Etikettarkiv: AI

AI överallt

Lite stiltje på bloggen just nu. Det handlar främst om att andra arbetsuppgifter är prioriterade. Som att skriva om KTH:s nya självseglande båt.

AI, förstås. Ett het omdiskuterat ämne just nu. Både på KTH och annorstädes.

På tal om AI så var det ett inslag från KTH på SVT:s Aktuellt igår, Thomas von Heine pratar med forskaren Jana Tumova om fuskande datorprogram och hur AI kan användas för att leta buggar i mjukvara. Skönt nördigt inslag man bara rådiggar. Särskilt in- och utgången… 😀

 

Årets musikfestival arrangeras på KTH

Vårt motto är som bekant ”Vetenskap och konst” och har egentligen inget att göra med just konst (i form av exempelvis musik och teater). Men utgår vi ifrån att så är fallet så passar de tre ordet alldeles ypperligt också som etikett på Music Tech Festival som äger rum på KTH mellan den sjunde till den nionde september i år.

Ett gränslöst arrangemang att verkligen se fram emot.

Så vad är Music Tech Festival då? Jo, en ambulerande och interaktiv musikidéfestival för alla, kort och gott.

När det står klart att den elfte upplagan kommer att äga rum på ett av Europas ledande tekniska universitet är det också ganska tydligt att Music Tech Festival inte låter sig beskrivas särskilt enkelt. Egentligen. Gott så. Ju snävare ramar, desto mer begränsat resultat. Oftast.

Syftet med festivalen är dock glasklart. Att genom nyfikenhet, lek och experimenterande utforska tal, teknik, musik, ljus och rörelse. Och sedan skapa saker ur detta. Upplevelser, till exempel.

Festivalen är en interaktiv mötesplats för en rad yrkeskategorier och människor. Hackare, forskare, näringslivet, musiker, journalister, politiker och konstnärer är några exempel.

Ett program för den sjunde till den nionde september återstår att offentliggöra, men tidigare år har festivalen huserat allt från hackathon (även för barn), till experimenthörnor och konserter. I städer som Berlin, Ljubljana, Paris, London, Boston och Wellington. Ta en titt på Music Tech Festivals webbplats och förundras.

Men… Ett sätt att definiera vad Music Tech Festival är och innebär, är att välja ut några av alla de personer, företag och organisationer som tidigare medverkat. En helt igenom stabil och diger lista.

Här är några namn: Martyn Ware från The Human League / Heaven 17, skivbolaget Warp, musiktjänsterna Mixcloud, Last.fm, Spotify, Soundcloud och Shazam, medier som BBC och Wired, musikerna i och bakom 808 State, Imogen Heap, The London Symphony Orchestra, skådespelaren Stephen Fry, bolagen EMI, RCA Records, MTV, Microsoft och Cisco, instutitioner som EU-kommissionen, Fraunhofer Society, MIT Media Lab, Royal College of Art, stencoola företag vid namn Ableton, Native Instruments, Izotope, FXpansion, RS Components, RjDj, Ninja Tune, MusicBrainz, Reactable…

Puh! Och detta är bara toppen av ett isberg.

Ytterligare en frän detalj är att media inte bara bevakat festivalen tidigare år, de har till och med varit med och skapat. Som BBC:s LJ Rich som varit med som aktiv deltagare.

Under det decennium jag jobbat på KTH har det varit få arrangemang som nått upp till Music Tech Festivals ambitionsnivå. Det ska bli riktigt kul att se (och uppleva!) denna tillställning. Kommer de medverkande att skapa musik av blockkedjor? Eller låta mänskliga känslor tolkas av AI för att bli till musik?

PS. Liten önskelista inför 2018 över deltagande företag och personer: Aphex Twin, Boston Dynamics, SoundHound, Black Madonna, James Cameron, Propellerhead, Nvidia, Björk, Tesla, Residents, Robyn och Suzanne Ciani. Och… 😀 DS.

Dags att summera året

Erik Stenberg, lektor vid KTH. Foto: Christer Gummeson.

När vi tittar tillbaka på 2017 kan vi snabbt konstatera att firandet av KTH:s centrala campusområde (100-åringen) spelar en viss roll för sammanfattningen. Ett seminariemaraton där 100 talare höll låda i 50 timmar blev till ett snyggt tvärsnitt av var KTH för närvarande befinner sig.

Här är några höjdpunkter:

  • Erik Stenberg, universitetslektor och forskare vid KTH Arkitekturskolan, går igenom hur bostadssituationen såg, ser och kommer att se ut i framtiden. Problem och möjligheter vädras ut!

  • KTH-forskaren Jonas Anund Vogel, även föreståndare för KTH Live-In Lab, berättar om den forskning om framtidens boende som sker vid universitet.

  • Sveriges ende astronaut Christer Fuglesang behöver väl ingen närmare presentation?! Det här är hans historia – från KTH till rymden och tillbaka.

