Kategoriarkiv: forskning

KTH:s skosensor på världens största teknikmässa

Idag, den 9 januari, slår den enorma teknikmässan Consumer Electronics Show (CES) upp portarna i Las Vegas.

Inertial Elements kallar sin version av sensorn för Osmium MIMU22BL.

Det ska bli spännande att följa årets rapportering därifrån. Här brukar nämligen en majoritet av de mest tongivande nya teknikerna lanseras. Till exempel var OLED bland det hetaste på mässan år 2008 när jag var på CES. Idag är det en högst vedertagen standard i tv- och skärmvärlden.

Nyhetsflödet börjar dock dagar innan mässhallarna öppnar. Igår kom det till exempel ett mejl från KTH-professorn Peter Händel. Det lyder som följer:

”God fortsättning Peter!

Lite nyheter om ”våra” skosensorer. Vi släppte ju koden fri via www.openshoe.org och den plockades bland annat upp av det indiska uppstartsföretaget GT Silicon som tillverkar produkter baserad på koden via www.inertialelements.com och www.oblu.io. Nu i dagarna presenterar de en ny variant på CES-mässan i Las Vegas, se pressrelease.”

Se där. Jätteroligt att KTH-teknik hittat till CES! Och spännande att det är mycket KTH i USA just nu.

Bland annat här, här och här kan du läsa mer om KTH:s skosensor.

Även en hel del medier har skrivit om sensor. Bland dem Ingenjören, SVT, Veckans affärer och Ny Teknik.

Föreläsningsfest när KTH:s campus fyller jämt

Allt du vill veta om KTH:s forskning och forskare, och väldigt mycket mer därtill, kommer att lyftas under ett seminariemaraton som varar över två dygn. Det är i vecka 42 som KTH firar att det centrala campuset på Östermalm i Stockholm fyller ett sekel, och det med kunskapsspridning i världsklass.

100 år, 100 talare, 50 timmar. Där har du ramarna för föreläsningsfesten som startar klockan 12:00 tisdagen den 17 oktober. Firandet startar dock redan dagen innan, den 16 oktober.

Under seminariemaratonet kommer forskare, professorer, lektorer och alumner från KTH att gjuta liv i spännande berättelser från KTH:s historia, men också nutida och framtida forskning. Varje talare får 20 minuter på sig, sedan är det dags att kliva av scenen för att ge plats åt nästa forskare. Och så håller det på, dygnet runt, fram till torsdagen den 19 oktober klockan 14:00.

Seminariemaratonet riktar sig till alla och är uppdelat i nio olika teman. Dessa är urbanisering, livsvetenskap, rymden, mobilitet, energi, samhällsutveckling, utbildning och lärande, kommunikation samt miljö.

Publiken har många trevliga höjdpunkter att se fram emot. Professorn Hjalmar Brismar kommer att leverera en hyllning till mikroskopet, en kärleksrelation mellan människa och apparat som varat i 400 år. Lektor Sabine Höhlers berättelse om jorden som ett rymdskepp kommer också att vara fängslande. ”Spaceship Earth” är ett sätt att betrakta vårt jordklot som en rymdfärja med ändliga resurser där vi måste ta hand om vår miljö. En analogi som inte minst idag, med potentiella konflikthärdar som till exempel Nordkorea, befinner sig närmare verkligheten än någonsin tidigare.

Dan Zenkert, professor i ämnet lättviktskonstruktioner, håller i ett föredrag om att använda delar av en bilkaross, till exempel fordonstaket, som ett batteri. Man kan både spara vikt och ha plats för mer batterikapacitet. Även forskarna Anna Pernestål Brenden och Peter Georén kommer att hålla ett tal om bilar då de berättar en framtidsvision om hur staden kommer att se ut år 2050. Garanterat tankeväckande och inspirerande. Vägen dit, som rullar via självkörande bilar, kommer också att förklaras.

