Kategoriarkiv: kultur

VR-festivalen är tillbaka

För andra året i rad arrangerar KTH-doktoranden Elena Malakhatka en virtual reality-festival på KTH:s campusområde i Stockholm.

Syftet med festivalen är precis som förra och första året: alla deltagare får möjligheten att tillsammans utforska olika användningsområden för virtual reality / virtuell verklighet och hur denna teknik kan brukas för att ta både konsten och vetenskapen till nya nivåer.

Årets tema är ”den virtuella staden”. Tanken är att de som medverkar med vr-teknikens hjälp ska hitta idéer och lösningar på några av de allra mest akuta problemen i dagens samhälle när det kommer till transportsektorn, industrin, samhällsplaneringen och hälsan.

Några av de mer intressanta punkterna i agendan är VR Sci Films (18:e och 19:e maj, 10:00 – 18:00) och VR Talks (18:e maj, 18:00 – 21:00).

Under filmdelen kommer besökarna kunna ta del av produktioner från Discovery VR, The New York Times, The Guardian, NASA, National Geographic, IBM, Phillips och andra pionjärer som producerar 360-/vr-filmer.

Under seminariedelen kommer talare som Gabo Arora (United Nation VR), David Romero (HTC Vive), Yedan Qian (MIT Media Lab / BMW) och Francesca Panetta (The Guardian) att berätta om sina arbeten med vr.

VR Sci Fest 2018 äger rum mellan den 17:e och 20 maj i KTH:s bibliotek (Osquars backe 31) samt på SUP46, Start-Up People of Sweden (Regeringsgatan 65).

Nedan finner du en kort introduktion till VR Sci Fest 2018. Glutta! Och missa inte heller Sveriges Radios inslag från en av Elenas tidigare vr-arrangemang.

När teknik och kultur ingår äktenskap

Imogen Heap och hennes Mi.Mu-handskar. Foto: Fiona Garden.

Allt oftare ramlar jag över det faktum att teknik och kultur gifter sig, och då med KTH som vigselförrättare.

Som musik- och teknikfestivalen Music Tech Fest Stockholm (MTF) som äger rum på vårt centrala campus på Östermalm den tredje till den nionde september i år. Det har precis blivit klart att Imogen Heap kommer att uppträda och leda experiment om blockkedjor när hon till hösten besöker MTF och KTH. Experiment och laborerande görs med ekosystemet Mycelia och Creative Passport, en digital identifieringsteknik som Imogen Heap är involverad

Metaphone i full aktion. Foto: Gail Johnsson Tabtim.

i utvecklandet av och hoppas kommer att bli standard för musiker.

Producenten och musikskaparen kommer också att demonstrera Mi.Mu-handskarna, en kroppsnära teknik för musikskapande som hon uppfunnit.

Ett annat exempel är Das Vegas. Vygandas Simbelis är hans riktiga namn och han är forskarstuderande vid KTH. Under sitt doktorerande har Vygandas bland annat uppfunnit en maskin som kan måla av människors känslor (vid namn Metaphone), och nu är det dags att disputera. Detta görs genom en utställning i KTH:s reaktorhall R1 under namnet Interpretative Digitality.

Räkna med en smältdegel av teknik, kultur och känslor som toppas av en auktion där performance-artisten Daina Pupkeviciute är auktionsförrättare. Jag gissar att du inte tidigare upplevt någonting liknande.

Just det: Utställningen öppnar den 12:e april klockan 19:00, och då går också en av auktionerna av stapeln. Den 14:e april är utställningen öppen mellan 14:00 och 18:00, och då sker också en auktion precis när utställningen öppnat. Den 15:e april är utställningen öppen mellan 14:00 och 18:00.

Vygandas låter hälsa att en visningen eventuellt också kan arrangeras vid andra tidpunkter om man kontaktar honom och tid finnes!

 

Flytande konstmuseum i Stockholm

Elbåten Introboat som delvis är gjord i betong.

Sveriges huvudstad är känd som Nordens Venedig på grund av allt vatten. Inte fullt lika spridd är vetskapen att många av stadens konstmuseum ligger vid just vattnet. Av bland annat dessa anledningar fick ett gäng studenter vid KTH och Konstfack ett uppdrag: Skapa ett sätt att transportera människor mellan de olika museerna på ett hållbart och innovativt sätt. Här är resultaten.

