Kategoriarkiv: jämställdhet

Årets musikfestival arrangeras på KTH

Vårt motto är som bekant ”Vetenskap och konst” och har egentligen inget att göra med just konst (i form av exempelvis musik och teater). Men utgår vi ifrån att så är fallet så passar de tre ordet alldeles ypperligt också som etikett på Music Tech Festival som äger rum på KTH mellan den sjunde till den nionde september i år.

Ett gränslöst arrangemang att verkligen se fram emot.

Så vad är Music Tech Festival då? Jo, en ambulerande och interaktiv musikidéfestival för alla, kort och gott.

När det står klart att den elfte upplagan kommer att äga rum på ett av Europas ledande tekniska universitet är det också ganska tydligt att Music Tech Festival inte låter sig beskrivas särskilt enkelt. Egentligen. Gott så. Ju snävare ramar, desto mer begränsat resultat. Oftast.

Syftet med festivalen är dock glasklart. Att genom nyfikenhet, lek och experimenterande utforska tal, teknik, musik, ljus och rörelse. Och sedan skapa saker ur detta. Upplevelser, till exempel.

Festivalen är en interaktiv mötesplats för en rad yrkeskategorier och människor. Hackare, forskare, näringslivet, musiker, journalister, politiker och konstnärer är några exempel.

Ett program för den sjunde till den nionde september återstår att offentliggöra, men tidigare år har festivalen huserat allt från hackathon (även för barn), till experimenthörnor och konserter. I städer som Berlin, Ljubljana, Paris, London, Boston och Wellington. Ta en titt på Music Tech Festivals webbplats och förundras.

Men… Ett sätt att definiera vad Music Tech Festival är och innebär, är att välja ut några av alla de personer, företag och organisationer som tidigare medverkat. En helt igenom stabil och diger lista.

Här är några namn: Martyn Ware från The Human League / Heaven 17, skivbolaget Warp, musiktjänsterna Mixcloud, Last.fm, Spotify, Soundcloud och Shazam, medier som BBC och Wired, musikerna i och bakom 808 State, Imogen Heap, The London Symphony Orchestra, skådespelaren Stephen Fry, bolagen EMI, RCA Records, MTV, Microsoft och Cisco, instutitioner som EU-kommissionen, Fraunhofer Society, MIT Media Lab, Royal College of Art, stencoola företag vid namn Ableton, Native Instruments, Izotope, FXpansion, RS Components, RjDj, Ninja Tune, MusicBrainz, Reactable…

Puh! Och detta är bara toppen av ett isberg.

Ytterligare en frän detalj är att media inte bara bevakat festivalen tidigare år, de har till och med varit med och skapat. Som BBC:s LJ Rich som varit med som aktiv deltagare.

Under det decennium jag jobbat på KTH har det varit få arrangemang som nått upp till Music Tech Festivals ambitionsnivå. Det ska bli riktigt kul att se (och uppleva!) denna tillställning. Kommer de medverkande att skapa musik av blockkedjor? Eller låta mänskliga känslor tolkas av AI för att bli till musik?

PS. Liten önskelista inför 2018 över deltagande företag och personer: Aphex Twin, Boston Dynamics, SoundHound, Black Madonna, James Cameron, Propellerhead, Nvidia, Björk, Tesla, Residents, Robyn och Suzanne Ciani. Och… 😀 DS.

Privatimporten: Vem tar ansvar för miljön?

100 000 till 150 000 paket. Så många försändelser kommer till Sverige varje dag, främst från Kina, enligt Postnord. På ett år har antalet försändelser ökat med 65 procent. Enligt en film Postnord producerat för sin Facebooksida är bilden tydlig: ”Det som lockar är billiga priser, närmast oändligt utbud och mer eller mindre udda produkter”.

Enligt Naturskyddsföreningen har vi strängare lagstiftning inom EU än resten av världen vilket gör att produkter som är tillverkade i medlemsländerna nästan alltid innehåller mindre farliga tillsatsämnen.

Hur ska man då se på privatimporten från länder i Asien som på senare tid växt till sig rejält? Hur påverkar denna import vår miljö?

Göran Finnveden.

– Det är en väldigt relevant fråga, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys samt vicerektor för hållbar utveckling på KTH.

Enligt honom är det Kemikalieinspektionen som jobbar med kemikaliefrågor och som hanterar de lagar och regler som rör importörer. På tillsynsmyndighetens webbplats står det att ”Om du importerar varor behöver du veta vad produkterna innehåller och om de för med sig några risker. Du ska kunna informera konsumenter och andra användare”.