Universitetslektor Joakim Lilliesköld tar ett annorlunda grepp om utbildning och lärande. Hans berättelse handlar om hur studenter ska förberedas inför framtidens arbetsmarknad genom att lära sig att bygga usla robotar, ”shitty robots”.

Inom ramarna för ämnena robotar, perception, lärande och artificiell intelligens kommer Hedvig Kjellström, professor i datavetenskap, också att röra sig. Hon ska berätta om hur man bygger maskiner som kan tolka ditt och mitt kroppsspråk.

Så där fortsätter det. I femtio timmar. Vill du veta mer om rymdteleskopet som utvecklades i en källare på KTH eller hur det uppkopplade samhället ser ut om 50 år, kom till KTH den 17 oktober.

Förutom seminariemaratonet kommer även en hel del utställningar, labbrundor och annat trevligt att äga rum under vecka 42. Hela programmet återfinns här.

Ja, just det: Stockholmskrögaren Erik Lallerstedt kommer och lagar mat under jubileumsveckan. Hans farfar, som också hette Erik Lallerstedt, var arkitekt och en av de som var med och ritade husen på campusområdet.

För den som vill lära sig mer om KTH:s centrala campus finns det mer att läsa här, här, här och här.

Rätt namn för jobbet

Lars Nordström, professor i elkraftteknik vid KTH, jobbar med ström och smarta elnät.

Gissa vad Robert Tennisberg arbetar med. Jepp. Sportjournalist.

Lisa Frost då? Hon är meteorolog på SMHI i Norrköping.

Björn Sprängare… var under fjorton år styrelseordförande för det statliga gruvföretaget LKAB. Benny Ruus var fram till 2009 förbundsordförande för Motorförarnas helnykterhetsförbund. Anna Blixt är mig veterligen fortfarande fotograf medan tidningen Hälsa en gång i tiden hade en chefredaktör som hette Per Frisk.

Ja. Så där fortsätter det. För alla de som bär ett namn med tydlig koppling till vad personerna arbetar med.

Exemplen är överraskande många, vilket är fnissigt kul för alla vi som är nördar.

Vad Annika Winsth, Alice Brax, Rolf Rånman och Lennart Linjer jobbar, eller har jobbat med, kan du fundera en stund över… 😉

KTH utgör förstås inget undantag när det kommer till arbetsplatser där människor bär namn med tydlig jobbreferens inbyggd. Det blir väl lätt så på ett universitet med över 5 000 anställda.

Vad sägs om:

  • Hans Hertz, fysikprofessor. Det ska för övrigt tilläggas att Hans Hertz är sonson till Gustav Hertz. Gustav är i sin tur brorson till Heinrich Hertz som namngav enheten hertz.
  • Lars Nordström, professor i elkraftteknik och EU:s expert på smarta elnät.
  • Licheng Sun är en professor som arbetar med framtidens förnyelsebara energikällor, bland annat artificiell fotosyntes.
  • Gen Larsson, professor som bland annat studerat bakterieart E. coli (Escherichia coli) och särskilt då dess gener/DNA.

Som lätt långsökt bonus kan jag även lägga till Gunno Renman, professor på KTH som bland annat jobbar med vattenrening.

De mest efterfrågade KTH-experterna

sthlm

Jag jobbar som bekant som forskningsinformatör och pressansvarig på KTH. Detta innebär att jag bland har koll på vad som skrivs om KTH.

Kan du gissa vilket område och vilka forskare som är mest efterfrågade och därför synliga i tidningar, radio och tv?!

Well. För mig är det rätt så solklart, eftersom jag nästan varje vecka förmedlar kontaktuppgifter till dessa experter.

Vi kan börja med vilket område det handlar om. Jag har pratar förstås om vår ständigt glödheta bostadsmarknad som månad in och månad ut får hur mycket utrymme som helst i media.