”Stockholm Arts Craft” är det övergripande namnet på studentprojektet som bland annat inbegriper en båt delvis gjord i betong med vakuumhiss ombord, och en annan flytande farkost fullproppad med den senaste augmented reality-tekniken. Gemensamt för de fyra studentdesignade båtarna är de alla är eldrivna.

–Studenternas uppdrag har varit att ta fram färdiga förslag för hur sådana här museibåtar ska kunna se ut och fungera, då med hänsyn tagen till alla de intressenter som finns. Både samhällsmedborgare som ska besöka museum och använda båtarna, som Stockholms läns landsting och Stockholms stad.

Art on boat.

Det säger Anders Rosén, ansvarig KTH-lärare och lektor på institutionen farkost och flyg vid universitetet. Han berättar vidare att farkosterna är tänkta att både kunna användas som sightseeing-båtar och som en aktiv del av Stockholms lokaltrafik.

Vad har då varit det primära syftet med båtarna? Jo, att koppla ihop stadens konstmuseer vattenvägen men också att göra konst tillgänglig för fler människor. Båtarna kan också ge mindre etablerade konstnärer ett utrymme att ställa ut, en plattform som behövs då det råder brist på bra lokaler för ändamålet. Konstbåtarna kan bli lite en förrätt på väg till huvudrätten, som en av studenterna uttrycker det.

En av de mest spännande båtarna är projektet Introboat som delvis är gjord i betong. Tanken med materialvalet, enligt studenterna bakom båten, är att den ska smälta in lika bra i staden med all betong som finns där som bland klipporna i skärgården.

En annan båt, utformad med formspråket från en gammal ångdriven skärgårdsbåt, är Archidome. Ombord finns en uppsjö skärmar, bland annat transparenta, som möjliggör nyttjandet av tekniken augmented reality. Därmed finns det ett gränssnitt mellan besökaren och passagerarna samt skärgården och omgivningen. Att projiceras saker över vyn kan vara konst, förstås.

Många av Stockholms konstmuseum ligger vid vattnet.

– Archidome är en enskrovsbåt och skiljer sig därmed från de andra tre som alla är katamaraner. Förutom Introboat och Archidome har studenterna utvecklat och designat båtarna Artsea och Art on boat. Den senare är tänkt att introducera passagerarna till de museum som för stunden är aktuella värdar. Samtliga båtar har potential att underlätta tillgången till konst för de som normalt sett inte går på konstmuseum.

Anders berättar vidare att samtliga båtar är fullt realistiska. Som de är designade är farkosterna dock väldigt innovativa, och därmed också dyra eftersom huvudfokus inte varit just tillverkningskostnaden.

– Det viktiga har varit att inte styra eller påverka designprocessen, och utan att ge studenterna möjligheten att ta projekten så långt som möjligt samt töja på gränserna. Men skulle båtarna förverkligas i någon form skulle de med lätthet kunna blir ett tips på Tripadvisor. Som en av till exempel fem grejer man måste uppleva om man kommer som turist till Stockholm. Många är de aktörer i samhället som skulle kunna samlas runt de här båtarna.

Idag är båtbranschen mycket konservativ. Kan man säga att sett ur det perspektivet så har dessa studentprojekt en liten men viktig roll för att gjuta liv i en stagnerad bransch?

Archidome ska vara fylld med den senaste AR-tekniken och utformad med formspråket från en gammal ångdriven skärgårdsbåt.

– Det kan man. Det finns flera orsaker till att båtbranschen är konservativ. Ett av skälen är att branschen är väldigt kommersiell, så man utvecklar sällan något inte kunderna tydligt efterfrågat. Sedan styrs branschen av massor av regler, som ofta tillkommit reaktivt. Dessa säkerhetsregler är anpassade för de fartyg som redan är i drift, och inte nyutveckling och att lösa tidigare problem på ett nytt, annat sätt. Sedan bygger man ofta båtar en och en, eller ett fåtal åt gången. Detta till skillnad från flyg, bilar och lastbilar där man har massproduktion och bättre förutsättningar för nytänkande. Så det finns stor potential att bygga något nytt i båtbranschen.

Studentprojekten är resultatet av ett långvarigt samarbete mellan KTH och Konstfack som pågått över ett decennium. Varje år utsätt studenter från de båda lärosätena för nya teman och tvärdisciplinära utmaningar där de ska designa båtar från scratch med hänsyn tagen till miljömässiga, sociala och hållbara aspekter.

