Kategoriarkiv: robot

Dödsolycka med självkörande bil väcker frågor

För några dagar sedan nåddes vi av den tragiska nyheten att en kvinna mist livet efter att blivit påkörd av en självkörande bil.

Detta var den andra olyckan i ordningen, och väcker förstås en diskussion om hur vi ska förhålla oss till tekniken.

Vem ska bära ansvaret för olyckor i framtiden? Hur förhindrar vi bäst att sådant här händer? Är det egentligen någon skillnad på olyckor där bilar framförs av datorer och när människor kör dem? Får denna olycka några konsekvenser för utveckling och införande av självkörande fordon i samhället?

Anna Pernestål Brenden, forskare på KTH.

Anna Pernestål Brenden, föreståndare på Integrated Transport Research Lab (ITRL) vid KTH, jobbar med hållbara transportsystem och djupt kunnig när det kommer till autonoma fordon. I ett mejl funderar hon över frågorna ovan.

”Hej,

Jag har tänkt en del på detta, och har läst det som finns att läsa (vilket ännu inte är så mycket). Polischefen i området där olyckan skedde har sagt till tidningen San Francisco Chronicle att händelsen var sådan att den hade varit svår att undvika oavsett om bilen varit självkörande eller manuellt styrd. Självklart är det svårt att säga något mer om detta specifika fall eftersom vi inte vet vad som hände.

Några av mina reflektioner är:

1. Det är nödvändigt att göra tester i verkligheten, det finns massor fall som vi aldrig någonsin skulle kunna lista ut i laboratorium eller simuleringar. Detta har vi lärt oss i pilotprojektet som nu pågår i Kista, även om det inte handlat om säkerhetskritiska saker. Samtidigt är det viktigt att när man inte är helt säker på hur fordonen beter sig så ska hastigheten vara låg. Bilen i Arizona körde enligt uppgift 38 mph, det vill säga drygt 60 km/h. Detta på en väg med hastighetsbegränsning 35 mph. Kör man långsamt finns större möjligheter att stanna, och skulle man ändå råka ut för en olycka blir konsekvenserna mycket mindre. Det är därför bussarna i forskningsprojektet Autopiloten i Kista kör så långsamt.

2. Detta väcker många frågor och visar att självkörande fordon ännu är långt ifrån färdigutvecklade, och att det finns mer forskning som behöver göras:

a. Forskning om fordonen, och hur de ska framföras både i nominellt tillstånd och när något oväntat sker (görs på KTH och ITRL).

b. Forskning kring hur man kan använda infrastruktur (digital och fysisk) för att hjälpa fordonen och för att skilja självkörande fordon och människor åt, åtminstone till att börja med och där hastigheterna är högre.

c. Forskning kring kommunikations-gränssnitt mellan fordonen och andra trafikanter. Här finns exempelvis vårt SAV2P-koncept som vi tagit fram på ITRL, som vi testat i virtuell verklighet (VR) och som vi förhoppningsvis också kommer testa på riktigt under året.

d. Slutligen är det intressant i sig att fordonet körde (lite) för fort… Är det ok? Bilen har själv koll på hur fort den kör. Är det då ok att vara säg tio procent över fartgränsen? Då kan man ju ändra fartgränsen? Ska självkörande fordon bete sig som manuellt körda bilar för att passa in? Eller ska vi istället ge dem ett ”optimalt” beteende? Forskning kring sådana frågor behöver också studeras.

Jag hoppas innerligt att data från händelsen i Arizona görs publik, så att vi alla kan lära oss av den!

Ansvarsfrågan är svår, men jag tror att vi är på rätt spår i Sverige med ansvar hos operatören.

Testa på riktiga gator är nödvändigt, men säkerheten först (till exempel genom att köra långsamt)!

PS. Missa inte KTH-professorn Martin Törngrens blogg. Han forskar också om självkörande fordon och tar även han upp detta ämne. DS.

AI överallt

Lite stiltje på bloggen just nu. Det handlar främst om att andra arbetsuppgifter är prioriterade. Som att skriva om KTH:s nya självseglande båt.

AI, förstås. Ett het omdiskuterat ämne just nu. Både på KTH och annorstädes.

På tal om AI så var det ett inslag från KTH på SVT:s Aktuellt igår, Thomas von Heine pratar med forskaren Jana Tumova om fuskande datorprogram och hur AI kan användas för att leta buggar i mjukvara. Skönt nördigt inslag man bara rådiggar. Särskilt in- och utgången… 😀

 

Årets musikfestival arrangeras på KTH

Vårt motto är som bekant ”Vetenskap och konst” och har egentligen inget att göra med just konst (i form av exempelvis musik och teater). Men utgår vi ifrån att så är fallet så passar de tre ordet alldeles ypperligt också som etikett på Music Tech Festival som äger rum på KTH mellan den sjunde till den nionde september i år.

Ett gränslöst arrangemang att verkligen se fram emot.

