prototyp kommer att presenteras den elfte december.

Var precis förbi och hälsade på ett gäng mekatronikstudenter på KTH. På måndag den elfte december är det dags för dem att presentera sina studentprojekt som de jobbat med i nio månader.

Det var bråda dagar kan jag säga. Det mesta fungerande, men inte allt…

När saker väl fungerar kan det därtill hända att en blir lite övermodig ibland. Då är det lätt att krascha med grejerna, vilket innebär reparationer…

Hur som helst är det nog kul för media att titta närmare på vad KTH-studenterna tillverkat. Berättar en del om både vår samtid och framtid.

PS. Hamnade i en lång diskussion med en av studenterna. Ämnet var självkörande bilar och moral samt etik. Vad händer när bilen måste välja mellan två dåliga saker: riskera att köra ihjäl passageraren eller ta kål på en gångtrafikant. En av oss var fullständigt övertygad om att gångtrafikanten lågt pyrt till då bilens jobb var att ta hand om passagerarens till varje pris. En av oss ansåg att en äkta slumptalsgenerator helt fick bestämma utgången. Låter det vara osagt vem som företrädde vilket resonemang… (gissa gärna!). DS.

Bra inspel om hetaste tekniken just nu

Som bekant så har artificiell intelligens (AI) kommit in i värmen permanent efter ett antal år ute i kylan. Detta påstående kan styrkas på väldigt många sätt, och här är några av de viktigaste exemplen med KTH-koppling:

Sedan har KTH redan en rad forskningsprojekt som rullar där AI används för allt från sjukdomsdiagnoser via självkörande bilar till att prata med delfiner.

Med detta i backspegeln kan det förstås vara bra att veta vad AI egentligen är. Mer i detalj.

För det ändamålet har webbplatsen www.forskning.se, en samarbete mellan Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova med flera, tagit fram en film om just AI. En film där KTH-forskarna Anna Pernestål Brenden och Maja Fjaestad bidragit med kunskap.

Förutom att besvara en hel mängd frågor i ämnet skapas också några nya spörsmål. Det är dessa som kommer att debatteras de nästkommande fem till tio åren.

Några exempel är det här med säkerhet, moral och etik. Hur välutbildad måste en självkörande bil med AI egentligen vara för att få köra själv i trafiken? Vad händer om man drar en parallell till skillnaden mellan en nybakad körkortsinnehavare och en erfaren bilförare med 40 000 mil i ryggen? Var befinner sig den självkörande bilen då, rent ”kunskapsmässigt”?

Hur ska AI fatta beslut vid akuta situationer där risken är överhängande att en människa blir skadad eller till och med dödad? Ska bilen köra på en gångtrafikant eller köra i diket med risken för att passageraren i bilen skadas eller avlider?

Vem är eller vilka är ansvariga? Tillverkare, passagerare, gångtrafikanter? Vem betalar? Försäkringsbolaget? Trafikverket?

Slutligen lär en hel del människor med bilen som hobby ställa sig själva och omvärlden frågan: Kommer jag att få lov att köra bil själv i framtiden?

Vi går en spännande framtiden eller mötes. Eller åker kanske. Resan börjar här.

PS. Läs gärna Nicklas Berild Lundblads understreckare i SvD där KTH-alumnen Max Tegmarks bok Liv 3.0 och andra vettiga idéer och tankar om AI diskuteras. Nicklas är för övrigt adjungerad professor i innovation på KTH (och samhällspolitisk chef för Europa på Google). DS.