Kategoriarkiv: energi

Dags att summera året

Erik Stenberg, lektor vid KTH. Foto: Christer Gummeson.

När vi tittar tillbaka på 2017 kan vi snabbt konstatera att firandet av KTH:s centrala campusområde (100-åringen) spelar en viss roll för sammanfattningen. Ett seminariemaraton där 100 talare höll låda i 50 timmar blev till ett snyggt tvärsnitt av var KTH för närvarande befinner sig.

Här är några höjdpunkter:

  • Erik Stenberg, universitetslektor och forskare vid KTH Arkitekturskolan, går igenom hur bostadssituationen såg, ser och kommer att se ut i framtiden. Problem och möjligheter vädras ut!

  • KTH-forskaren Jonas Anund Vogel, även föreståndare för KTH Live-In Lab, berättar om den forskning om framtidens boende som sker vid universitet.

  • Sveriges ende astronaut Christer Fuglesang behöver väl ingen närmare presentation?! Det här är hans historia – från KTH till rymden och tillbaka.

  • KTH-professorn Nicole Kringos berättar framtidens infrastruktur. Grön asfalt, självläkande vägar och infrastrukturens roll för självkörande bilar – våra vägar blir allt mer komplexa. Och kan utgöra en lysande exportmöjlighet.

Jag återkommer till fler höjdpunkter under föreläsningsfesten i början av 2018. Finns ett antal intressanta filmklipp att dela med sig av.

PS. Det är glädjande att se att det sker allt mer forskning om etik när det kommer till teknik. Särskilt på områden som artificiell intelligens, AI. Anna Felländer intervjuades precis av Svenska Dagbladet och hon berättar bland annat att det finns risk för att historiska fördomar sprids vidare till framtiden när AI studerar vår samtid. DS.

PS2. Först ut för egen del 2018 blir en artikeln om hur spel på ett lekfullt sätt kan användas för hörselträning. Bra start på året med lustfylld teknik i människans tjänst. DS2.

Bitcoin och dess miljöpåverkan

Ordet på mångas läppar under det senaste året har varit kryptovalutan Bitcoin. Alla möjliga perspektiv har avhandlats, och nu har turen kommit till miljö och hållbarhet.

Domen är inte nådig. Bitcoin har enligt många tidningar och bloggar, däribland ARS Technica, Digiconomist och Svenska Dagbladet, en skyhög påverkan på vår miljö.

Kritikerna har dock inte fått stå helt oemotsagda. Precis nyligen publicerad Bloomberg en artikel om att Bitcoin är grönare än vad kritikerna påstår.

Så vem kan man då lita på?

Dag Lundén.

Jag slår en signal till forskaren Dag Lundén på Telia. Han och kollegan Jens Malmodin på Ericsson är verksamma inom ramen för forskningscentret Centre for Sustainable Communications (CESC) vid KTH. Tillsammans har de två bland annat publicerat en vetenskaplig artikel om trendbrottet att datatrafiken ökar samtidigt som energiförbrukningen går ner. Dag och Jens brukar alltså räkna på den här typen av energiförbrukning.

– Jag och Jens har bollat den här frågan lite grand, och vi reagerade båda över att siffrorna var rätt så alarmistiska. De liknar den spekulation som fanns när det var dags att rulla ut tredje generationens mobilnät, 3G. Då sade man att energiförbrukningen för detta skulle motsvara ett kärnkraftverk. Så blev det inte och jag vill nog, efter att vi tittat lite närmare på detta, att siffrorna är felaktiga.

Dag säger att de båda skulle behöva sätta sig ner och räkna noggrant på detta för att kunna få detaljerade siffror över energiförbrukningen, men den grova uppskattningen lyder alltså att siffror som figurerat i medierna är överdrivna med en faktor tio.

Se där.

Jens Malmodin

Dag lägger för övrigt till att han och Jens kommer att släppa en vetenskaplig artikel på andra sidan nyår som har vissa likheter med den om Sveriges internetanvändning och energiförbrukning. Denna går har duon dock granskat hela världen när det kommer till datorkommunikation och elanvändning.

En liten stund efter vår konversation får jag ett mejl från Dag där han berättar att Jens Malmodin tipsar om en relativt ny studie av en holländsk forskare som räknat på detta mer i detalj. Den heter ”Sustainability of bitcoin and blockchains” och är gjord av holländaren Harald Vranken vid Nederländska öppna universitetet.

I detta arbete uppskattas energiförbrukningen till mellan 1 och 4.5 TWh där det lägre spannet är det mer troliga, berättar Dag.

– Får vi tid och möjlighet så finns chansen att vi gräver vidare lite i detta och blockchain-teknikens konsekvenser. Detta då området är högintressant, inte minst miljömässigt. Men det blir inte i år.

PS. Missa inte KTH-student Ivan Liljeqvist som är grym på just ämnet Bitcoin. Här är hans Youtube-kanal där han tjänar 100 000 kronor per inslag. DS.