Studentprojekten pågår i fem veckor. KTH-studenterna lägger ner 25 procent av sin studietid på arbetet medan de studerande från Konstfack jobbar fulltid. Enligt Anders Rosén är uppgiften enormt svår då de studenterna både ska hinna med att lära känna varandra, ta fram en projektplan utveckla och designa en båt och sedan analysera slutresultat under den korta tiden.

E/S Artsea.

Just det… Bakom alla fantastiska båtar står följande studenter vid Konstfack och KTH:

  • Introboat: Pål Ahlsén, Alice Ekelöf och Hajar Sadequi på Konstfack. Esperança Ruiz Carrió, Nils Tingstam Peterson och Jacob Zeidler på KTH.
  • ArtSea: Lisa Ramel, Elina Portti Helmerius och Jonathan Anderung på Konstfack. Beata Törneman, Filip Wängelin och Misael Goicoechea på KTH.
  • Archidome: Ebba Grahn, Johannes Moser och Sarah Bredby på Konstfack. Martina Reche och Malte Huhnt på KTH.
  • Art on board: Malin Björklund och Victor Modin på Konstfack. Victor Ekström och Fangyu Zhou på KTH.

Årets musikfestival arrangeras på KTH

Vårt motto är som bekant ”Vetenskap och konst” och har egentligen inget att göra med just konst (i form av exempelvis musik och teater). Men utgår vi ifrån att så är fallet så passar de tre ordet alldeles ypperligt också som etikett på Music Tech Festival som äger rum på KTH mellan den sjunde till den nionde september i år.

Ett gränslöst arrangemang att verkligen se fram emot.

Så vad är Music Tech Festival då? Jo, en ambulerande och interaktiv musikidéfestival för alla, kort och gott.

När det står klart att den elfte upplagan kommer att äga rum på ett av Europas ledande tekniska universitet är det också ganska tydligt att Music Tech Festival inte låter sig beskrivas särskilt enkelt. Egentligen. Gott så. Ju snävare ramar, desto mer begränsat resultat. Oftast.

Syftet med festivalen är dock glasklart. Att genom nyfikenhet, lek och experimenterande utforska tal, teknik, musik, ljus och rörelse. Och sedan skapa saker ur detta. Upplevelser, till exempel.

Festivalen är en interaktiv mötesplats för en rad yrkeskategorier och människor. Hackare, forskare, näringslivet, musiker, journalister, politiker och konstnärer är några exempel.

Ett program för den sjunde till den nionde september återstår att offentliggöra, men tidigare år har festivalen huserat allt från hackathon (även för barn), till experimenthörnor och konserter. I städer som Berlin, Ljubljana, Paris, London, Boston och Wellington. Ta en titt på Music Tech Festivals webbplats och förundras.

Men… Ett sätt att definiera vad Music Tech Festival är och innebär, är att välja ut några av alla de personer, företag och organisationer som tidigare medverkat. En helt igenom stabil och diger lista.

Här är några namn: Martyn Ware från The Human League / Heaven 17, skivbolaget Warp, musiktjänsterna Mixcloud, Last.fm, Spotify, Soundcloud och Shazam, medier som BBC och Wired, musikerna i och bakom 808 State, Imogen Heap, The London Symphony Orchestra, skådespelaren Stephen Fry, bolagen EMI, RCA Records, MTV, Microsoft och Cisco, instutitioner som EU-kommissionen, Fraunhofer Society, MIT Media Lab, Royal College of Art, stencoola företag vid namn Ableton, Native Instruments, Izotope, FXpansion, RS Components, RjDj, Ninja Tune, MusicBrainz, Reactable…

Puh! Och detta är bara toppen av ett isberg.

Ytterligare en frän detalj är att media inte bara bevakat festivalen tidigare år, de har till och med varit med och skapat. Som BBC:s LJ Rich som varit med som aktiv deltagare.

Under det decennium jag jobbat på KTH har det varit få arrangemang som nått upp till Music Tech Festivals ambitionsnivå. Det ska bli riktigt kul att se (och uppleva!) denna tillställning. Kommer de medverkande att skapa musik av blockkedjor? Eller låta mänskliga känslor tolkas av AI för att bli till musik?

PS. Liten önskelista inför 2018 över deltagande företag och personer: Aphex Twin, Boston Dynamics, SoundHound, Black Madonna, James Cameron, Propellerhead, Nvidia, Björk, Tesla, Residents, Robyn och Suzanne Ciani. Och… 😀 DS.