Så vad är Music Tech Festival då? Jo, en ambulerande och interaktiv musikidéfestival för alla, kort och gott.

När det står klart att den elfte upplagan kommer att äga rum på ett av Europas ledande tekniska universitet är det också ganska tydligt att Music Tech Festival inte låter sig beskrivas särskilt enkelt. Egentligen. Gott så. Ju snävare ramar, desto mer begränsat resultat. Oftast.

Syftet med festivalen är dock glasklart. Att genom nyfikenhet, lek och experimenterande utforska tal, teknik, musik, ljus och rörelse. Och sedan skapa saker ur detta. Upplevelser, till exempel.

Festivalen är en interaktiv mötesplats för en rad yrkeskategorier och människor. Hackare, forskare, näringslivet, musiker, journalister, politiker och konstnärer är några exempel.

Ett program för den sjunde till den nionde september återstår att offentliggöra, men tidigare år har festivalen huserat allt från hackathon (även för barn), till experimenthörnor och konserter. I städer som Berlin, Ljubljana, Paris, London, Boston och Wellington. Ta en titt på Music Tech Festivals webbplats och förundras.

Men… Ett sätt att definiera vad Music Tech Festival är och innebär, är att välja ut några av alla de personer, företag och organisationer som tidigare medverkat. En helt igenom stabil och diger lista.

Här är några namn: Martyn Ware från The Human League / Heaven 17, skivbolaget Warp, musiktjänsterna Mixcloud, Last.fm, Spotify, Soundcloud och Shazam, medier som BBC och Wired, musikerna i och bakom 808 State, Imogen Heap, The London Symphony Orchestra, skådespelaren Stephen Fry, bolagen EMI, RCA Records, MTV, Microsoft och Cisco, instutitioner som EU-kommissionen, Fraunhofer Society, MIT Media Lab, Royal College of Art, stencoola företag vid namn Ableton, Native Instruments, Izotope, FXpansion, RS Components, RjDj, Ninja Tune, MusicBrainz, Reactable…

Puh! Och detta är bara toppen av ett isberg.

Ytterligare en frän detalj är att media inte bara bevakat festivalen tidigare år, de har till och med varit med och skapat. Som BBC:s LJ Rich som varit med som aktiv deltagare.

Under det decennium jag jobbat på KTH har det varit få arrangemang som nått upp till Music Tech Festivals ambitionsnivå. Det ska bli riktigt kul att se (och uppleva!) denna tillställning. Kommer de medverkande att skapa musik av blockkedjor? Eller låta mänskliga känslor tolkas av AI för att bli till musik?

PS. Liten önskelista inför 2018 över deltagande företag och personer: Aphex Twin, Boston Dynamics, SoundHound, Black Madonna, James Cameron, Propellerhead, Nvidia, Björk, Tesla, Residents, Robyn och Suzanne Ciani. Och… 😀 DS.

Bra inspel om hetaste tekniken just nu

Som bekant så har artificiell intelligens (AI) kommit in i värmen permanent efter ett antal år ute i kylan. Detta påstående kan styrkas på väldigt många sätt, och här är några av de viktigaste exemplen med KTH-koppling:

Sedan har KTH redan en rad forskningsprojekt som rullar där AI används för allt från sjukdomsdiagnoser via självkörande bilar till att prata med delfiner.

Med detta i backspegeln kan det förstås vara bra att veta vad AI egentligen är. Mer i detalj.

För det ändamålet har webbplatsen www.forskning.se, en samarbete mellan Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova med flera, tagit fram en film om just AI. En film där KTH-forskarna Anna Pernestål Brenden och Maja Fjaestad bidragit med kunskap.

Förutom att besvara en hel mängd frågor i ämnet skapas också några nya spörsmål. Det är dessa som kommer att debatteras de nästkommande fem till tio åren.

Några exempel är det här med säkerhet, moral och etik. Hur välutbildad måste en självkörande bil med AI egentligen vara för att få köra själv i trafiken? Vad händer om man drar en parallell till skillnaden mellan en nybakad körkortsinnehavare och en erfaren bilförare med 40 000 mil i ryggen? Var befinner sig den självkörande bilen då, rent ”kunskapsmässigt”?

Hur ska AI fatta beslut vid akuta situationer där risken är överhängande att en människa blir skadad eller till och med dödad? Ska bilen köra på en gångtrafikant eller köra i diket med risken för att passageraren i bilen skadas eller avlider?

Vem är eller vilka är ansvariga? Tillverkare, passagerare, gångtrafikanter? Vem betalar? Försäkringsbolaget? Trafikverket?

Slutligen lär en hel del människor med bilen som hobby ställa sig själva och omvärlden frågan: Kommer jag att få lov att köra bil själv i framtiden?

Vi går en spännande framtiden eller mötes. Eller åker kanske. Resan börjar här.

PS. Läs gärna Nicklas Berild Lundblads understreckare i SvD där KTH-alumnen Max Tegmarks bok Liv 3.0 och andra vettiga idéer och tankar om AI diskuteras. Nicklas är för övrigt adjungerad professor i innovation på KTH (och samhällspolitisk chef för Europa på Google). DS.