Som exempel på varor nämner Kemikalieinspektionen leksaker, kläder och hemelektronik. Varor kan innehålla mjukgörare och vara målade med färg. Vissa typer av varor, till exempel leksaker, är strängt reglerade och omfattas av många olika regler.

– Om importören är en privatperson har vederbörande med stor sannolikhet inte koll på lagstiftningen. Som privatkonsument har du små möjligheter att ha koll på varors ursprung och innehåll, säger Göran Finnveden.

På frågan om detta kanske borde undersökas närmare svarar Göran Finnveden ”Ja”.

– Sedan kommer vi till den sociala biten. Vilka arbetsförhållandet råder vid tillverkningen? Inte alla, men vissa importörer har själva tagit på sig uppgiften att även granska detta.

Sedan finns ytterligare en fråga som saknar svar. ”Hur stor är egentligen privatimporten idag”? Kan den tänkas vara ännu större än de cirka 150 000 kinesiska paket som Postnord säger sig hantera dagligen?

Tänkvärt. Liksom det faktum hur bra det är för miljön att dela upp varor i tusentals olika paket istället för frakta dem i en enda större container.

Dags att summera året

Erik Stenberg, lektor vid KTH. Foto: Christer Gummeson.

När vi tittar tillbaka på 2017 kan vi snabbt konstatera att firandet av KTH:s centrala campusområde (100-åringen) spelar en viss roll för sammanfattningen. Ett seminariemaraton där 100 talare höll låda i 50 timmar blev till ett snyggt tvärsnitt av var KTH för närvarande befinner sig.

Här är några höjdpunkter:

  • Erik Stenberg, universitetslektor och forskare vid KTH Arkitekturskolan, går igenom hur bostadssituationen såg, ser och kommer att se ut i framtiden. Problem och möjligheter vädras ut!

  • KTH-forskaren Jonas Anund Vogel, även föreståndare för KTH Live-In Lab, berättar om den forskning om framtidens boende som sker vid universitet.

  • Sveriges ende astronaut Christer Fuglesang behöver väl ingen närmare presentation?! Det här är hans historia – från KTH till rymden och tillbaka.

  • KTH-professorn Nicole Kringos berättar framtidens infrastruktur. Grön asfalt, självläkande vägar och infrastrukturens roll för självkörande bilar – våra vägar blir allt mer komplexa. Och kan utgöra en lysande exportmöjlighet.

Jag återkommer till fler höjdpunkter under föreläsningsfesten i början av 2018. Finns ett antal intressanta filmklipp att dela med sig av.

PS. Det är glädjande att se att det sker allt mer forskning om etik när det kommer till teknik. Särskilt på områden som artificiell intelligens, AI. Anna Felländer intervjuades precis av Svenska Dagbladet och hon berättar bland annat att det finns risk för att historiska fördomar sprids vidare till framtiden när AI studerar vår samtid. DS.

PS2. Först ut för egen del 2018 blir en artikeln om hur spel på ett lekfullt sätt kan användas för hörselträning. Bra start på året med lustfylld teknik i människans tjänst. DS2.

Bra inspel om hetaste tekniken just nu

Som bekant så har artificiell intelligens (AI) kommit in i värmen permanent efter ett antal år ute i kylan. Detta påstående kan styrkas på väldigt många sätt, och här är några av de viktigaste exemplen med KTH-koppling:

Sedan har KTH redan en rad forskningsprojekt som rullar där AI används för allt från sjukdomsdiagnoser via självkörande bilar till att prata med delfiner.

Med detta i backspegeln kan det förstås vara bra att veta vad AI egentligen är. Mer i detalj.

För det ändamålet har webbplatsen www.forskning.se, en samarbete mellan Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova med flera, tagit fram en film om just AI. En film där KTH-forskarna Anna Pernestål Brenden och Maja Fjaestad bidragit med kunskap.

Förutom att besvara en hel mängd frågor i ämnet skapas också några nya spörsmål. Det är dessa som kommer att debatteras de nästkommande fem till tio åren.

Några exempel är det här med säkerhet, moral och etik. Hur välutbildad måste en självkörande bil med AI egentligen vara för att få köra själv i trafiken? Vad händer om man drar en parallell till skillnaden mellan en nybakad körkortsinnehavare och en erfaren bilförare med 40 000 mil i ryggen? Var befinner sig den självkörande bilen då, rent ”kunskapsmässigt”?