Således är det några av KTH:s forskare inom fastighetsekonomi som utan konkurrens är de mest anlitade experterna på KTH. Forskarna heter Hans Lind, Mats Wilhelmsson, Stellan Lundström och på senare tid Svante Mandell.

Värt att notera är att Hans Lind och Stellan Lundström numera gått i pension. De är förvisso båda emeritus, och besvarar i viss mån fortfarande frågor. Lättast att nå (och får svar på frågor av) är dock Mats Wilhelmsson (professor, 08 – 790 92 25 / 076 – 867 52 80, mats.wilhelmsson@infra.kth.se) samt Svante Mandell (universitetslektor, 08 – 790 80 11, svante.mandell@abe.kth.se).

Näst efter dessa experter kommer nog Christina Bodin Danielsson. Många är de artiklar och inslag som genom åren handlat om det öppna kontorslandskapet, sällan hyllat eller omskrivet i positiva ordalag.

Om just detta forskar Christina Bodin Danielsson.

Jag skickade nyligen ett mejl till henne, och bad henne fåordigt beskriva vad hon jobbar med nu.

– Jag forskar alltjämt om kontor utifrån olika perspektiv. Kontorslandskap är egentligen bara en liten del av min forskning, jag tittar på kontor kopplat till hälsa (psykosocial hälsa, fysiologisk hälsa, fysisk aktivitet), ledarskap och arbetsplatskonflikter, identifiering och lojalitet (“Place attachment” / coherence (anknytning till platsen, i detta fall arbetsplats/kontor)), kontorsarkitekturens betydelse för medarbetare och organisationer utifrån flera perspektiv.

Vill du bredda din rapportering om kontorslandskap vet du alltså nu vad du ska fråga Christina Bodin Danielsson om (08 – 790 85 41 eller christina.bodin.danielsson@arch.kth.se)

Här är för övrigt en av de senaste inslagen i media där hon medverkar.

PS. Jag noterar en viss manlig dominans när det kommer till fastighetsekonomi. Måste kolla om det går att göra något åt mångfallden där. DS.

Årets KTH-professorer

untitled-1

Varje år utses ett antal nya professorer på KTH. Detta är en pusselbit i bilden av vad forskningen på KTH är på väg, och intressant förstås.

Vad kan vi då konstatera? 22 professorer i år – 15 män och 7 kvinnor. Cirka 33 procent kvinnor alltså. Ett steg i rätt riktning mot jämställdhet. Särskilt om man ser till hur det sett ut tidigare år. 13 män, 3 kvinnor (2013) och 16 män, 3 kvinnor (2015). 2014 var det också cirka en 1/3 kvinnor bland utsedda professorer: 14 män, 7 kvinnor.

Vidare kan man notera att två av dem jobbar med robotar (Hedvig Kjellström, Jonas Beskow) och att vi har, slarvigt uttryckt, en jordbävningsprofessor i gänget. Ja, Nicholas Apazidis, professor i mekanik, forskar om stötvågor. Typiskt sådana som följer med en jordbävning eller en tsunami när de fortplantar sig med hög hastighet genom främst vattnet eller berggrunden.

Personligen är jag väldigt nyfiken på att ta reda på mer om Sofia Ritzéns forskningsområde. Hon är professor i integrerad produktutveckling och detta handlar bland annat om hur man i företag skapar en förmåga att leverera banbrytande innovationer. Detta är en viktig faktor för Sverige ekonomi, inte minst när det kommer till företag som Ericsson.

Vidare ska det bli kul att se hur oljebaserade plaster sakta men säkert kommer att bytas ut mot material baserade på förnybara råvaror. Något Ulrica Edlund, professor i polymerteknologi, arbetar med.

Professor Grüne Yanoffs forskning runt beslutsfattande är också intressant, särskilt då den har en tydlig koppling till psykologi.

Här har du hela listan med nya professorer vid KTH inklusive på en beskrivande text och filmer.