 

KTH:s alla labb

Fotografen Marc Feminia plåtar kungaparet som besökte campus på tisdagen. På fotografiet (från vänster) syns även KTH:s rektor Sigbritt Karlsson, samt forskarna Göran Cars och Karolina Keyzer. Foto: Peter Ardell.

I och med att KTH:s centrala campusområde denna vecka fyller hundra jämt så arrangerar vi ett gäng så kallade labbrundor. Det vill säga rundvandringar i några av alla laboratorier som finns på KTH:s campus vid Valhallavägen i Stockholm.

… å eftersom KTH är Skandinaviens största tekniska universitet så finns det ett par stycken. Här är några:

  • Nuclear Power Safety.
  • Högspänningslabbet.
  • Sollabbet.
  • BIM-labbet.
  • Visualiseringslabbet / VIC.
  • Elkraftlabbet.
  • PDC Center / Parallelldatorcentrum.
  • Smart Mobility Lab.
  • Odqvistlaboratoriet.
  • Robotlabbet.
  • XPRES Lab.

… och så vidare. Detta är som skrivet förstås bara ett litet axplock.

Vad är det då för typ av labb som listas ovan? Här följer en kortare beskrivning:

Nuclear Power Safety

– Avdelningen för kärnkraftssäkerhet på KTH forskar om termohydraulik och olycksförlopp i kärnreaktorer. I labbet jobbar forskarna med att lösa de säkerhetsfrågor som är viktiga i kärnkraftverk, exempelvis problem som ångexplosion och koriumkylning, som är av största vikt för säkerheten i alla kärnreaktorer.

Högspänningslabbet

– I högspänningslabbet bedriver man forskning med fokus på högspänning, isolationsmaterial och komponenter i elkraftssystem. I labbet finns utrustning för blixturladdningar, trådlös kraftöverföring och elektrostatiska experiment.

Sollabbet

Sollabbet är en del av kraft- och värmetekniks stora experimenthall. Labbet har flera tillämpningsområden: CSP (concentrated solar power, koncentrerad solkraft), solvärme (varmt vatten eller ånga), koncentrerad PV, solreaktorer (produktion av väte) samt kombinerad solkraft och värme. Kraft-och värmetekniks infrastruktur består även av stora vindtunnlar för gasturbiner och ångturbiner samt bioförgasning, stirlingmotor, mikroturbin samt vattenrening genom membrandestillering.

BIM-labbet

– Här är labbet som gör det möjligt att visualisera i storformat och visa ritningar, bilder och videor ur flera olika perspektiv samtidigt. Labbet liknar en 3D-biograf med tre stora projektordukar som kan täcka in större delen av synfältet.

Visualiseringslabbet / VIC

– Visualiseringsstudion (som labbet också kallas) har många olika typer av teknik för att hantera och interagera med stora mängder data och information, bland andra haptik, ögonspårning, multitouch och diverse stereoskopiska system. Det är en forskningsmiljö med högmodern teknik för visualisering och interaktion.

Elkraftlabbet

– Inom labbet bedrivs forskning och utbildning inom ämnet elkraftteknik. Det innebär allt från prototyputveckling till test av kraftelektronik, elmaskiner och drivsystem.

PDC Center / Parallelldatorcentrum

– Här återfinns nordens mest kraftfulla superdator. När man besöker PDC brukar Erwin eller Gert berätta om hur stordatorn är uppbyggd och hur den används i forskningen.

Smart Mobility Lab

– I detta labb arbetar forskarna med utveckling och tester av lösningar för intelligenta transportsystem med hjälp av simulering och modeller. Det handlar både om självkörande fordon och lastbilar som ingår i så kallad kolonnkörning.

Odqvistlaboratoriet

– Här finns det riktigt fräcka faciliteter. som ekofritt rum, ett efterklangsrum, ett stöt-, vibrations- och materialtestrum och ett halv-ekofritt rum. Har man varit här minns man det för evigt. Odqvistlabbet samlar laboratorieresurser för avdelningarna för Farkost och flyg, hållfasthetslära och mekanik.

Robotlabbet

– Här finns det… robotar. Mycket av forskningen går ut på att arbeta med robotar som manipulerar och greppar objekt (robothänder), robotsyn, Artificiell intelligens, samarbete robotar emellan och liknande. Samt hur robotar ska fungera i miljöer gjorda för människan.

XPRES Lab

– Ett gemensamt initiativ mellan KTH, Mälardalens högskola (MDH) och Swerea som håller på med produktionsforskning. Med hjälp av labbets visualiseringsbord kan man, om man sitter rätt placerad, se en 3D-bild som är vändbar i alla vinklar (ett hologram). Detta gör att man till exempel kan se hur en produkt kommer att se ut, utan att först behöva tillverka en modell.

För övrigt passade TV4 på att titta in i Smart Mobility Lab imorse. Spana in besöket här!