Föreläsningsfest när KTH:s campus fyller jämt

Allt du vill veta om KTH:s forskning och forskare, och väldigt mycket mer därtill, kommer att lyftas under ett seminariemaraton som varar över två dygn. Det är i vecka 42 som KTH firar att det centrala campuset på Östermalm i Stockholm fyller ett sekel, och det med kunskapsspridning i världsklass.

100 år, 100 talare, 50 timmar. Där har du ramarna för föreläsningsfesten som startar klockan 12:00 tisdagen den 17 oktober. Firandet startar dock redan dagen innan, den 16 oktober.

Under seminariemaratonet kommer forskare, professorer, lektorer och alumner från KTH att gjuta liv i spännande berättelser från KTH:s historia, men också nutida och framtida forskning. Varje talare får 20 minuter på sig, sedan är det dags att kliva av scenen för att ge plats åt nästa forskare. Och så håller det på, dygnet runt, fram till torsdagen den 19 oktober klockan 14:00.

Seminariemaratonet riktar sig till alla och är uppdelat i nio olika teman. Dessa är urbanisering, livsvetenskap, rymden, mobilitet, energi, samhällsutveckling, utbildning och lärande, kommunikation samt miljö.

Publiken har många trevliga höjdpunkter att se fram emot. Professorn Hjalmar Brismar kommer att leverera en hyllning till mikroskopet, en kärleksrelation mellan människa och apparat som varat i 400 år. Lektor Sabine Höhlers berättelse om jorden som ett rymdskepp kommer också att vara fängslande. ”Spaceship Earth” är ett sätt att betrakta vårt jordklot som en rymdfärja med ändliga resurser där vi måste ta hand om vår miljö. En analogi som inte minst idag, med potentiella konflikthärdar som till exempel Nordkorea, befinner sig närmare verkligheten än någonsin tidigare.

Dan Zenkert, professor i ämnet lättviktskonstruktioner, håller i ett föredrag om att använda delar av en bilkaross, till exempel fordonstaket, som ett batteri. Man kan både spara vikt och ha plats för mer batterikapacitet. Även forskarna Anna Pernestål Brenden och Peter Georén kommer att hålla ett tal om bilar då de berättar en framtidsvision om hur staden kommer att se ut år 2050. Garanterat tankeväckande och inspirerande. Vägen dit, som rullar via självkörande bilar, kommer också att förklaras.

Universitetslektor Joakim Lilliesköld tar ett annorlunda grepp om utbildning och lärande. Hans berättelse handlar om hur studenter ska förberedas inför framtidens arbetsmarknad genom att lära sig att bygga usla robotar, ”shitty robots”.

Inom ramarna för ämnena robotar, perception, lärande och artificiell intelligens kommer Hedvig Kjellström, professor i datavetenskap, också att röra sig. Hon ska berätta om hur man bygger maskiner som kan tolka ditt och mitt kroppsspråk.

Så där fortsätter det. I femtio timmar. Vill du veta mer om rymdteleskopet som utvecklades i en källare på KTH eller hur det uppkopplade samhället ser ut om 50 år, kom till KTH den 17 oktober.

Förutom seminariemaratonet kommer även en hel del utställningar, labbrundor och annat trevligt att äga rum under vecka 42. Hela programmet återfinns här.

Ja, just det: Stockholmskrögaren Erik Lallerstedt kommer och lagar mat under jubileumsveckan. Hans farfar, som också hette Erik Lallerstedt, var arkitekt och en av de som var med och ritade husen på campusområdet.

För den som vill lära sig mer om KTH:s centrala campus finns det mer att läsa här, här, här och här.

Hellre morot än piska

Jag vet inte hur det är med dig, men när det kommer till ett hållbart beteende kan alla de lagar, regler, skatter och andra tvingande åtgärder som ska göra att vi tar bättre hand om vår jord kännas lätt kvävande. Tröttsamma. Snudd på irriterande ibland, faktiskt. Vi människor är kortsiktiga i vårt tänkande och agerande, och ett hållbart beteende kräver långsiktighet.

Särskilt i vårt numera väldigt sekulariserade, fria, liberala och individualiserade samhälle.

Icke desto mindre viktigt är det att vi lever hållbart. Alla dessa åtgärder behövs. Om vi ska ha någon jord att lämna över till våra barn och barnbarn.

Det här har KTH-studenten Albin Haglund förstått och kollat närmare på.

I sin mastersuppsats med rubriken ”Nudging – A Way to Encourage Public Tenants to More Sustainable Behaviour?”, skriven inom ramen för studier gjorda på masterprogrammet Fastigheter och byggande vid KTH, har han tittat närmare på det som kallas för ”Nudging”.

