Kategoriarkiv: miljö

Rena vatten med mossa

Vattenkrokmossa.

Våren är här på allvar, och med den gör vattnet i vår natur sig påmint igen. Vi kommer snart att både bada och fiska i det.

Det här får mig att tänka på den forskning med KTH-anknytning som uppmärksammats i media på senare tid. Så väl Upsala nya tidning, Sveriges television, Ny teknik och Aftonbladet har under de senaste dagarna lyft det arbete som bland andra den tidigare KTH-forskaren Arifin Sandhi gjort. Det som går ut på att använda mossa för att rena vatten från arsenik.

Mossan det handlar om återfinns i vatten och växer bland annat i norra Sverige. Växten heter vattenkrokmossa (det latinska namnet är Warnstorfia fluitans) och har visat sig ha förmågan att snabbt samla på sig arsenik från vatten.

Arifin Sandhi, forskare vid KTH.

Ja, så snabbt att en timme kan räcka för att vattnet ska gå från förorenat till att vara fullt drickbart.

När jag kontaktar Arifin Sandhi så menar han att mossan mycket väl skulle kunna fungera för att rena vatten också från andra föroreningar, men hittills har forskarna bara testat just arsenik.

Upptäckten av vattenkrokmossans renande egenskaper gjorde forskarna bland gruvavfall utanför Skellefteå. Dit begav de sig på grund att arsenikens nära koppling till järnmalm och att gruvområden ofta är förorenade av just arsenik.

– Vår plan var att testa en hållbar och miljövänligt marksaneringsteknik (fytoremediering) för att avlägsna arseniken från gruvvattnet. Förutom att tekniken som sådan är miljövänlig så är den också billig i jämförelse med mekaniska och kemiska alternativt, säger Arifin Sandhi.

Han berättar vidare att det stora flertalet växter klarar av att ta upp tungmetaller. Bland dem är det dock bara ett fåtal som klarar stora mängder metalliska ämnen, som arsenik. I världen, fram till idag, har forskare upptäckt tolv plantor som klarar av just arsenik.

– Detta gör vattenkrokmossa till nummer tretton på den listan. De tolv första plantorna är dock landbaserade, vilket gör vattenkrokmossan till nummer ett på en ny lista då den återfinns i vatten. Vidare så är vattenkrokmossan den enda svenska växten som har de här filtrerande egenskaperna när det kommer till arsenik, säger Arifin Sandhi.

Här hittar du för övrigt Arifins doktorsavhandling.

Just vattenrening är något KTH traditionellt sett är och varit bra på. Här är en lista över några av de forskare som jobbar med detta på KTH, med tillhörande artiklar i ämnet:

Stadsodling hetare än hetast

När naturen befinner sig runt husknuten, bokstavligen talat.

Alla snackar om det. Stadsodling förstås, eller hydroponisk odling som fenomenet också kallas med lite finare ord.

ICA testar till exempel Urban Oasis, ett initiativ signerat ett gäng studenter från KTH och som går ut på att odla grönsaker i ett gammalt garage i Liljeholmen.

IKEA vill förstås inte vara sämre, och säljer den utrustningen (men också fröer) som behövs. Möbelföretaget har också en ingående förklaring hur detta ska skötas på deras webbplats.

Det är alltså inte särskilt konstigt att KTH:s egen expert på området, Annika Carlsson-Kanyama, precis varit med i Klotet (ett av Sverige Radios vetenskapsprogram) och pratat om ämnet. Hon är forskare på avdelningen för strategiska hållbarhetsstudier vid KTH, och har full koll på stadsodling, särskilt när det kommer till miljöaspekten.

Själv ser jag fram emot en stad som åtminstone delvis liknar Annas och Looves visioner.

Privatimporten: Vem tar ansvar för miljön?

100 000 till 150 000 paket. Så många försändelser kommer till Sverige varje dag, främst från Kina, enligt Postnord. På ett år har antalet försändelser ökat med 65 procent. Enligt en film Postnord producerat för sin Facebooksida är bilden tydlig: ”Det som lockar är billiga priser, närmast oändligt utbud och mer eller mindre udda produkter”.

Enligt Naturskyddsföreningen har vi strängare lagstiftning inom EU än resten av världen vilket gör att produkter som är tillverkade i medlemsländerna nästan alltid innehåller mindre farliga tillsatsämnen.

Hur ska man då se på privatimporten från länder i Asien som på senare tid växt till sig rejält? Hur påverkar denna import vår miljö?

Göran Finnveden.

– Det är en väldigt relevant fråga, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys samt vicerektor för hållbar utveckling på KTH.

