Kategoriarkiv: utbildning

Föreläsningsfest när KTH:s campus fyller jämt

Allt du vill veta om KTH:s forskning och forskare, och väldigt mycket mer därtill, kommer att lyftas under ett seminariemaraton som varar över två dygn. Det är i vecka 42 som KTH firar att det centrala campuset på Östermalm i Stockholm fyller ett sekel, och det med kunskapsspridning i världsklass.

100 år, 100 talare, 50 timmar. Där har du ramarna för föreläsningsfesten som startar klockan 12:00 tisdagen den 17 oktober. Firandet startar dock redan dagen innan, den 16 oktober.

Under seminariemaratonet kommer forskare, professorer, lektorer och alumner från KTH att gjuta liv i spännande berättelser från KTH:s historia, men också nutida och framtida forskning. Varje talare får 20 minuter på sig, sedan är det dags att kliva av scenen för att ge plats åt nästa forskare. Och så håller det på, dygnet runt, fram till torsdagen den 19 oktober klockan 14:00.

Seminariemaratonet riktar sig till alla och är uppdelat i nio olika teman. Dessa är urbanisering, livsvetenskap, rymden, mobilitet, energi, samhällsutveckling, utbildning och lärande, kommunikation samt miljö.

Publiken har många trevliga höjdpunkter att se fram emot. Professorn Hjalmar Brismar kommer att leverera en hyllning till mikroskopet, en kärleksrelation mellan människa och apparat som varat i 400 år. Lektor Sabine Höhlers berättelse om jorden som ett rymdskepp kommer också att vara fängslande. ”Spaceship Earth” är ett sätt att betrakta vårt jordklot som en rymdfärja med ändliga resurser där vi måste ta hand om vår miljö. En analogi som inte minst idag, med potentiella konflikthärdar som till exempel Nordkorea, befinner sig närmare verkligheten än någonsin tidigare.

Dan Zenkert, professor i ämnet lättviktskonstruktioner, håller i ett föredrag om att använda delar av en bilkaross, till exempel fordonstaket, som ett batteri. Man kan både spara vikt och ha plats för mer batterikapacitet. Även forskarna Anna Pernestål Brenden och Peter Georén kommer att hålla ett tal om bilar då de berättar en framtidsvision om hur staden kommer att se ut år 2050. Garanterat tankeväckande och inspirerande. Vägen dit, som rullar via självkörande bilar, kommer också att förklaras.

Universitetslektor Joakim Lilliesköld tar ett annorlunda grepp om utbildning och lärande. Hans berättelse handlar om hur studenter ska förberedas inför framtidens arbetsmarknad genom att lära sig att bygga usla robotar, ”shitty robots”.

Inom ramarna för ämnena robotar, perception, lärande och artificiell intelligens kommer Hedvig Kjellström, professor i datavetenskap, också att röra sig. Hon ska berätta om hur man bygger maskiner som kan tolka ditt och mitt kroppsspråk.

Så där fortsätter det. I femtio timmar. Vill du veta mer om rymdteleskopet som utvecklades i en källare på KTH eller hur det uppkopplade samhället ser ut om 50 år, kom till KTH den 17 oktober.

Förutom seminariemaratonet kommer även en hel del utställningar, labbrundor och annat trevligt att äga rum under vecka 42. Hela programmet återfinns här.

Ja, just det: Stockholmskrögaren Erik Lallerstedt kommer och lagar mat under jubileumsveckan. Hans farfar, som också hette Erik Lallerstedt, var arkitekt och en av de som var med och ritade husen på campusområdet.

För den som vill lära sig mer om KTH:s centrala campus finns det mer att läsa här, här, här och här.

Att stärka ungas teknikintresse

Fidget spinner.

Fidget spinners har under de senaste månaderna tagit Sverige med storm. Överallt där det finns barn, där finns också de snurrande små tingestarna.

Det dröjde inte länge innan de egna barnen knackade mig på axeln och önskade sig varsin.

Generellt sett vet du – om du själv är förälder – hur sådana önskemål skulle kunna tacklas: ”Du kan ju önska dig en i födelsedagspresent” eller det något tuffare ”Man kan inte få allt man pekar på”.