Hur ska AI fatta beslut vid akuta situationer där risken är överhängande att en människa blir skadad eller till och med dödad? Ska bilen köra på en gångtrafikant eller köra i diket med risken för att passageraren i bilen skadas eller avlider?

Vem är eller vilka är ansvariga? Tillverkare, passagerare, gångtrafikanter? Vem betalar? Försäkringsbolaget? Trafikverket?

Slutligen lär en hel del människor med bilen som hobby ställa sig själva och omvärlden frågan: Kommer jag att få lov att köra bil själv i framtiden?

Vi går en spännande framtiden eller mötes. Eller åker kanske. Resan börjar här.

PS. Läs gärna Nicklas Berild Lundblads understreckare i SvD där KTH-alumnen Max Tegmarks bok Liv 3.0 och andra vettiga idéer och tankar om AI diskuteras. Nicklas är för övrigt adjungerad professor i innovation på KTH (och samhällspolitisk chef för Europa på Google). DS.

 

Föreläsningsfest när KTH:s campus fyller jämt

Allt du vill veta om KTH:s forskning och forskare, och väldigt mycket mer därtill, kommer att lyftas under ett seminariemaraton som varar över två dygn. Det är i vecka 42 som KTH firar att det centrala campuset på Östermalm i Stockholm fyller ett sekel, och det med kunskapsspridning i världsklass.

100 år, 100 talare, 50 timmar. Där har du ramarna för föreläsningsfesten som startar klockan 12:00 tisdagen den 17 oktober. Firandet startar dock redan dagen innan, den 16 oktober.

Under seminariemaratonet kommer forskare, professorer, lektorer och alumner från KTH att gjuta liv i spännande berättelser från KTH:s historia, men också nutida och framtida forskning. Varje talare får 20 minuter på sig, sedan är det dags att kliva av scenen för att ge plats åt nästa forskare. Och så håller det på, dygnet runt, fram till torsdagen den 19 oktober klockan 14:00.

Seminariemaratonet riktar sig till alla och är uppdelat i nio olika teman. Dessa är urbanisering, livsvetenskap, rymden, mobilitet, energi, samhällsutveckling, utbildning och lärande, kommunikation samt miljö.

Publiken har många trevliga höjdpunkter att se fram emot. Professorn Hjalmar Brismar kommer att leverera en hyllning till mikroskopet, en kärleksrelation mellan människa och apparat som varat i 400 år. Lektor Sabine Höhlers berättelse om jorden som ett rymdskepp kommer också att vara fängslande. ”Spaceship Earth” är ett sätt att betrakta vårt jordklot som en rymdfärja med ändliga resurser där vi måste ta hand om vår miljö. En analogi som inte minst idag, med potentiella konflikthärdar som till exempel Nordkorea, befinner sig närmare verkligheten än någonsin tidigare.

Dan Zenkert, professor i ämnet lättviktskonstruktioner, håller i ett föredrag om att använda delar av en bilkaross, till exempel fordonstaket, som ett batteri. Man kan både spara vikt och ha plats för mer batterikapacitet. Även forskarna Anna Pernestål Brenden och Peter Georén kommer att hålla ett tal om bilar då de berättar en framtidsvision om hur staden kommer att se ut år 2050. Garanterat tankeväckande och inspirerande. Vägen dit, som rullar via självkörande bilar, kommer också att förklaras.

Universitetslektor Joakim Lilliesköld tar ett annorlunda grepp om utbildning och lärande. Hans berättelse handlar om hur studenter ska förberedas inför framtidens arbetsmarknad genom att lära sig att bygga usla robotar, ”shitty robots”.

Inom ramarna för ämnena robotar, perception, lärande och artificiell intelligens kommer Hedvig Kjellström, professor i datavetenskap, också att röra sig. Hon ska berätta om hur man bygger maskiner som kan tolka ditt och mitt kroppsspråk.

Så där fortsätter det. I femtio timmar. Vill du veta mer om rymdteleskopet som utvecklades i en källare på KTH eller hur det uppkopplade samhället ser ut om 50 år, kom till KTH den 17 oktober.

Förutom seminariemaratonet kommer även en hel del utställningar, labbrundor och annat trevligt att äga rum under vecka 42. Hela programmet återfinns här.

Ja, just det: Stockholmskrögaren Erik Lallerstedt kommer och lagar mat under jubileumsveckan. Hans farfar, som också hette Erik Lallerstedt, var arkitekt och en av de som var med och ritade husen på campusområdet.

För den som vill lära sig mer om KTH:s centrala campus finns det mer att läsa här, här, här och här.