Förutom ny miljöteknik i bostäder måste hyresgästerna också ändra sina beteenden för att leva hållbart. Tekniken i sig räcker inte. Ett relativt nytt sätt att påverka beteenden i en mer hållbar riktning utan att för den skull förändra människors värderingar är just Nudging. Nudging innebär att uppmuntra oss att välja ett mer individuellt och samhällsfördelaktigt alternativ.

För att betraktas som en Nudge (eller knuff på ren svenska) tillåter åtgärden inte förbjudandet av andra alternativ eller drastisk förändring av ekonomiska incitament. Istället kan ett exempel vara att via statistik visa på hur mycket energi grannarna konsumerar, ge förslag på hur man själv kan minska sin förbrukning och på så sätt minska energianvändningen. Därmed ökar det hållbara beteendet.

Här är några ”Nudgar” som Albin Haglund omnämner som exempel i sin uppsats:

  • Användning av beskrivande sociala normer: ”Mer än 85 procent av studenterna på Roskilde Universitet kommer ihåg att släcka ljuset, gör du?”. Läs mer.
  • Översätt till saker som folk förstår och kan greppa: Flera små hål/sprickor i ett hus blir till hålet i storleksordningen av en fotboll. Läs mer.
  • Sätt standardalternativet på temperaturen en grad lägre. Läs mer.
  • Nyttja sociala normer. Vi vill gärna vara sämre än grannen. Vad förbrukar egentligen vederbörande i gasmängd? Läs mer.
  • Gör det lätt att göra rätt. Exempel: Ett återvinningsrum. Före förändring: Brännbart avfall lätt att se och nära entrén, andra sopor längre bort. Efter förändring: Byt plats. Resultat: Större mängd sorteras rätt.

Jag ber Albin Haglund redogöra för några hypoteser där Nudging skulle kunna vara som effektivast.

– I situationer där det är mest sannolikt att man som hyresgäst fattar ett beslut baserat på dåliga vanor eller där ett beslut görs per automatik. Sociala normer tror jag är det kraftfullaste verktyget. Det blev tydligt när jag intervjuade Statens fastighetsverk och såg broderskomplexet mellan Kungliga Operan och Dramaten. Hade den ena installerat LED så ville den andre inte vara sämre. Och man jämförde sin mediaförbrukning sinsemellan också, berättar Albin Haglund.

I övrigt menar han att framgången bygger på vem som blir Nudgad och vilket syfte den har.

– Det går att applicera Nudging på träning, kost, ekonomi och pensionsparande. Ja, allt möjligt egentligen.

Här är för övrigt några effektiva Nudgar som ej är riktade mot energieffektivisering och miljö:

Den som vill komma i kontakt med Albin Haglund kan nå honom via albinha@kth.se eller 073 – 093 06 50.

Spännande elbilskalkyl

Attraktiva påståenden, fräna filmer och udda artiklar… internet är fullt av allt från sanningar via önsketänkande till rena lögner. Inte sällan paketerat på ett attraktivt och förtroendeingivande sätt.

Ibland är det således helt klart läge att ägna sig åt lite viralgranskning. Särskilt som webbsidor som stödjer de egna åsikterna har en tendens att spridas via sociala medier och sedan studsa runt i olika filterbubblor.

Själv hittade jag en insändare i Gefle Dagblad häromdagen. Med viss spridningspotential i just sociala medier som Facebook och Twitter.

Under pseudonymen ”Korrekt elbilskalkyl” skriver en person, enligt egen utsago tidigare verksam som elektriker, hur dyrt det enligt henne/honom kommer att bli att ha elbil och laddstolpe hemma. Detta i relation till ett reklamblad från VW.

Peter Georén.

Kontentan lyder ungefär som följer: ”Rörlig kostnad per år = 14 000 kronor. Total kostnad = 118 000 kr/år vilket blir 78 kronor per mil om man kör 1 500 mil om året. Extremt hög elkostnad.”

Personen bakom insändaren skriver ”Kommentarer välkomna så att kalkylen blir korrekt”. Det här nappar jag förstås på omgående, och kontaktar Peter Georén som är föreståndare för Integrated Transport Reserach Lab, ITRL, på KTH.

ITRL är kort beskrivet ett labb där forskare jobbar med det mesta som har med transporter att göra, oavsett om det handlar om gods eller människor. Här ingår förstås elbilar som en stor och viktig pusselbit, och således är Peter Georén rätt person att fråga om kalkylen i insändaren är relevant. Ja, om slutnotan för ett privatperson verkligen landar på de summor som nämns.

Peter Georén är snabb och kortfattad; han menar att de antaganden som göres i insändaren är bristfälliga. Ja, sett från ett enda men väldigt relevant perspektiv.

– Det är inget fel på själva kalkylen, men snabbladdare är inte avsedda för privatpersoner. Att ha det kan jämföras med att äga en egen bensinmack, säger Peter Georén.

Han tillägger att bra kalkyler för normal elbilsladdare finns här.