Den här gången gjorde jag dock ett undantag, och tog med barnen till närmaste teknikbutik.

Anledningen är enkel: Fidget spinnern innehåller en hel del mekanik, och borde rimligtvis bättra på mina döttrars förståelse för teknik. Eller åtminstone intresse för området. Till exempel hur kullager fungerar och att de är känsliga för smuts, och klassisk mekanik samt vilka krafter som påverkar fidget spinnern och dess rotationsrörelse.

Man kan lätt dra paralleller till tvättmaskiner, bilars hjul och annat spännande i vardagen.

Elin Ottergren, ämnesansvarig i matematik och kommunikatör på KTH-satsningen Vetenskapens hus (vars huvudsyfte är att inspirera, skapa intresse och kunskap hos unga för naturvetenskap, teknik och matematik), har förstås fattat detta. Hon är dock inte helt hundra på exakt hur stor effekt fidget spinners har för ungas teknikintresse.

Men nog inspirerar leksaken de yngre, och därför passar Elin Ottergren samtidigt på att kasta in en annan skön teknik i kalaset: 3D-skrivaren.

Hon har nämligen tagit med sin son till Vetenskapens hus för att printa ut en fidget spinner.

Listigt. Lärorikt. Inspirerande. Och hon funderar starkt på att lyfta fidget spinners i den sommarkurs för unga som hålls på Vetenskapens hus inom kort.

Exempel på olika teman skulle enligt Elin Ottergren kunna vara:

  • Gyroskop (fidget spinnern får ju en liten gyroeffekt som faktiskt går att känna av).
  • Berätta hur ett kullager fungerar.
  • Hur korrekta är mätningarna när barnen tävlar mot varandra?

Under den sista punkten kan man diskutera hur mätningar av olika fidget spinners med olika användare görs. Det är ju flera olika parametrar som avgör hur länge den spinner – användarens ”snurrförmåga”, hur välbalanserad spinnern är och kullagret i sig.

– Visst har vi på Vetenskapens hus också märkt av trenden och jag tycker personligen att den är klart mer lätthanterlig och mycket roligare än trenden med DIY-slajm som ska tillredas i hemmets kök i tid och otid. Å andra sidan kan man göra något kemirelaterat om slajm, berättar Elin Ottergren.

Helt unika kolonistugor

En av kolonistugorna. Foto: Håkan Lindgren.

De som föreställer sig ett koloniområde får snabbt en gammal bekant bild på näthinnan: Ett vanligt bostadshus i miniatyr, kanske rött med vita knutar.

Så ser inte de nya kolonistugorna ut som för närvarande byggs på koloniområdet Karlbergs-Bro intill Karlbergskanalen i centrala Stocholm.

De nya husen har en speciell utformning och är ritade och byggda av KTH:s arkitekturstudenter inom ramen för kursen ”World Record Vill”. Ambitionen är att sätta världsrekord genom att ta fram hus med unik design.

En stuga har solceller på taket och finurlig vattenförsörjning, en annan är extra prisvärd och lätt att bygga ut. En tredje är mer hållbar än vanligt, bland annat genom att väggarna är skyddade mot regn och har utbytbara delar.

Det fjärde huset, färdigbyggt inom några veckor, kännetecknas av att det ska upplevas som en integrerad del av trädgården.

Totalt är det åtta nya stugor på vardera nio kvadratmeter som ska byggas i koloniområdet – de fyra sista kommer att stå klara nästa år.

Samarbetet med koloniföreningen inleddes för två år sedan, enligt KTH-läraren Anders Berensson. I en intervju i KTH:s personaltidning Campi berättar han vidare att man kan kalla stugorna för ”Sveriges mest arkitektritade småhus”.

Här kan du läsa Campi-artikeln.

Här är Hans Roslings lärjungar

Genomgång av studentprojektet och tävlingsbidraget Le Bon Nobel.