  • KTH-professorn Nicole Kringos berättar framtidens infrastruktur. Grön asfalt, självläkande vägar och infrastrukturens roll för självkörande bilar – våra vägar blir allt mer komplexa. Och kan utgöra en lysande exportmöjlighet.

Jag återkommer till fler höjdpunkter under föreläsningsfesten i början av 2018. Finns ett antal intressanta filmklipp att dela med sig av.

PS. Det är glädjande att se att det sker allt mer forskning om etik när det kommer till teknik. Särskilt på områden som artificiell intelligens, AI. Anna Felländer intervjuades precis av Svenska Dagbladet och hon berättar bland annat att det finns risk för att historiska fördomar sprids vidare till framtiden när AI studerar vår samtid. DS.

PS2. Först ut för egen del 2018 blir en artikeln om hur spel på ett lekfullt sätt kan användas för hörselträning. Bra start på året med lustfylld teknik i människans tjänst. DS2.

Bra inspel om hetaste tekniken just nu

Som bekant så har artificiell intelligens (AI) kommit in i värmen permanent efter ett antal år ute i kylan. Detta påstående kan styrkas på väldigt många sätt, och här är några av de viktigaste exemplen med KTH-koppling:

Sedan har KTH redan en rad forskningsprojekt som rullar där AI används för allt från sjukdomsdiagnoser via självkörande bilar till att prata med delfiner.

Med detta i backspegeln kan det förstås vara bra att veta vad AI egentligen är. Mer i detalj.

För det ändamålet har webbplatsen www.forskning.se, en samarbete mellan Formas, Vetenskapsrådet, Vinnova med flera, tagit fram en film om just AI. En film där KTH-forskarna Anna Pernestål Brenden och Maja Fjaestad bidragit med kunskap.

Förutom att besvara en hel mängd frågor i ämnet skapas också några nya spörsmål. Det är dessa som kommer att debatteras de nästkommande fem till tio åren.

Några exempel är det här med säkerhet, moral och etik. Hur välutbildad måste en självkörande bil med AI egentligen vara för att få köra själv i trafiken? Vad händer om man drar en parallell till skillnaden mellan en nybakad körkortsinnehavare och en erfaren bilförare med 40 000 mil i ryggen? Var befinner sig den självkörande bilen då, rent ”kunskapsmässigt”?

Hur ska AI fatta beslut vid akuta situationer där risken är överhängande att en människa blir skadad eller till och med dödad? Ska bilen köra på en gångtrafikant eller köra i diket med risken för att passageraren i bilen skadas eller avlider?

Vem är eller vilka är ansvariga? Tillverkare, passagerare, gångtrafikanter? Vem betalar? Försäkringsbolaget? Trafikverket?

Slutligen lär en hel del människor med bilen som hobby ställa sig själva och omvärlden frågan: Kommer jag att få lov att köra bil själv i framtiden?

Vi går en spännande framtiden eller mötes. Eller åker kanske. Resan börjar här.

PS. Läs gärna Nicklas Berild Lundblads understreckare i SvD där KTH-alumnen Max Tegmarks bok Liv 3.0 och andra vettiga idéer och tankar om AI diskuteras. Nicklas är för övrigt adjungerad professor i innovation på KTH (och samhällspolitisk chef för Europa på Google). DS.

 

Det här är cyberfysiska system

Google självkörande bil. Bild: Michael Shick.

Termen cyberfysiska system är högst vedertagen i den akademiska världen men inte jätteetablerad utanför den.

Första gången jag kom i kontakt med uttrycket var när jag för cirka fem år sedan pratade med Martin Törngren, professor i inbyggda styrsystem på KTH.

Han nämnde då att diskussionen KTH-kollegor emellan varit utdragen runt vilket namn man skulle använda. Kärt barn har ju många sådana, som bekant, och cirkulerade i långa samtalet gjorde så väl inbäddade system, intelligenta styrsystem som inbyggda styrsystem (det ämne som Martin har en professur i).

Valet (inom avdelningen) föll till slut på cyberfysiska system, efter engelskans cyber-physical systems. Bra eller dåligt kan åter diskuteras, särskilt med tanke på att just ordet cyber (sajber) känns aningens daterat. samtidigt är det förstås mycket bra att det råder enighet runt vad man kallar någonting. Så alla pratar samma språk.

Vad är då ett cyberfysiskt system? Om det skriver Martin Törngren i sin nya blogg. Kortfattat kan man säga att de är datorbaserade system för styrning av maskiner, fordon och annan utrustning, system med sensorer som kan inhämta data från omgivningen och en förmåga att själv anpassa sig till rådande förhållanden.

Alltså kan en självkörande bil definitivt räknas som en cyberfysiskt system.

På tal om självkörande bilar så blev Martin Törngren åter igen intervjuad i media om dem häromdagen. En ny undersökning från Aftonbladet/Inizio visar nämligen att mer än varannan svensk är skeptisk till att åka med en självkörande bil, och bland kvinnor är siffran så hög som att två tredjedelar ställer sig tveksamma till en biltur.