Enligt honom är det Kemikalieinspektionen som jobbar med kemikaliefrågor och som hanterar de lagar och regler som rör importörer. På tillsynsmyndighetens webbplats står det att ”Om du importerar varor behöver du veta vad produkterna innehåller och om de för med sig några risker. Du ska kunna informera konsumenter och andra användare”.

Som exempel på varor nämner Kemikalieinspektionen leksaker, kläder och hemelektronik. Varor kan innehålla mjukgörare och vara målade med färg. Vissa typer av varor, till exempel leksaker, är strängt reglerade och omfattas av många olika regler.

– Om importören är en privatperson har vederbörande med stor sannolikhet inte koll på lagstiftningen. Som privatkonsument har du små möjligheter att ha koll på varors ursprung och innehåll, säger Göran Finnveden.

På frågan om detta kanske borde undersökas närmare svarar Göran Finnveden ”Ja”.

– Sedan kommer vi till den sociala biten. Vilka arbetsförhållandet råder vid tillverkningen? Inte alla, men vissa importörer har själva tagit på sig uppgiften att även granska detta.

Sedan finns ytterligare en fråga som saknar svar. ”Hur stor är egentligen privatimporten idag”? Kan den tänkas vara ännu större än de cirka 150 000 kinesiska paket som Postnord säger sig hantera dagligen?

Tänkvärt. Liksom det faktum hur bra det är för miljön att dela upp varor i tusentals olika paket istället för frakta dem i en enda större container.

Kompilator med knuff

Ibland dyker det upp härligt nördiga och passionerade tips i det interna nyhetsflödet här på KTH.

Som den om att KTH-professorn Christian Schulte i samarbete med Ericsson (läs blogginlägg om Unison här) och RISE SICS (de har också bloggat) utvecklat en ny kompilator. Ja, en mjukvara som översätter mjukvarukod skriven av människor till kod som kan förstås av datorer.

Kompilatorn går under namnet Unison, är öppen källkod och du hittar den här på GitHub.

Vad är det som är speciellt med Unison då? Jo, kodstrukturen – som jag fattat det – blir lite annorlunda efter att Unison knådat den. Mer effektiv, helt enkelt.

Detta gör programmen, som kompilerats med Unison, snabbare. Snabbare, enligt Christian Schulte, betyder att mindre tid går åt för att köra programmen. Vilket leder oss fram till det viktigaste: Mindre energi förbrukas. Mer hållbar mjukvara, helt enkelt. Precis på samma sätt som att vi vill att våra bilar ska dra mindre bränsle (eller energi).

En annan viktigt aspekt med Unison enligt Christian Schulte är det samarbete mellan KTH, Ericsson och RISE SICS som lett fram till mjukvaran, samt det faktum att Unison är öppen källkod. Det senare har en positiv påverkan på forskning runt kompilatorer.

– Det är för övrigt väldigt ovanligt att ett företag som Ericsson tillåter att forskare sätter en öppen källkod-licens på mjukvaran, och de därtill öppet deklarerar att de själva använder den, lägger Christian Schulte till.

El mer lönsamt än diesel och biogas

Teslas elbilstaxi. Foto: Sustainable Innovation.

En ny studie från KTH-forskare, som ännu bara plockats upp av branschmedia, visar att elbilar kan vara mer lönsamma som taxibilar än både diesel- och biogasbilar.

Det är doktoranderna Jens Hagman och Joram Langbroek på KTH som kommit fram till detta.

Det är hög efterfrågan, smarta strategier bland taxiförare som kör elbilarna samt låga driftskostnader som enligt Jens Hagman varit bidragande till elbilarnas fördel i jämförelse med sina diesel- och biogasdrivna konkurrenter. Detta trots ett nästan dubbelt så högt inköpspris och elbilens begränsade räckvidd.

Enligt tidningen Bussmagasinet, som rapporterat om studien, presenterades den nyligen i Washington för Transportation Research Board vid deras årliga konferens (äger rum parallellt med Sveriges egen infrastrukturkonferens Transportforum).

Studien visar också att taxibranschen har förutsättningar att vara en attraktiv aktör för övergången till elektrifierade fordon. Men det ställer ökade krav på en mer utbyggd och effektiv användning av laddinfrastrukturen.

Studien är en del i forskningsprojekten ”Elbilstaxi”, ett samarbete mellan KTH, Sustainable Innovation, Taxi Stockholm och Vattenfall.

Bilarna som ingick i studien var Tesla Model S, Mercedes E300 dieselhybrid och E200 NGT.