För drygt en månad sedan gick en av Sveriges största vetenskapsmän ur tiden. Hans Rosling förstod tidigt vikten av att visualisera statistik och information, och därmed snabbt göra ganska komplexa globala beroenden lättbegripliga. Han gjorde ett fantastiskt jobb med att slå hål på myter och krossa faktoider.

Det är på honom jag tänker när jag besöker KTH:s ack så viktiga visualiseringsstudio VIC. Jag är där för att se hur långt KTH-studenterna kommit med bidragen som ska vara med i årets upplaga av tävlingen C Awards (äger rum den fjärde maj i år, länk här).

Tämligen omgående drabbas inte bara jag utan förmodligen majoriteten av åhörarna av följande tre tankar:

  1. Här fostras nästa generation som kommer att gå i Hans Roslings fotspår.
  2. Visualisering är ett av de viktigaste teknikområdena under detta århundrade.
  3. Det finns hur mycket jobb som helst kvar att göra – lönsamt sådant – inom området ”Visualisering av korsbefruktning av information/data från olika källor”, Med det sagt, låt oss titta lite närmare på några av tävlingsbidragen!

Food Advisor

Food Advisor visualiserar olika livsmedels avtryck när det kommer till CO2-utsläpp, men parar också ihop denna information med livsmedlens näringsinnehåll (fibrer, vitaminer, mineraler, etc). På det här sättet kan intressenter, till exempel kostekonomer, planera menyer till storhushåll. Detta så att menyerna både blir nyttiga och miljövänliga.

Om du får chansen att använda Food Advisor, kolla gärna hur potatis står sig mot ris när det kommer till C02-utsläpp och nyttighet (potatis är en väldans bra rotfrukt på flera sätt, kan meddelas).

Le Bon Nobel

Det finns olika sätt att förkovra sig i Nobelpriset och alla vinnare genom åren. De två vanligaste är förmodligen att använda Nobelstiftelsens webbplats eller Wikipedia.

KTH-studenterna bakom tjänsten Le Bon Nobel har hittat ett helt eget angreppssätt där de ger användarna nya infallsvinklar. Som att utgå från prisvinnarnas nationstillhörighet samt dess levnadsstandard och utbildningsnivå. Kön och ålder, plus en rad andra ingångar, finns också.

Rätt snart inser man att 202 av 204 fysikpristagare är män och att överraskande många vinnare i samma kategori är under 35 år. För att nämna två av många, många intressanta upptäckter.

Enviromind

Detta projekt går bland annat ut på att visa upp kopplingen mellan handelsbalans och utsläpp av växthusgaser. Som bekant så har ju västvärldens utsläpp inte försvunnit, de har flyttat österut. Samtidigt söker många politiker lösa globala problem enbart lokalt.

KTH-studenternas bidrag visar tydligt upp hur export och import (exempelvis mellan Kina och USA) över tid påverkat och fortfarande påverkar miljön. Enviromind visar också det problematiska med att stirra sig blind på siffror. Hur ska länder vars ekonomier är starkt beroende av tillverkning eller export av olja förhålla sig till stränga och globala miljömål? Miljömål som exempelvis Sverige har betydligt lättare att leva upp till än dessa nationer.

Course Runner demas!

Course Runner

Studenterna bakom detta bidrag berättar att dagens möjlighet att hitta kurser, exempelvis via KTH:s kurskatalog, är bra. Ja, under förutsättning att var och en vet vad de vill plugga. Annars blir kataloger och andra sätt snabbt lite trubbiga men framför allt tidsödande sätt att hitta rätt.

Med detta i åtanke har studenterna skapat tjänsten Course Runner. Här kan man till exempel söka på ganska vida begrepp som exempelvis ”musik” och därefter se vilka kurser som har ett innehåll kopplat till just detta ämne. Syftet med Course Runner är att förbättra träffsäkerheten, bidra till att studenterna snabbare hittar rätt i djungeln av kurser.

Man kan också utan vidare kalla Course Runner för en mycket effektiv inspirationskälla. Eller som en av studenterna uttrycker det: ”Man letar efter en kurs, och hittar en annan!”.

Zytig

KTH-studenterna bakom detta bidrag berättar att Zytig främst vänder sig till läkare och patienter. Bland annat kan potentiellt utfall för olika behandlingsalternativ av prostatacancer visualiseras, och Zytig är tänkt som ett verktyg för att underlätta kommunikationen mellan läkare/patient.

Enligt en KI-läkare på plats under presentationen kan Zytig inte bara underlätta för läkaren genom att spara tid när det kommer till att läsa och förstå patientjournaler. Tjänsten kan också bidra till ökad vårdkvalitet.

Förutom Zytig visas ytterligare två tävlingsbidrag upp, båda med tydlig koppling till forskning om prostatacancer (projektnamn: P-Claes och CAT). Dessa vänder sig till forskare och politiker, och visualiserar bland annat skillnader i behandling av prostatacancer avhängt geografi (kommun i Stockholm man bor i) och socioekonomisk status.

P-Claes kan även visa upp var i behandlingsprocessen patienterna ibland faller bort. Efter det första PSA-testet, efter gjord biopsi eller slutligen efter ställd cancerdiagnos. Information som sedan kan kopplas ihop med inkomst och/eller geografisk härkomst. Man kan alltså följa grupper av prostatacancerpatienter genom vårdkedjan för att se vad som hände vid olika punkter.

KTH-studenterna har historiskt jobbat med riktiga data i projekten, så även i år. Nytt för 2017 är att de också har beställare, i år i synnerhet Karolinska Institutet som bidrar med användarfall. Dessa, bland annat läkare, är ett bra stöd i utvecklingen av användbarhet och design.

Värt att notera är att de olika projekten inte är färdiga ännu. Det återstår cirka en månads arbete innan C Awards, och säkert ytterligare timmar innan färdiga produkter/tjänster. Likväl är samtliga tävlingsbidrag otroligt intressanta och inspirerande redan nu…

Jag ber om att få återkomma i ämnet längre fram!

Den som vill veta mer om dessa studentprojekt kan alltid kontakta Mario Romero Vega eller Björn Thursesson!

Professor gör allvar av leken

Här är en skön robot man kan bygga av Lego Mindstorms

Se där, se där. Universitetet i Cambridge ska tillsätta en professorstjänst i lek. Anledningen är att lärosätet genom forskning hoppas kunna klargöra sambanden mellan just lek och inlärning.

Bakgrunden är att Cambridge nyligen har startat ett center för just forskning kring lek inom utbildning, utveckling och inlärning. Den nya professorstjänsten kommer att leda centrets forskning, som har som ambition att ge konkret fakta kring lekens betydelse.

Anna Vignoles, professor vid Cambridge, säger till tidningen The Guardian att ”Det finns de som hävdar att lek förbättrar inlärning, eller att det är bra för barns välbefinnande. Det kan stämma, men det finns förvånansvärt lite forskning och fakta på området”.

Nu ska de alltså ta reda på mer om detta.

Den här nyheten får mig att tänka på att KTH var tidigt ute på området. Redan 2002 startade vi ett internationellt forskningscentrum för leksaksforskning, ett initiativ som drevs i samverkan med Lärarhögskolan, Riksbankens Jubileumsfond och Stockholms stad under namnet Sitrec.

Sitrec, som tyvärr lagts i malpåse, jobbade med lek, lärande, utveckling och hobbyverksamhet inom alla åldrar. Utifrån det perspektivet skulle leksaken bli intressant som produkt i ett innovations- och tillväxtperspektiv. Inriktningen på forskningen hade sin bas i pedagogiken, med breddat perspektiv mot avancerad teknik, produktutveckling och design.

Ett samarbete med leksaksindustrin var också tänkt att etableras, en industri som 2002 årligen omsatte dryga 700 miljarder kronor.

Forskning om leksaker knyter för övrigt även an till vetenskapliga discipliner som medicin, humaniora och samhällsvetenskap. Därför är det inga konstigheter att leksaker och Lego på olika sätt återfinns i universitetsvärlden. På KTH ges till exempel kursen ”Informationsteknik och ingenjörsmetodik” (6 hp) och där ingår Lego Mindstorms i utbildningen.

Plötsligt blir jag svårt sugen på att vidareutbilda mig…